Quickcool – Ute ur frysen men tinar långsamt

Efter nästan tio års utveckling, finansierat av riskkapitalbolag, lades Quickcool (börskurs 2,30 kronor 29/6) på is 2011. Ett par år senare plockades projektet fram, tinades upp och noterades på Aktietorget i december 2015. Bolagets medicintekniska produkt är en portabel kylenhet som kyler hjärna och kropp genom en ballongkateter i näsan. En viktig fördel är att Quickcools metod inte tar kroppen eller huvudet i anspråk som de flesta konkurrerande produkter. Quickcools lösning ger mer plats för läkarna att göra sitt jobb helt enkelt. Den vanligaste konkurrerande lösningen innebär att hela kroppen ”packas in” med pads eller täcken. Det försvårar exempelvis defibrillering och hjärtmassage. En annan fördel är att enheten är batteridriven och portabel vilket möjliggör flytt av patienten utan att kylkedjan bryts. Medicinsk kylning används idag främst i samband med hjärtstopp. Framöver finns det förhoppningar om att kylning kommer att användas i samband med stroke, traumatisk hjärnskada, sepsis och ytterligare en del indikationer. Kylning fungerar genom att kroppens syrebehov och ämnesomsättningen minskar. Det dämpar många skadliga biokemiska processer som startar när syretillförsel upphört och därefter återkommer.

Quikcools tidiga historik handlade främst om studier. Vi räknar till totalt elva studier som alla på olika sätt alla visar nytta med Quickcools system. Tre studier pågår. Den mest nämnvärda är förmodligen EU-finansierade Eurohyp-1 som genomförs på strokepatienter på universitetssjukhuset i tyska Tubingen. Syftet är att utröna om nedkylning minskar de långvariga skadorna av stroke. Quickcools system används som komplement till kall infusionslösning för kontinuerlig kylbehandling under ett antal timmar. Studien omfattar 20 patienter och är försenad. Studien har stor betydelse för Quickcool eftersom den potentiella marknaden för att kyla strokepatienter någon gång i framtiden är 20 gånger så stor som marknaden för hjärtstopp.

I dagsläget inväntar bolagets nytillträdde VD Fredrik Radencrantz på att CE-märkningen för den kommersiella produkten ska bli klar så att marknadslanseringen kan sjösättas. Säljmaterial produceras, det skakas liv i kontaktnät och pågående studier övervakas.

Börsplus syn på Quickcool

Quickcool är trots att åren gått fortfarande ett utvecklingsbolag utan en CE-märkt kommersiell produkt. Marknadslanseringen närmar sig men hur produkten kommer att tas emot vet ingen. Vården är omvittnat konservativ och nya produkter har ofta svårt att vinna gehör. Quickcool är ett typiskt förhoppningsbolag och en analys kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta). Det typiska utfallet i förhoppningsaktier är att investerarna förlorar hela eller stora delar av insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Incitamentet för nyckelpersonerna i Quickcool är bra. Störste ägaren, genom bolag, är grundaren Lennart Sjölund som äger ca 28 procent av aktierna. Sjölund deltog både i noteringsemissionen och den nyemission som genomfördes vintern 2016 ett år efter notering. Sjölund har utöver det sporadiskt köpt aktier i marknaden. VD Fredrik Radencrantz äger ca 2 procent av bolaget. Grundaren Tadeusz Wieloch och övriga styrelsen äger tillsammans cirka 15 procent.

Förutom aktier har dessa herrar tillsammans en hel del teckningsoptioner. Teckningsoptionen är noterad och kan inbringa 10,3 MSEK till bolaget om de nyttjas i början av 2018. Teckningskursen är satt till ett intervall mellan 3,35 – 4,30 kronor, alltså en bra bit över nuvarande kursnivå 2,30 kronor. Skulle dessa nyckelpersoner välja att teckna oavsett så är ca 20 % av kapitalet från teckningsoptionen på plats. Det är inte ett ovanligt beteende i seriösa förhoppningsbolag.

