Sensodetect: Det krävs mer ljud i skällan

Genom att analysera hur hjärnan reagerar på ljud kan Sensodetects teknik bidra med att diagnosticera tillstånd som schizofreni och ADHD. Nu ska bolaget gå från utveckling till marknadslansering. Luttrade aktieägare vill nog se intäkter innan de vågar tro på en ljus framtid för bolaget.
Sensodetect: Det krävs mer ljud i skällan - 3df7fe34-603f-4f10-a464-8625706ed334fitcroph450q80upscaletruew800s2235cc18d652d7e47e3e27a90128b1d97fb70afa

Lundabaserade medicinteknikbolaget Sensodetect (1,44 kr) startades 2005, noterades på Spotlight 2009 men verksamheten har av olika skäl inte tagit fart. Under senare år har både ledningen och stora delar av ägarbasen bytts ut och en nystart gjorts.

Bolaget har utvecklat och marknadsför en produkt kallad BERA. Det är en så kallad hjärnstamsaudiometer som mäter hjärnstammens respons på ljudstimuli. Med mjukvaran BAS analyseras responsen och avvikelser kopplade till olika regioner i hjärnan kan identifieras.

Beroende på hur responsen ser ut kan olika tillstånd identifieras som till exempel schizofreni, autism, tvångssyndrom och ADHD. Sensodetect har patent på 14 olika ljudkombinationer.

En större studie vid Uppsala universitet har validerat tekniken för schizofreni och ADHD. Studien visar att teknikens träffsäkerhet för att ställa rätt diagnos för en patient med sjukdom (sensitivitet) är över 80 procent. Sannolikheten för att avfärda sjukdom för en patient utan sjukdom (specificitet) är över 90 procent.

Framför allt träffsäkerheten för att avfärda sjukdom för en frisk person (specificitet) är hög jämfört med traditionella subjektiva metoder.

Metoden är säker, icke-invasiv och snabb. Testet kan till exempel utföras på en sovande patient. Processen tar cirka 15 minuter och resulterar i en graf som jämförs med respons för olika typer av tillstånd. Testsvaret når användaren direkt via en portal. Resultatet från testet är en objektiv bedömning av tillstånd som normalt tar lång tid och subjektiv analys av läkare eller psykologer att fastställa.

BERA marknadsförs som ett diagnosstöd och är inte tänkt att ersätta den personliga bedömningen. Sensodetect jämför testet med att ta en sänka för att vården ska kunna göra en snabb bedömning på om fortsatt utredning krävs.

Det mesta tyder på att teknologin kan ställa bättre diagnoser än läkarna. Historiskt har det dock inte fungerat som framgångsrikt argument för Sensodetect. Nu trycker bolaget istället på att med teknologin som komplement kan vården spara tid och bli effektivare.

I förlängningen kan man tänka sig att teknologin kan användas för att utvärdera effekten av medicinering. Att följa upp behandlingseffekter av läkemedel på patienter lyfts fram av bland annat socialstyrelsen som ett viktigt område. På sikt förbättrar det vården och sparar resurser. En objektiv teknik som kan utvärdera kostnadseffektivt borde ha ett stort värde.

BERA 3.0 erhöll nyligen CE-märkning och Sensodetect står i startgroparna att lansera BERA 3.0.

Sensodetect September 2018
VD: Johan Olson
Styrelseordförande: PO Rosenqvist
Antal anställda: 1
Nyckelpersoners ägande: Cirka 5 %
Lista: Spotlight Stockmarket
Aktiekurs: 1,41 kr
Antal aktier ink. utspädn: 31 miljoner
Börsvärde: 46 Mkr
Nettokassa: 6 Mkr
Resultatnivå, årstakt: Cirka -8 Mkr
Källa: SvD Börsplus /Bolaget Räknat på max antal aktier.

Börsplus syn på Sensodetect

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Ledning och styrelse äger tillsammans mindre än 5 procent av Sensodetect. Det är lite och skickar ingen bra signal. Kanske sparar de sig till en framtida kapitalisering?

2. Track record nyckelpersoner

Vd Johan Olsons främsta erfarenheter är inom sälj och marknadsföring. Styrelseordförande PO Rosenqvist känner vi igen bland annat från Arc Aroma Pure. Ledamot Adam Schatz har basat över riskkapitalbolaget Teknoseed som investerar i bolag i tidiga skeden. Han har också varit på Baxter. Grundaren Sören Nielzén sitter också i styrelsen. Ledamot Lebediev arbetar inom Lundbeck som är stora inom psykiatri. Ledamot Eberhard är överläkare inom psykiatri.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Det finns en stor marknad för teknologin. Enligt bolaget insjuknar cirka 1 miljon personer i västvärlden varje år i någon av sjukdomarna schizofreni, autism eller ADHD.

I år har Sensodetect levererat BERA 3.0 till samarbetspartners i Storbritannien, Ukraina, Bolivia och Sydkorea. Flera avsiktsförklaringar från intresserade kunder är på plats. Innan faktiska orders kan trilla in kommer BERA 3.0 att utvärderas på respektive marknad. Totalt verkar det just nu finnas fler än 10 potentiella köpare som först vill utvärdera.

