Analys Premium Snacks Nordic
Rootfruit – en krispig förhoppningsaktie med mild riskprofil

Rootfruit utvecklar, tillverkar och säljer chips, snacks och numer även dippsåser. Konceptet är baserat på närodlade, grytkokade chips som säljs under bolagets egna premiumvarumärken Gårdschips och Rootfruit.
Som namnet antyder står chips baserade på andra rotfrukter än potatis för en del av omsättningen, exempelvis chips på rödbetor, palsternackor, mandelpotatis med mera. Men under varumärket Gårdschips, som står för en majoritet och växande del av omsättningen, säljs chips baserade på den traditionella potatisknölen.
Bolaget tog nuvarande form kring 2011 när Rootfruit (grundat 2007 av Richard Grönevall) gick ihop med Gårdschips (ursprungligen grundat som ett kooperativ av en grupp lantbrukare).
All chips-tillverkning sker i bolagets anläggning i Laholm och råvarorna köps oftast av lokala lantbrukare i trakten. Produkterna återfinns i bland annat dagligvaruhandeln, servicehandeln och i storkökssegmentet.
I dag säljer Rootfruit för ca 35 Mkr på årsbasis vilket motsvarar ett par miljoner chipspåsar om året. Bolaget har aldrig gått med vinst annat än enstaka kvartal men strävar efter att nå positivt resultat under 2017. Börsvärdet är ca 46 Mkr.
ROOTFRUIT | Juni 2017 |
VD: | Hans Jacobsson |
Styrelseordförande: | Hans Berggren |
Antal anställda: | 14 |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 31 % |
Lista: | Aktietorget |
Aktiekurs: | 7,00 kr |
Antal aktier ink. utspädn: | 6,5 miljoner |
Börsvärde: | 46 Mkr |
Nettokassa: | 0 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka -1 Mkr |
Källa: SvD Börsplus /Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
Börsplus syn på Rootfruit
Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med förhållandevis små intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att investerarna ofta kan förlora en stor del av hela insatsen.
———
1. Incitament nyckelpersoner
Nyckelpersonerna i Rootfruit äger drygt 30 procent av bolaget vilket är klart positivt. Som större ägare och verksamma i bolaget finns framför allt Per-Anders Öberg (Nordenansvarig, 11 procents ägande), Sven-Erik Malm (kundansvarig, 10 procents ägande) samt nuvarande vd Hans Jacobsson (4 procents ägande).
2. Track record nyckelpersoner
Ett flertal viktiga nyckelpersoner kom in i bolaget kring 2012 under en period när bolaget stod lite svajigt. Flera av dessa är kvar i dag och jobbar med affärsutveckling och sälj. Vd Hans Jacobsson har suttit på posten sedan 2014 och har tidigare bland annat arbetat på General Mills (amerikansk livsmedelsproducent) och med riskkapital inom Bure-sfären. Tre styrelsemedlemmar har högre chefsbakgrund från Santa Maria vilket är naturligt med tanke på att Familjen Mattsson är tredje största ägare (Santa Maria-grundare/ägare och tidigare investerare i bland annat Mat.se som nu köpts upp av Axfood).
Allt som allt känns sammansättningen rätt så bra för ett så litet bolag. För ett par veckor sedan kommunicerades dock att Hans Jacobsson lämnar vd-posten (delvis på grund av långt pendlingsavstånd till kontoret i Laholm) och att Thomas Lindström tar över som ny vd den 1:a september. Lindström har varit marknadschef på Rootfruit sedan januari i år och har tidigare varit vd på kommunikationsbyrån Reagent. Det kanske kan tyckas inte är den optimala bakgrunden för en liten chipstillverkare men Lindström ska i vilket fall ha erfarenhet av marknadsföring och försäljning inom både retail och leverantörsledet.
3. Trovärdighet för produkt och strategi
Att närproducerade premiumchips (i.e. främst grytkokade chips) som kategori lär fortsätta växa är troligt. Rootfruit har dessutom gjort ett bra jobb med att slå sig in hos en stor mängd handlare och numer finns bolagets chips i de flesta välsorterade dagligvarubutiker och hos näthandlarna.
Samtidigt är det ingen garanti för framgång med tanke på att chipshyllorna verkar ha exploderat i bredd och utbud under senare år. Gårdschips växer visserligen så det knakar (27 procent under första kvartalet i år) men däremot har man inte lyckats lika väl med de övriga rotfrukterna under varumärket Rootfruit, som tappat försäljning flera kvartal i rad. Trots att dessa är mer nischade och kanske oftare upplevs som mer ”nyttiga” verkar det svårare att få hyllutrymme bland tuffa konkurrenter. Det verkar också finnas en del jobb att göra i termer av hur denna dyrare produkt ska positioneras och marknadsföras mot slutkund. Problemen medförde delvis att bolaget misslyckades med att nå det ursprungliga tillväxtmålet för 2016 på minst 25 procent.
Rootfruit kan också beskrivas som en småskalig tillverkare i en kapitalkrävande bransch. En industriell fritös kan exempelvis kosta flera miljoner kronor vilket är en stor investering för ett bolag som knappt tjänar pengar. I dagsläget finns en del ledig kapacitet i anläggningen men med nuvarande tillväxt är det inte omöjligt att man inom något år eller två behöver göra ytterligare investeringar, och kanske även flytta till större lokaler.