2. Track record nyckelpersoner

Störste ägaren Lennart Sjölund har en lång erfarenhet av ledande positioner. Han har varit vd för medtechbolagen Jostra och Jolife. Jolife som låg bakom hjärtmassagemaskinen Lucas uppmärksammades när bolaget köptes upp av medtechjätten Medtronic 2011. Sjölund har flera styrelseuppdrag, bland annat i börsnoterade Lagercrantz. Värt att uppmärksamma med tanke på Quickcools finansieringsbehov är att Sjölunds ägarbolag Parkallen Invest ser ut att vara stadda i kassan. Styrelseordförande Göran Brorsson har tidigare varit VD för Elos Medtech. Han har styrelseuppdrag för bl a Stille och Biovica International (båda noterade på First North). I januari meddelade Quickcool att dåvarande VD John Wennborg lämnar över rollen till Fredrik Radencrantz. Motivet är att Quickcool går från produktutvecklingsorienterat till ett ökat fokus på försäljning. VD-skiften innebär alltid högre risk men här verkar motivet rimligt. Fredrik Radencrantz har jobbat med att utveckla företag i 20 år. Han kommer senast från Probi. Innan dess var han verksam på Getinge-ägda ArjoHuntleigh och Ericsson. Radencrantz expertis uppges vara att kommersialisera produkter globalt. För att vara ett ytterst litet bolag verkar Quickcool alltså ha en anmärkningsvärt stark laguppställning.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Under de tidiga åren genomfördes flera studier på Quickcools system. Studierna pekar på att produkten är användarvänlig. Portabilitet och obruten kylkedja är viktiga egenskaper. För en lekman framstår Quickcools lösning onekligen som mer modern än de flesta konkurrenternas.

Helt avgörande för Quickcool är att sjukhusen accepterar att kylning till 36 grader Celsius är lika bra eller bättre än kylning till lägre temperaturer. Flera och fler verkar ta det steget men riktlinjerna lämnar som vi tolkar det dörren öppen för läkarna att själva välja hur de vill kyla. Förhåller det sig annorlunda så ligger bevisbördan på Quickcool att upplysa marknaden.

Grundteknologin att kyla genom näsan med en vätskefylld kateter är patentskyddad på de stora marknaderna och löper till 2024/2025. Just i Sverige är patentet dock under fortsatt behandling.

Affärsmodellen bygger på att sälja systemet till ett konkurrenskraftigt pris och istället ska Quickcool bli lönsamt på kateterkittet som naturligtvis är en engångsprodukt. På sikt ska kittet stå för ca 70 procent av bolagets intäkter är det tänkt. Det är en rimlig strategi. Man ska dock inte glömma att Quickcool möter betydande konkurrens från stora, etablerad aktörer. Aktörer som ofta inte bara säljer kylprodukter utan även annan medicinteknisk utrustning. Det kan påverka sjukhusens vilja att engagera sig med Quickcool. En nämnvärd mindre konkurrent är Benechill som i vintras förvärvades av First North-noterade Braincool som också är verksamt inom medicinsk kylning. Benechill kyler också genom näsan men med en annan teknologi. Enligt Quickcool klarar Benechill inte av att underhållskyla kroppen. Det är något som kombinationen av Braincools och Benechills teknologier ska råda bot på enligt förvärvaren Braincool. Det är väsentligt eftersom Quickcool i så fall har en ny konkurrent i Bennechill/Braincool som också har en nätt och användarvänlig lösning.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Marknadslansering sker i år
• Finansieringsbehovet löses via teckningsoptioner eller via ”icke-blodig” nyemission.
• Quickcools system når acceptans på ett 20-tal nordiska intensivvårdsavdelningar
• Framgångsrik distributörsstrategi för global försäljning
• Fler indikationer som på sikt behandlas med kylning

Quickcool har ett finansieringsbehov som det var tänkt att den noterade teckningsoptionen skulle råda bot på. Den kan som mest inbringa strax över 10 MSEK till bolaget. Det kräver dock att aktien utvecklas bra fram till början av 2018. Finansieringsbehovet är dessutom sannolikt högre än vad teckningsoptionen kan bidra med eftersom Quickcool ligger efter sin tidsplan.

