Quickbit: En kryptisk notering

Nio flaggor

Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter bland 24 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter drygt 130 granskade börsnoteringar är 1,6 flaggor för miljardbolag, 2,9 för småbolag och 4,2 för mikrobolag. En flagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Börsplus hittar nio flaggor i Quickbit, att jämföra med 2,9 som är genomsnittet för småbolagsnoteringar.

# Högt garantiåtagande

Efter över 150 undersökta IPO-er finner Börsplus ett starkt empiriskt samband mellan ett högt garantiåtagande och svag kursutveckling. Det låter tryggt med garanter men förmodligen är det ofta ett tecken på svaghet eller desperation. Om IPO:n misslyckas blir säljtrycket stort eftersom garanterna oftast säljer ut.

QuickBit är täckt av garantiåtaganden till cirka 100 procent.

# Lång väntetid

Att teckna IPO-er innebär extra risker och risken ökar om man måste vänta länge från att aktier tecknas till att de börjar handlas. Av administrativa skäl tar det ofta 1-2 veckor eller mer innan småbolag börjar handlas. Om väntetiden är 10 dagar eller mer så hissar Börsplus flagg för de IPO-er som är i den sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

QuickBit-aktien börjas handla 17 dagar efter sista anmälningsdag.

# Tveksamma incitament

Tveksamma incitament är Börsplus samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.

Styrelseledamöterna Johan Lund och Sven Hattenhauer, är båda vd i bolag som tillsammans garanterar hela emissionen. Johan är vd och äger 50% av FrontOffice som äger 10% av QuickBit. FrontOffice garanterar 70% av emissionen. Sven är vd i Abelco som äger 7% av QuickBit. I IPO:n har därtill ägare i FrontOffice och Abelco förtur till 60% av emissionen.

# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag

Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Det är en flagga om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att “konkurrera” om aktieköparnas kapital med bolaget. Dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.

Två av de största ägarna i bolaget, som därtill kontrolleras av två ledamöter i QuickBit, ställer upp som garantiåtagare i noteringen. Ersättningen utgör visserligen optioner men vi tycker inte att det inger förtroende när större ägare vill ha betalt för risken att erhålla aktier.

VD Jörgen Eriksson kommentar:
– Överenskommelse om garanti av emissionen, ersättning för det och förtur vid tilldelning gjordes före QuickBit hade uppnått lönsamhet. Avsikten med förtur för Abelcos och FrontOffice Nordics aktieägare är att uppnå största möjliga ägarspridning före notering.

# Bristfällig information

Det är en flagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknar vi också rejält vilseledande information.

Abelco Investment Group är QuickBits 4:e största ägare. I det bolaget är ledamot Sven Hattenhauer vd och ägare. Men det framgår inte hur mycket Sven äger i Abelco.

Under Rådgivarens intressen framgår att Eminova är bolagets mentor i samband med noteringen och att de inte äger några aktier i QuickBit. Det borde även ha framgått att Eminova är emissionsinstitut och har biträtt bolaget vid upprättandet av memorandumet.

Det framgår av memorandumet att bolaget beslutat utge 12 109 125 teckningsoptioner. Dock finns det ingen sammanställning över vilka som äger eller kommer att äga dessa. Uppgifter om de flesta optioner (inte alla) finns spridda i dokumentet.

Emissionen är garanterad av två parter, fördelningen mellan dem framgår dock inte annat än att det framgår hur många teckningsoptioner de får vardera för åtagandet.

Det framgår inte mot vilken part som lock-up avtal ingåtts och vad som gäller vid olika situationer så som uppköp.

Utgivna löner och andra ersättningar framgår inte under rubriken Närståendetransaktioner.

Det framgår av memorandumet att varje rapporterande enhet inom koncernen skall lämna sitt fullständiga rapporteringspaket till moderbolagets CFO. Det borde dock ha framgått att bolaget för närvarande inte har utnämnt någon CFO.

Vi delar ut dubbla flaggor då så pass många brister uppmärksammats.

# Oklarhet om handelsplats

IPO-bolag som svävar på målet om var aktien ska handlas har antagligen fått nej av minst en handelsplats. Dessutom är det stor risk att tidplaner spricker och att ägarna får vänta länge på handelsstart. Det andas också desperation.

I memorandumet framgår inte på vilken marknadsplats som bolaget ska noteras på eller när.

Den 12 juni meddelade bolaget via pressmeddelande att det fått villkorat godkännande för notering på NGM.

# Udda val av rådgivare

IPO-bolag har oftast de rådgivare som är motiverat av deras storlek och kvalitet. Avvikelser från mönstret kan vara ett varningstecken. Farligast är när ingen rådgivare alls vill skylta med sitt namn.

Det är en dålig signal när ingen rådgivare vill bli förknippad med en notering. IPO-guiden har som policy att utdela dubbla flaggor när ingen huvudrådgivare anges i memorandumet. I QuickBit finns ingen huvudrådgivare angiven och bolaget tilldelas därför två flaggor för detta.

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.

(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.

(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

• Kundtillväxten ökar
• Positiva forskningsresultat (Life Science)
• Framgångsrik lansering utomlands
• Lyckad prospektering (råvarubolag)
• Inget priskrig från stark konkurrent
• Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp