Så går storbankerna

Det är tre ovanligt starka bokslut som hittills presenterats av storbankerna. Såväl SEB som Swedbank och Nordea har lagt rekordvinster till handlingarna, mycket drivet av ett starkt räntenetto som väntas växa ytterligare under kommande år. Fortsatt höga utdelningar föreslås till aktieägarna.

Bankernas 2022

Stigande räntor gynnar bankerna

Räntorna har stigit både kraftigt och ovanligt snabbt vilket varit gynnsamt för bankerna. För de tre som rapporterat steg räntenettot med mellan 15 och 28% under 2022. Ser man till fjärde kvartalet isolerat steg räntenettot i snitt med hela 46% mot samma period i fjol. Fortsatt hög tillväxt väntas under 2023 i takt med att de högre räntorna börjar göra allt större avtryck hos bolånekunderna.

Just nu är det dock på inlåningssidan de stora vinsterna görs. Stigande räntor innebär att bankerna kan placera kundernas insatta medel till högre avkastning. Men än så länge har dessa vinster inte passerats vidare till inlåningskunderna i form av högre räntor på transaktions- och sparkonton.

På lite sikt kommer nog en del av den effekten konkurreras bort. I både SEB och Swedbank har inlåningen som andel av utlåningen minskat vilket kan tyda på viss brist på inlåningskapital. På företagssidan beror det delvis på att kunderna nu kan placera likvida medel i produkter som ger bättre avkastning än bankkontot. På privatsidan handlar det snarare om den höga kostnadsinflationen som dränerar hushållen på pengar.

I takt med att kunderna vänjer sig vid högre räntor tror vi man ska räkna med att bankerna även behöver höja de inlåningsräntor man ger sina sparkunder. Det kan komma att pressa bankernas marginaler något framöver, dock från en väldigt god nivå.

Bankernas intäktsexponering

Sämre konjunktur och fastighetsfara

Samtidigt går vi mot ett allt sämre konjunkturläge. Företagens aktivitet har redan minskat vilket bland annat visat sig i form av fallande provisionsnetton för bankerna, med mellan 5 och 12% under fjärde kvartalet. Detta kan bli värre under 2023.

Fastighetsmarknaden är i särskilt fokus. Många större fastighetsbolag har senaste åren gett ut obligationer som nu blivit allt svårare att refinansiera. Det lär handla om obligationsförfall på över 100 miljarder kronor årligen under 2023-2025 som nu måste hanteras. Det är rejäla belopp även om storbankerna totalt har lånat ut mer än 1 000 miljarder kronor till bolag inom fastighetsförvaltning. Den optimistiske ser en tillväxtmöjlighet för bankerna men här finns också risker.

Till exempel reserverade SEB i sitt bokslut 0,3 miljarder för väntade kreditförluster i fastighetssektorn. Banken menar dock att man under rådande redovisningsregler är förhindrade att i nuläget göra större reserveringar än så, men påpekar samtidigt att den totala exponeringen är över 300 miljarder. Mellan raderna är tolkningen att banken ser risk för större förluster än de man hittills tagit höjd för.

På bolånesidan tror vi risken för större kreditförluster som följd av stigande kostnader hos hushållen är låg. Däremot kan stigande arbetslöshet leda till vissa förluster. Vi är inte särskilt oroade över detta även om det finns risk att storbankerna rent allmänt skulle kunna bli ett spel på dålig svensk bomarknad bland internationella spekulanter.

Bankernas låneportföljer

Slutsatser om bankaktierna

SEB, Swedbank och Nordea handlas alla till snarlika värderingar kring 9 gånger vinsten (P/E) och 1,2 gånger bokvärdet (P/B). Samtliga har också snarlik avkastning på det egna kapitalet kring 13-14%. Exponeringen i de olika bankerna ser dock något olika ut. Här följer några korta kommentarer om varje aktie.

• Swedbank: Bör gynnas mest av högre räntor givet det stora räntenettot och tunga exponeringen mot den mer trögrörliga privatmarknaden. Har i vår mening den bästa exponeringen av bankerna just nu även om det bygger på att inte fastighets- och bostadsmarknaden kollapsar. Banken är förvisso välkapitaliserad men med sämre kapitalbuffert än övriga, som dessutom kan naggas ytterligare av den USA-bot för penningtvätt som alltjämt hänger över aktien.
• SEB: I vår mening kanske den mest välskötta banken i dagsläget. Är mindre exponerad mot den gynnsamma räntemarknaden och mer mot den konjunkturkänsliga företagssektorn vilket är negativt. Banken redovisar nu också stora vinster från finansiella poster som primärt är kopplat till valutahandel. Här gynnas man just nu av den svaga svenska kronan vilket är en risk att ha i bakhuvudet. Balansräkningen är urstark och man verkar agera proaktivt med reserveringar i fastighetsportföljen även om mer kan behövas. Vi har SEB i Afv-portföljen.
• Nordea: Har de senaste tre åren varit den klart bästa bankaktien efter ett imponerande uppsving i lönsamheten. Avkastningen på eget kapital är nu i linje med övriga banker och aktien har därför värderats upp från runt 0,8 gånger bokvärdet till dagens 1,2. Välförtjänt, men det mesta av jobbet verkar nu vara gjort om man ska tro analytikernas estimat. Exponeringsmässigt är Nordea ett mellanting med inte riktigt lika mycket bostadsexponering som Swedbank men inte heller lika stor företagsexponering som SEB. Det behöver inte vara fel.
• Handelsbanken: Kommer med bokslut den 8 februari. Aktien är klart dyrare än övriga och delvis på gamla meriter, anser vi. Handelsbanken värderas till 1,3 gånger bokvärdet trots att avkastning på det egna kapitalet än sämre än övriga. Detta är den bankaktie vi lockas minst av även om direktavkastningen ser ut att bli hög.

Så värderas storbankerna