Utvärderingarna kan tänkas resultera i krav från de potentiella kunderna i olika utsträckning och det krävs nog tålamod innan teknologin verkligen börjar användas i vården. Sensodetect har kommunicerat som målsättning att placera ut 20 BERA 3.0 i år. Det är nog lite väl aggressivt. Sensodetect har historiskt försökt nå framgångar i Sverige men en konservativ vård och långa upphandlingsprocesser har ställt till det.

Affärsmodellen innebär att Sensodetect placerar ut BERA 3.0 hos kunderna som betalar per användning. Priset är 1000 – 3000 kronor per test. Prisdifferentieringen beror på hur utvecklad marknaden är. Priset i Bolivia blir lägre än i Sydkorea. Modellen är kapitalintensiv och innebär kostnader före intäkter. Fördelen är att det blir lättare för kunderna att ta steget och implementera tekniken.

För att placera ut en BERA 3.0 måste kunderna förbinda sig till minst 600 test per år. Vd Johan Olson uppger att återbetalningstiden för en BERA 3.0 ligger på cirka 3 till 6 månader givet minimikravet på antal test. Det ger Sensodetect en bra hävstång om kunderna använder BERA 3.0 i den utsträckning som Sensodetect hoppas på.

Sensodetect är enligt vår bedömning underfinansierat. De senaste åren har bolaget tagit in kapital genom riktade nyemissioner. Den senaste genomfördes i mars i år och tillförde bolaget 8 Mkr före kostnader. Teckningskursen var 1,10 kronor. En fördel med riktade emissioner är att de ofta kan göras snabbt och kostnadseffektivt. En nackdel är att det inte ger befintliga aktieägare möjlighet att försvara sitt ägande till samma kurs eftersom emissionen oftast sker till en rabatt mot aktiekursen.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

  • Utplacering av fler BERA 3.0 hos flera olika kunder
  • Intäkter och återkommande intäkter

Sensodetect placerar ut BERA 3.0 utan kostnad hos kunderna. Vi vill få besked om flera skeppade maskiner och sen se att kunderna börjar använda dem. Det skulle generera intäkter till bolaget.

Efter nyhetens behag har klingat av vill vi se återkommande användning. Skulle BERA 3.0 få fäste hos ett par kunder och generera återkommande intäkter ökar trovärdigheten rejält för både teknologins plats i vården och affärsmodellen. Det ser vi som den enskilt viktigaste värdedrivaren.

Sensodetect Idag Tänkbart 2019
Avklarad milstolpe Ce-märkning Försäljning och återkommande intäkter
Kommande värdedrivare (i) Marknadsgenombrott Intåg i Tyskland
Värderingsmodell (ii) e.m p/s 10
Resultatnivå, årstakt Cirka -8 Mkr neg
Börsvärde, Mkr (iii) 46 Mkr 120 Mkr
Optimistisk vinstchans (iv) 160%

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.

(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.

(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Det finns flera mindre medicinteknikbolag på Spotlight som ligger i startgroparna för lansering av sin produkt eller precis har lanserat. Börsvärdena varierar kraftigt från 20 till 180 Mkr. I det perspektivet är Sensodetect inte uppenbart felvärderat med ett börsvärde på cirka 45 Mkr. Det är så klart en grov generalisering eftersom förutsättningarna skiljer sig åt.

Låt säga att Sensodetect når målsättningen att få ut 20 BERA 3.0 på marknaden 2019. Det skulle generera intäkter på 12 Mkr på årsbasis om miniminivån på antal tester uppfylls och priset är 1000 kronor per test. Det skulle öka förtroendet för Sensodetect på aktiemarknaden och en värdering på 10 gånger omsättningen är rimlig. Intäkterna ska i vissa fall delas med distributörer och Sensodetect kommer att behöva kapital för att få ut maskiner. En nyemission kommer att krävas men om bara bollen är satt i rullning blir det förmodligen inget problem att genomföra.

Kommer försäljningen i igång på det sätt bolaget hoppas finns det betydande uppsida i aktien, bortom vår här lite snäva tidshorisont till 2019, eftersom börsen lär ta höjd för att utrullningen av nya maskiner fortsätter. Den kommunicerade målsättningen är att Sensodetect ska vara kassaflödespositivt 2019.

Pessimistiskt scenario

Som nämnts ovan är det många små noterade medicinteknikbolag som precis har lanserat eller ligger i tidig lanseringsfas. Det finns också flera som har lanserat men inte nått något genombrott. Vad vi lär oss av det är att vården är konservativ och det krävs resurser och tålamod för att nå framgång.

Det är ovanligt bland de mindre noterade medicinteknikbolagen att marknaderna som ligger närmast genombrott ligger långt bort från hemmamarknaden. Vi ser en risk i betalningsförmåga, språk- och kulturbarriärer.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Sensodetect firar 10 år som noterat bolag 2019. Det är inte bortkastade år då vi uppfattar att teknologin utvecklats på flera plan. Försäljningsframgångarna har dock uteblivit. Även om det inte är rätt att belasta den nya ledningen för det är det rimligt att inta en skeptisk inställning tills motsatsen är bevisad.

Flera tester pågår hos potentiella kunder och ledningen verkar övertygad om att intäkterna trillar in inom kort. Det kan få oss mer intresserade av aktien. Till dess intar vi en avvaktande hållning.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.