Positivt är dock att bolaget lyckas ta betydligt mer betalt för sina grytkokade premiumchips jämfört med de vanliga ”fulchipsen”. I konsumentledet kan bolagets potatischips vara bortåt dubbelt så dyra per kilo, men säljs också i mindre förpackningar vilket gör att prisskillnaden kanske inte sticker ut så mycket som den annars skulle göra.
Bolaget arbetar aktivt med produktutveckling inom snackssegmentet och har ett bra varumärke att bygga på. Under första kvartalet lanserades till exempel dippsåser under varumärket Gårdschips och dessa ska ha sålt för ungefär en kvarts miljon kronor bara under sista veckan i mars (då dippsåserna lanserades). Här finns en viss lageruppbyggnadseffekt men det vore inte konstigt om dippsåserna framgent kan komma att stå för säg 10 procent av omsättningen i bolaget. Andra produkter som kan bli aktuella är exempelvis naturgodis eller nötter.
Slutligen kan man nämna att bolaget har lite försäljning i Finland, Danmark och Norge. Det är mindre än 10 procent av omsättningen i dagsläget, men vd ser särskilt Finland som en intressant marknad med liknande förutsättningar som Sverige.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Rootfruit är ett förhoppningsbolag med mindre risk jämfört med många andra högriskprojekt. Utfallet är inte lika binärt som för ett forskningsbolag, exempelvis. I ett optimistiskt scenario tror vi man kan hoppas på följande:
- Fortsatt tillväxt för Gårdschips mot konkurrenter som mellanstora Svenska Lantchips och drakar som OLW (Naturchips) och Estrella (Västkustchips) med egna satsningar i premiumkategorin.
- Få ordning på varumärket Rootfruit. Varumärkets framtid håller på att utvärderas men troligtvis rör det sig mer om positionering och framtoning snarare än mer drastiska åtgärder.
- Lyckad lansering av dippsåser, och längre fram kanske nya kategorier.
- I första hand vända till vinst och i andra hand få allt bättre fart på lönsamheten allteftersom bolaget växer.
Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är växande omsättning och att tids nog nå meningsfulla vinster i rörelsen.
Tabellförklaring
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.
(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.
(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.
(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Optimistiskt scenario
I ett scenario där mycket faller på plats – med årlig tillväxt över 20 procent, bibehållen kostnadskostym och en rörelsemarginal som når 7-10 procent – skulle bolaget kunna värderas till 1,5 gånger försäljningen och en dubblering av aktien vore inte omöjligt på ett par års sikt.
Även med aggressiva antaganden är uppsidan alltså inte enorm jämfört med många andra förhoppningsbolag, men så är också riskprofilen betydligt mildare i smaken.
Vd:s vision är att dubblera omsättningen till 2020 och då nå en nettomarginal på 10 procent. Om det blir verklighet skulle vinsten vid det laget kunna bli drygt 1 krona per aktie (dagens aktiekurs ca 7 kronor).
Pessimistiskt scenario
I ett pessimistiskt scenario kan man tänka sig att konkurrensen hårdnar och det blir än svårare att sticka ut i butikshyllorna. Kanske misslyckas man på något sätt med att få ordning på varumärket Rootfruit. Tillväxten stannar av och lönsamheten uteblir under överskådlig framtid. I ett sådant läge är det inte omöjligt att större omtag behövs och att ytterligare tillskott från aktieägarna kan bli aktuellt.
Ett sådant scenario vore allvarligt men skulle knappast innebära ”game over” för varken bolag eller aktie. Aktiekursen har visserligen halverats sedan början av 2015, men då var också tillväxten tillfälligt enorm efter att bolaget slutit en mängd avtal med stora aktörer som bland annat Coop och Ica. Förväntningarna var alltså skyhöga då men är betydligt mer sansade nu med ett börsvärde på 46 Mkr. Med det sagt finns givetvis ytterligare fallhöjd om bolaget inte utvecklas som tänkt.
Börsplus slutsats
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med förlust för investerarna.
Summerar man intrycken verkar Rootfruit vara ett seriöst bolag och som uppstickare på den nordiska chipsmarknaden har man lyckats bra och är numer väletablerade i premiumsegmentet. Det är troligt att försäljningen kan fortsätta växa i god takt framöver men man kanske inte ska vänta sig någon explosionsartad utveckling. I Sverige såldes premiumchips för kring 260 Mkr 2014, enligt Rootfruits börsnoteringsprospekt, och även om marknaden växer ska den delas med aktörer som bland annat OLW, Estrella och Svenska Lantchips.
Det, i kombination chipstunna marginaler, innebär att intjäningsförmågan inom överskådlig framtid lär ligga i storleksordningen några miljoner kronor per år. Men givet den vetskapen är det möjligt att Rootfruit ändå skulle kunna bli en hyfsad placering på lite sikt – även om vi avstår från ett regelrätt köpråd.
Så ser Börsplus på förhoppningsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag med små intäkter och högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Börsplus slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
1 eller 2 = Sälj
3 eller 4 = Neutral
5 eller 6 = Köp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.