Pandemi-Booztad tillväxtsaga

Boozt är ett e-handelsföretag som framför allt säljer kläder, skor och accessoarer på nätet. De senaste åren har man successivt även slagit sig in på marknaden för heminredning och skönhetsprodukter.

Bolaget säljer produkter från fler än 1000 varumärkespartners och fokus ligger på mellanpris- och premiumvarumärken. Målgruppen är både kvinnor, män och barn.

Huvudkontoret ligger i Malmö. Runt 90% av försäljningen sker till Norden.

MARGINALBOOST OCH FÖRVÄRV

Boozt har varit en riktig tillväxtsaga under sina drygt fem år som noterat bolag. Den genomsnittliga tillväxten har legat strax över 30%, samtidigt som bolagethar gått från röda till svarta siffror på resultatraden. Den positiva utvecklingen har inte helt oväntat förstärkts i pandemin. I fjol växte bolaget med 27% samtidigt som rörelsemarginalen landade på rekordhöga 4,7%.

Den kraftiga tillväxten kommer delvis från strukturell marknadstillväxt, men också från stark försäljningsökning i bolagets respektive produktkategorier. Den största försäljningen sker fortfarande bland kläder för kvinnor, men en allt större del av tillväxten kommer från kategorierna Sport och Barn. De senaste åren har även de nya kategorierna Home och Beauty växt fram. Dessa segment har något lägre lönsamhet än Boozts övriga sortiment, men lägre returandel. Boozt menar att breddningen i förlängningen ger ett högre genomsnittligt ordervärde, vilket är ett viktigt nyckeltal för bolaget.

Tidigare i år köpte företaget också upp det danska varumärket Rosemunde för 340 Mkr, motsvarande en EV/Ebit-multipel på 7,5x. Rosemunde blir bolagets första helägda varumärke. Bolaget säljer kvinnokläder som påminner lite om Odd Molly, som hade sina glansdagar i början av 2010-talet. Köpet motiveras med att ledningen ser både kommersiella och operativa synergier och Rosemunde ska “stärka Boozt med kunskap inom inköp och produktion”.

Ur en strategisk synpunkt är Afv lite tveksamma till ett större inslag av varumärkesuppköp i Boozt. Varumärkesförvärv är förenade med hög risk, även om det skulle finnas möjliga synergier. Å andra sidan ser vi en utveckling där alltfler varumärken utvecklar egna online-butiker som tar försäljning från e-handlare som Boozt.

LAGERUTBYGGNAD FÅR EFFEKT

Boozts positiva momentum har hållit i sig även under 2021. Flera gånger under året har bolaget fått uppgradera omsättnings- och vinstprognoser, senast nu i veckan.

En oväntat stark försäljning i oktober och november toppat med försäljningsrekord under Black Friday-veckan gör att tillväxten nu förväntas hamna i den övre delen av intervallet 27,5-32,5%. Den justerade rörelsemarginalen förväntas fortsatt överstiga 5,5%, vilket innebär ett högre justerat rörelseresultat i absoluta tal.

Men den kraftiga tillväxten är inte bara av godo för bolaget. Att få logistiken att gå ihop när försäljningen växer med 30% om året är en utmaning. Bolaget är just nu i full färd med att bygga ut lagerhanteringscentret i Ängelholm vilket väntas öka kapaciteten med 40%. Men ännu är man inte i mål.

Faktum är att hanteringskostnaderna ökade i årets tredje kvartal. Nu ligger de på 12,2%, att jämföra med 11,6% motsvarande kvartal 2020. Anledningen till att hanteringskostnaderna stiger beror framförallt på ökade personalkostnader. Bolagets VD Hermann Haraldsson sade vid den senaste rapportpresentationen att man “prövar sig fram” i lagerhanteringen, vilket kan tynga marginalerna framöver. Hanteringskostnaderna ska dock ligga inom bolagets målintervall på 11-12% för helåret.

LJUS FRAMTID

Onlinemarknaden för kläder och skönhetsprodukter väntas växa med 10% årligen. Boozt räknar med högre siffror än så. Bolaget har ett högt tillväxtmål på 20% årligen, samtidigt som man räknar med en rörelsemarginal i intervallet 5-7% under perioden 2021-2023.

Vi räknar med att bolaget når tillväxtmålet men frågan är hur det står till med marginalerna. Afv har många gånger tidigare skrivit om pressade bruttomarginaler inom e-handeln, där höga returgrader har varit en bov i dramat. Boozt lanserade 2019 därför ”Fair Use”, ett initiativ för att få ned returgraderna. Det handlar helt enkelt om att bolaget blockar de kunder som har uppvisat ett överdrivet köpbeteende där de skickar tillbaka en stor andel kläder. Under 2020 blockades 13 000 kunder. Trots att dessa endast stod för 0,25% av Boozts två miljoner kunder så representerar dessa ungefär 15% av den totala returvolymen.

Initiativet har stärkt Boozts returgrad med ungefär tre procentenheter (bolaget redovisar inte den totala returgraden, vilket är ett minus ). Bruttomarginalen ligger dock på låga 40,4%, att jämföra med fjolårets marginaler närmare 43%. Minskningen sägs främst bero på en högre andel kampanjinköp föregående år (varor köpta till lägre priser under säsong), vilket bidrog till en högre bruttomarginal 2020.

HÖG VÄRDERING

Bolag med årlig tillväxt över 30% och stigande vinster kommer sällan till fyndpris, och så är heller inte fallet med Boozt. Bolaget värderas till EV/Ebit 26,3x på 2022 års prognoser. Det är dock under snittet i vår tabell av jämförelsebolag här intill. Bolagen är dock inte helt jämförbara med Boozts inriktning och storlek. Ser vi till Boozts genomsnittliga värdering de senaste fem åren så ligger den på 23,7x.

Det har tidigare varit fel att rata Boozt på grund av den höga värderingen, och kanske blir det så även denna gång. Men på dessa kursnivåer är det svårt att motivera ett köpråd i aktien. Trots att vi i linje applicerar en EV/Ebit på 23x får vi en snål uppsida på 19%. Vi utfärdar ett neutralt råd.