På börsen spelar Elos och Novo Nordisk i samma liga

Insulinjätten Novo Nordisk meddelar under fredagen att man återkallar insulinsprutor i USA efter att ett par defekta sprutor upptäckts. Det får oss att tänka på Elos Medtech som bland annat tillverkar sådana sprutor och på frågan om det råder en övervärdering av underleverantörer.
På börsen spelar Elos och Novo Nordisk i samma liga - 1c71441a-7f07-4277-8c40-318af17b8b90fitcroph450q80upscaletruew800sc74c4000495294be25cbb8ac1a988e88d2d7f13f

Först av allt ska sägas att oss veterligen har Elos inget som helst att göra med de rapporter som Novo Nordisk gått ut med under de senaste dagarna. Varken fredagsmorgonens besked eller den återkallelse som gjordes i Sverige tidigare i veckan.

Poängen här är snarare att återkallelser som dessa sätter fingret på den utsatta position som underleverantörer ofta har. Kunderna är mäktiga och lär ställa exceptionellt höga krav på produktsäkerhet och spårbarhet i takt med att konsumentskydd blir viktigare.

Börsen har också ögonen på detta. Inte minst efter den katastrofala utvecklingen för det japanska airbag-bolaget Takada som håller på att gå under efter allvarliga fel på sina produkter.

När det kom telegram om en (vad som visade sig vara) en extremt liten återkallelse av Autoliv-produkter från Toyota i vintras, så rasade aktien till en början.

Men också Getinge, som har interna produktionsanläggningar, har haft sina dunster med FDA. Den amerikanska myndigheten har krävt många dyra åtgärder vid Getinges fabriker för att produkterna ska förbli säljbara i USA.

Samtidigt är det inte svårt att hitta exempel på att underleverantörer värderas väsentligt högre än sina kunder på börsen. Autoliv är ett tydligt sådant i förhållande till såväl amerikanska som europeiska bilbolag.

Här i Sverige är skillnaden mellan nätspelbolagen som Unibet och Betsson och deras leverantörer, som Netent, Evolution och Kambi, slående.

Bolag Avkastning 1 år % P/E 2017 EV/EBIT 2017 EV/Sales 2017
Betsson -33,2 13,8 12,8 2,8
Unibet -3,0 16,7 14,0 2,6
NetEnt 0,8 29,8 26,4 9,5
Evolution Gaming 21,7 24,7 22,1 7,0
Genomsnitt -3,4 21,3 18,8 5,5
Källa: SvD Börsplus/Factset

I dessa fall skiljer sig dock prestationerna i form av tillväxt och kassagenerering också åt vilket förklarar en hel del av ”underleverantörs-premien”.

I fallet Elos är det mindre tydligt hur man ska argumentera för att bolaget bör värderas i nivå med kunder som Novo Nordisk. För det är ungefär den bilden vi får när vi skissar på Elos lönsamhet framöver

Elos är alltså underleverantör av produkter och komponenter till medtech-bolag. Som bolaget står och går ligger Elos organiska tillväxt på 4 procent och rörelsemarginalen på lite drygt 10 procent.

Lägger vi på en procentenhet på båda raderna, vilket vi ser som realistiskt, blir bilden att aktien handlas till 15 gånger rörelsevinsten 2017. Det är faktiskt något högre än Novo Nordisk – trots att den danska jätten faktiskt växer bättre för egen maskin. Även en annan underleverantör, Nolato, har multiplar i nivå med produktbolagen Novo Nordisk och Getinge.

Bolag Avkastning 1 år % P/E 2017 EV/EBIT 2017 EV/Sales 2017 EBIT-marginal 2017 %
Novo Nordisk -15,9 18,5 14,2 6,2 43,6
Elos Medtech -7,2 15,3 15,8 1,7 10,8
Nolato 19,4 18,3 13,2 1,4 10,6
Getinge -13,9 16,9 14,8 1,9 13,1
Genomsnitt -4,4 17,3 14,5 2,8 19,5
Källa: SvD Börsplus/Factset

I kraft av att vara ett litet bolag, med knappt 600 Mkr i intäkter, har Elos en överraskningspotential som giganten Novo förstås saknar. Elos har till exempel en lovande satsning på egna produkter som kanske växer till en mycket större affär på lite sikt – vilket då kan ändra bilden av aktien till det bättre.

Men som Getinges problem inom sin produktion vittnar om liksom veckans återkallelser så finns också en alldeles speciell nedsida i underleverantör inom medcinteknik.

Man kan dividera om värderingen av Novo versus Elos säger mest om den danska aktien (billig?) eller den svenska (dyr?). Skillnaden borde dock vara större de två emellan. Hur det än är med Novo Nordisk så lutar vi i alla fall åt att Elos ser svårmotiverat dyrt ut.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.