En ny företrädesemission ligger alltså i korten. Eftersom bolagets börsvärde är låga 20 MSEK idag skulle det innebära en väsentlig utspädning och med sedvanlig emissionsrabatt kan det bli riktigt blodigt. Dock får vi känslan av att bolagets huvudägare inte har några större problem med det eftersom de sannolikt tar sin beskärda del.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Inte oväntat är marknadslansering med försäljningsframgångar drivande i det korta perspektivet. På sikt krävs att användningen av medicinsk kylning utökas till fler indikationer.

Optimistiskt scenario

Quickcool håller på att skapa en egen försäljningsorganisation för den skandinaviska marknaden. Resten av världen ska bearbetas med distributörer. Siktet är i första hand Europa och delar av Asien. Quickcools primära marknad är för hjärtstopp. Årligen drabbas ca 10 000 svenskar. Cirka 10 procent av dessa överlever. Med kylbehandling förbättras oddsen. Quickcools styrelse bedömer att den globala marknaden är värd ca 1 miljard kronor och att den årliga tillväxten är 7-10 procent. I Sverige finns idag 84 intensivvårdsavdelningar som ingår i Quickcools målgrupp. Varje avdelning bedöms vara i behov av 2–4 kylsystem. Av de som drabbas av hjärtstopp bedömer Quickcool att hälften är kandidater för kylbehandling. Att bygga en försäljningsorganisation kräver finansiering som Quickcool inte har just nu. Finansieringsfrågan måste lösas.

Quickcools målsättning är att nå positivt kassaflöde 3-4 år efter marknadslansering. Det kräver uppskattningsvis att bolaget får fäste på den skandinaviska marknaden. Med Quickcools system på 20 intensivvårdsavdelningar som vardera förbrukar 60 kateterkitt per år borde omsättningen kunna nå 10 Mkr och verksamheten gå runt. Vi räknar med ett engångspris på 7000 kronor för engångsartiklarna och att hårdvaran kostar ca 100 000 kronor. En lyckad distributörsstrategi som tar bolaget ut i Europa och delar av Asien kan förändra bilden avsevärt i rätt riktning.

För att Quickcool ska bli en riktigt bra placering på sikt krävs att bolagets kylsystem används för fler indikationer. Hetast är stroke. Skulle den pågående Eurohyp-1 studien visa sig framgångsrik finns förutsättningar för att Quickcools världskarta ritas om till det bättre.

Pessimistiskt scenario

Pessimistiska scenarion för förhoppningsbolag är inte svåra att måla upp. I första hand så är fortsatt försening av CE-märkning ett potentiellt problem eftersom det leder till försenad säljstart. Quickcool behöver komma ut på marknaden och visa att intensivvården gillar kylsystemets fördelar.

Eventuella studier som ifrågasätter TTM-studien och visar att kylningen ska lägre ner än 36 grader Celsius är så klart ett hot. Vi har inte expertisen att bedöma hur reell den risken är, men det är inte långsökt att så skulle kunna vara fallet för vissa indikationer.

Börsplus slutsats

Gedigen erfarenhet hos nyckelpersoner och starka ägare i kombination med ett lågt börsvärde kan vara nog för vissa aktörer som investerar i förhoppningsbolag. I så fall är Quickcool ett lockande alternativ.

För de allra flesta överväger dock riskerna. CE-märkning och marknadslansering kan dra ut ytterligare på tiden. Finansieringsfrågan hänger som ett mörkt moln över bolaget. Vi hoppas att detta kan lösa sig framöver men till dess har vi en neutral syn på Quickcool.