Analys IPO-guiden Raytelligence
Raytelligence: Nästa AI-lycksökare på radarn
SvD Börsplus tar sig an nya börsbolag på två olika sätt:
- Grundläggande granskning av alla noteringar via Börsplus IPO-guide. IPO-guiden fokuserar på prospektet, villkoren, alla aktörerna och eventuella ”varningsflaggor” kopplade till själva erbjudandet.
- Aktieanalyser som går direkt till SvD Börsplus prenumeranter med råd om man bör teckna aktien eller ej. Analyserna fokuserar på bolagsanalys och aktievärdering. Det här är en sådan analys men i en extremt förenklad form. Flödet av nya bolag är så skiftande att det ibland blir orimligt att göra ”fullskaliga” analyser. Så är fallet här. Nedan följer istället Börsplus reflektioner och magkänsla efter en första genomläsning av prospektet.
| IPO-GUIDE | Raytelligence |
| Lista | NGM MTF |
| Omsättning rullande tolv månader | 0 Mkr |
| Antal anställda | 1 |
| Teckningskurs | 7,05 kr |
| Rådgivare | Eminova FK |
| Storlek på erbjudande | 10 Mkr (varav 100% nyemission) |
| Börsvärde vid IPO | Cirka 60 Mkr |
| Emissionskostnad | Cirka 1 Mkr (5,0% av erbjudandet) |
| Säkrad andel av IPO* | 52% |
| Investerare som ska teckna i IPO | Gunnar Nilsson Stiftelse, Peter Niman, Klas arvidson (via bolag), Risk Management Consulting, Fredrik Lundqvist, m.fl. (52% i åtagande) |
| Garanter | – |
| Flaggor** | Fyra flaggor |
| Sista teckningsdag | 2018-11-22 |
| Beräknad första handelsdag | 2018-12-20 (28 dagars väntetid) |
| * Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). | |
| ** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. | |
| Källa: SvD Börsplus / bolaget |
Fyra flaggor
Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter 24 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter drygt 150 granskade börsnoteringar är 1,6 flaggor för miljardbolag, 2,6 för småbolag och 4,2 flaggor för mikrobolag. En flagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Börsplus hittar två flaggor i Raytelligence, att jämföra med 4,2 som är genomsnittet för mikrobolags noteringar.
# Tveksamma incitament
Tveksamma incitament är Börsplus samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.
Raytelligence gav under mars 2018 ut teckningsoptioner som ger rätten att teckna aktier till inlösenkursen 7,50 kr. Det ska jämföras med teckningskursen på 7,05 kr. Styrelse och ledning har inför noteringen makulerat sina optioner. 280 000 optioner återstår och ägs av personer som inte ingår i styrelse och ledning.
# Rabatterad emission tätt inpå IPO
Det förekommer att bolag en kort tid inför IPO gör nyemission till en värdering som är rejält mycket lägre än vid noteringen. Det kräver en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionprogram.
Raytelligence gjorde under 2017 två nyemissioner till en teckningskurs på 3,57 och 4,24 kronor. Detta kan jämföras med nuvarande teckningskurs på 7,05 kronor.
# Bristfällig information
Det är en flagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknar vi också rejält vilseledande information.
Raytelligence har missat att nämna i prospektet att VD/CTO har två släktingar kopplade till bolaget. Vi väljer att flagga för bristfällig information och täta personkopplingar.
# Täta personkopplingar
Om nyckelpersoner har nära personliga relationer eller affärskopplingar via andra bolag så ökar risken att det inte enbart är professionella hänsyn som styr besluten.
Raytelligence VD/CTO har två släktingar kopplade till bolaget.
Raytelligence verksamhet i korthet
Bolaget är baserat i Halmstad och räknar sitt ursprung från 2013. Bolaget har 0–1 anställda och verksamheten bygger alltså helt på konsultinsatser som till stor del verkar utföras av familjemedlemmar till vd och storägare Pelle Viberg.
Raytelligence ”erbjuder produkter för övervakning av vitalparametrar, det vill säga andning, hjärtfrekvens och rörelsemönster, baserat på bolagets egen 60 GHz radarteknologi.”
Bolaget anser att tekniken har många tillämpningar men närmast handlar det om övervakning av äldre i hemmet.
”Tjänsten innebär att vårdgivare får realtidsvarningar gällande specifika händelser så som att ’Eric har fallit ur sängen’ eller ’Lisa har en andningsfrekvens om 20 andetag per minut’. Händelsen skickas direkt till vårdgivarens eHealthsystem som möjliggör kort responstid.”
Genom fjärrövervakning av patienter med hjälp av sensorer bedöms sjukvårdskostnader i Sverige kunna sänkas med 29 miljarder kronor per år från och med 2025 enligt Raytelligence.
Några reflektioner runt Raytelligence
Har Raytelligence några riktiga kunder eller partners som investerar ordentligt i bolagets teknologi? Väldigt oklart. Så här skriver bolaget i prospektet:
”Ett flertal dialoger med kunder och samarbetspartners fortgår löpande. Följande lista över Bolag (vissa anonymiserade av sekretesskäl) är där avtal slutits eller där konkretiserade samtal förs och illustrerar Raytelligence kommersiella utgångsläge inför notering. Samtliga samarbetsavtal, återförsäljaravtal eller dialoger är i en inledande fas och kan därför i framtiden komma att förändras eller konkluderas utan att det leder till affärer för Raytelligence.”
Har Raytelligences sensorer några unika fördelar som går att skydda? Väldigt oklart. En patentansökan lämnades in för två år sedan men besked väntas inte förrän Q3 2019. Därutöver pratar man om ”programvara” men det är sällan programvara är så unik att inte andra kan utveckla motsvarande.
Är Raytelligences sensorer beprövade? Tveksamt. Närmast har man en liten (0,1 Mkr) pilotorder där ett holländskt bolag testar sensorerna i ett fängelse hösten 2018. Skrivningen att ”sensorn är CE-certifierad och produktion har initierats” tolkar vi som att man inte är framme vid fullskalig produktion och vi hittar ingenting om att produkterna skulle varit i skarp drift under längre tid. Istället lyfter bolaget fram förhoppningar om framtida projekt som kanske blir verklighet.
Är det relevant att sälja in aktien som en ”AI”-investering? Väldigt tveksamt. Det är lite oklart vad bolaget menar med AI och om det avser funktionalitet som redan finns eller som ska utvecklas. Börsplus linje är dock att ”äkta AI” är extremt kostsamt att utveckla och inte ska blandas ihop med diverse ”smarta produkter” av andra slag. I Raytelligences fall litar vi inte alls på att det finns substans bakom försöket att hajpa bolaget genom att klistra AI på det hela.
Börsplus magkänsla
Det här känns inget vidare. Vad händer om det lilla pilotförsöket i ett holländskt fängelse avslutas utan fortsättning? Då har Raytelligence i princip ingenting att visa upp i termer av skarpa försök i verkligheten, om vi förstått saken rätt. Den här typen av verksamhet känns också helt orimligt att driva ”virtuellt”. Det är också en varningssignal att VD verkar ha två släktingar som konsultar för bolaget och att huvudägarens bolag tar ut stora konsultarvoden. Det kanske är motiverat men det skapar en viss ohygien som minoritetsägarna bör kräva en extra rabatt för. Det här är en notering vi avråder från.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.