Så slår nya intäktsregler mot börsbolagen nästa år

Intäktsredovisningen styr hur och framför allt när bolag ska redovisa intäkt från en såld vara eller tjänst. I många fall kan det kanske tyckas självklart hur detta ska göras. Men i snåriga branscher där komplexa avtal är vardag är det inte lika uppenbart vad som ger den mest rättvisande bilden.

I januari 2018 kommer nya redovisningsregler som påverkar just redovisningen av intäkter. För vissa branscher kommer det spela större roll än i andra.

Även om den underliggande affären förstås är oförändrad påverkas vår tolkning ofrånkomligen av hur siffrorna presenteras. Vi har därför grävt i de nya reglerna, rotat bland redovisningsnoterna och pratat med några av bolagen för att reda ut vilka som drabbas mest och hur.

Konsumenthandel

Bolag inom konsumenthandel behöver ofta hantera att kunderna ibland lämnar tillbaka de varor som de tidigare köpt. Detta gäller särskilt e-handel och särskilt i klädbranschen där kunder ofta gör stora beställningar men returnerar bortåt 30-50 procent av varorna.

Den stora skillnaden med de nya redovisningsreglerna är att bolagen inte längre kommer kunna ta upp hela försäljningssumman som en intäkt. I stället ska avdrag från intäkterna göras för den andel av varorna som kan förväntas skickas i retur. Bolag med hög andel returer kan alltså potentiellt redovisa betydligt lägre omsättning framöver.

E-handlare som Boozt, Sportamore, Qliro och tyska Zalando säger alla att de redan i dag gör avdrag för förväntade returer i redovisningen så där blir effekterna troligen inte så stora (det innebär också att den omsättning som dessa bolag redovisar inte är definitiv, utan här finns underliggande antaganden om andelen returer som kan visa sig bli rätt eller fel i efterhand).

Mer traditionella detaljhandelsbolag som H&M, Kappahl, MQ och Clas Ohlson säger alla att effekterna av IFRS 15 blir begränsade.

Även bolag som i tid och otid sockrar sina kundavtal med olika typer av förmåner eller erbjudanden kan tvingas göra avdrag för detta mot intäkterna. Detta eftersom de nya reglerna anser att bolaget då gett kunden en rättighet med ett visst värde.

Telekomoperatörer

För teleoperatörerna har arbetet med IFRS 15 varit särskilt betungande då många operatörer har miljontals kontrakt med olika kunder. Bland annat förändras redovisningen av paketerade erbjudanden, alltså försäljning av en vara (mobiltelefon) tillsammans med en tjänst (mobilabonnemang).

Under de nya reglerna måste operatören fastställa ett tydligt värde på de mobiltelefoner som ofta ges bort ”gratis”. Effekten kan bli att fördelningen mellan vad som utgör produktförsäljning (som intäktsförs vid säljtillfället) och vad som utgör en tjänst (intäktsförs över tid) kan förändras. I vissa fall kan det innebära att intäkterna tidigareläggs.

De nya reglerna berör också försäljning via agenter där huvudmannen nu ska redovisa brutto (dvs hela försäljningspriset) medan agenten bara ska redovisa en provisionsintäkt (enbart agentens påslag på inköpspriset). Detta gäller samtliga bolag som arbetar med den här typen av säljupplägg, oavsett bransch.

Just telekomoperatörer kommer betraktas som agenter vid viss försäljning av hårdvara via återförsäljare. Därmed ska enbart en provisionsintäkt redovisas snarare än hela försäljningsbeloppet. Tele2 uppger exempelvis att det kommer innebära en något lägre nettoomsättning för bolaget (men rimligtvis också högre marginaler).

Även om verkligheten fortfarande är densamma kan den här typen av effekter förstås spela roll, i börsens ögon. Höga brutto- och rörelsemarginaler förknippas ju till exempel ofta med en hög förädlingsgrad vilket anses vara lite ”finare”. Men det här exemplet visar att sådana förenklingar är meningslösa utan en grundläggande förståelse för det redovisningsfilter som alla siffror passerar.

Bilindustri och bilhandel

Inom bilindustrin och hos bilhandlare finns ibland återköpsåtaganden som innebär att kunden kan ha rätt att sälja tillbaka bilen till bilfirman. Under de nya reglerna kan försäljning med sådana villkor potentiellt räknas som leasing snarare än försäljning.

Bilia uppger exempelvis att det kan finnas kontrakt som ligger i gränszonen mellan försäljning och uthyrning som potentiellt kan behöva räknas om under de nya reglerna. Intäkterna bör då bli något lägre och redovisas över tid i stället för att hela försäljningen intäktsförs vid säljtillfället. Bilia har inte kommunicerat någon mer detaljerad information om effekterna än så länge.

Andra nämnvärda branscher

IT-bolag: beroende på hur avtal med kund ser ut kan licensintäkter komma att redovisas vid andra tidpunkter än i dag.

Bygg och bostadsutveckling: de nya reglerna innebär att vissa projekt inte längre kan redovisas enligt successiv vinstavräkning utan i stället intäktsförs först när projektet är färdigställt. Vi har kontrollerat de större byggarna (Skanska, NCC, Peab) och bostadsutvecklarna (JM, Bonava, ALM, Oscar) och de flesta pratar om ”marginella” eller ”begränsade” skillnader. Flera bostadsutvecklare uppger att reglerna även kommer medföra utökade upplysningskrav kring bolagens kundkontrakt.

Prenumerationsbolag: kostnader för att vinna nya kunder eller kontrakt (exempelvis försäljningsprovisioner) ska framöver aktiveras på balansräkningen och skrivas av över tid, snarare än kostnadsföras direkt. För bolag med långa kontrakt (exempelvis prenumerationer) kan detta innebära något lägre redovisade kostnader, särskilt om bolaget växer kraftigt. Storytel skulle kunna vara ett hyfsat exempel på detta men de redovisar än så länge enligt K3-regelverket snarare än IFRS.