Resurs – på väg mot vändning?

Resurs Holding (28,70 kr) är en så kallad nischbank med 34,2 miljarder kr i utlåning och blancolån, kreditkort samt delbetalningar som huvudprodukter. Banken byggdes upp kring den säljfinansrörelse som bedrevs inom familjen Bengtssons hemelektronikhandel, bland annat Siba.

Under 2016 börsnoterades Resurs till kursen 55 kr. Aktien har hela sin börskarriär varit lågt värderad med P/E-tal runt 9 och lockat med utdelningsnivåer stundtals upp mot 10%. För närvarande är aktien extra pressad och handlas till endast 7 gånger årets väntade vinst.

Den låga värderingen går hand i hand med att Resurs vinstutveckling varit dålig efter 2019. Detta beror till stor del på företagets norska verksamhet vars utlåning minskat 25% sedan 2018 då siffran låg nära 9 miljarder kr. Norska myndigheter har stramat upp regler kring marknadsföring av privatlån och satt in andra åtgärder som kylt av marknaden.

Detta är en stor förklaring till att Resurs volymtillväxt inte kunnat kompensera för den marginalpress som finns i marknaden. Kurvan i grafiken här intill visar hur mycket intäkter utlåningen genererar efter att kostnader för kreditförluster dragits bort i relation till utlåningen. Siffran är ned från 11,6% år 2016 till 7,6% i fjol.

Förutom Norge och tuffare regleringar så är även hård konkurrens en förklaring till detta. Intrycket är att Resurs varit tämligen inaktiva i att hantera detta och förblivit sitt fokus troget på privatkunden i Norden. En konkurrent som Collector har istället satsat mer på företagsutlåning. TF Bank på expansion i nya marknader.

Resurs har gnetat på med intern effektivitet. Det största strukturella draget har varit avknoppningen av försäkringsrörelsen Solid. Det framstår som en rent finansiell manöver i hopp om att Solid skulle värderas upp som eget börsbolag.

Ljusning i Q1

Under inledningen av 2022 syns ändå en ljusning i siffrorna. Utlåningstillväxten är på väg tillbaka. Låneboken steg 6% under 2021 och 7% under första kvartalet i år. Detta beräknat i lokala valutor. Till exempel ökar lån till resor. Här har Resurs kunder som Ticket och SLG, ägarbolaget till Ving. Ledningen talar också om att kunder tar lån till investeringar i värmepumpar och solceller.

Marginalerna visar tecken på att stabiliseras. Resurs föredrar att lyfta fram ”Net Banking Margin” vilket är intäkter minus kreditförluster i relation till utlåning. Det nyckeltalet ligger på 7,0% i Q1 2022 (7,4) och var 7,6% (8,1) under 2021.

Kostnaderna var 330 Mkr vilket ger ett K/I-tal på 43% för Q1 2022. Här siktar banken på 35% i K/I-relation, men det verkar aktuellt först i en rätt avlägsen framtid då Resurs nya kärnbanksystem är uppe i drift. Systemet ska medge högre grad av automation och mer effektiv drift av en pannordisk bankrörelse. Exakt när det är live är oklart men ledningen väntar sig att börja skriva av på de ca 500 Mkr i utgifter systembytet går på under 2024.

Totalt blev vinsten per aktie 1,00 kr i kvartalet (0,93), vilket var en uppgång på 8%. Målet är att öka vinsten med 10% per år. Det verkar framför allt vara fortsatt växande volymer som ledningen sätter hoppet till.

Ständigt hot

Volymtillväxten är dock alltid under ett visst hot från hårdare regleringar. Myndigheterna är inte särskilt positivt inställda till högränteprodukter som anses beviljas för lättvindigt. I Danmark tvingar nya regler bankerna att ta in mer information i ansökningsprocessen. Efter anpassning är det nu implementerat, men effekten är nog en viss dämpning av utlåningen. I Sverige är FI på krigsstigen och anser i en preliminär bedömning att Resurs, och flera andra bankers, nuvarande kreditgivning inte grundas på tillräckligt underlag. Mer riktiga budgetuppgifter bör hämtas in, enligt FI. Resurs avvisar denna bedömning.

Vad den processen landar i får vi se. Det kan bli ytterligare inslag i ansökningsprocessen som både minskar automatisering och efterfrågan på lån.

Den här typen av risker är svåra att värdera för aktiemarknaden. Utvecklingen i Norge visar att effekten kan bli dramatisk.

Hur mår konsumenten?

En mer hastigt påkommen fråga är hur nischbanker som Resurs klarar den nya miljön med inflation, högre räntor och mindre i plånboken för den nordiske konsumenten. Rent juridiskt är det möjligt att påföra kunderna ökade finansieringskostnader, även om konkurrens kan hindra det. Nischbankerna verkar inte heller påverkas så direkt av Riksbankens aktioner utan flera sänkte sina räntor på sparkonton efter Riksbankshöjningen nyligen. Det verkar alltså inte vara sådan kamp om kapitalet att fundingen blir markant dyrare. Resurs har 77% av sin finansiering från sparkonton.

Hur är det med efterfrågan på privatlån, bankens största produkt? Grafiken här intill är från Resurs och visar varför låntagare tog lån under 2021.

Vi kan gissa att vissa skäl blir mindre förekommande i år. Köpa aktier, möjligen som 9% av de tillfrågade använde privatlån för 2021. Kanske lån för att klara tillfällig svacka blir vanligare?

Den största anledningen till att ta lån var att ersätta gamla. Det kan vara rationellt om nya räntan är lägre men frågan är om nischbankerna kan erbjuda det framöver. Mycket av långivningen verkar också finansiera sällanköp och bostadsrelaterade investeringar. Det är lätt att tänka sig att det får stryka på foten i tider av lägre disponibel inkomst. Frågan är om utlåningen fortsätter att öka. Att flera nischspelare sänkt inlåningsräntorna tyder snarast på motsatsen. De har inte behov av kapital att låna ut. Konsensusprognoserna är dock att utlåningstillväxten i början av 2022 inte bara håller i sig utan ökar ytterligare för Resurs, till 13% i år och sedan 9% 2023.

Ett scenario

Afv skissar in klart lägre volymtillväxt än vad som ligger i konsensusestimaten vilket resulterar i att intäkterna endast ökar 2% per år. Givet att rörelsemarginalen ändå håller sig hyggligt stabil kring 2021 års nivå (34,5%) och man värderar vinsterna till P/E 8 så är uppsidan godkänd. En stor del av avkastningen kommer från utdelningar.

Det optimistiska scenariot använder konsensusestimaten som antaganden och producerar ihop med P/E 9 en hög uppsida. Det pessimistiska är som syns inte särskilt illa – men tar inte höjd för mer genomgripande negativa förändringar i reglering, kapitalförsörjningsproblem och liknande. Det bör inte ses som att aktien har låg risk.

Afv har ett köpråd på aktien och det är nog fel att byta fot nu när den operativa utvecklingen pekar i rätt riktning och förväntningarna är ännu lägre än tidigare.

• Skribent äger aktier i företaget