Omnicar trycker gasen i botten

Omnicar har utvecklat en programvara för bilbranschen som främst riktar sig mot bilimportörer och bilåterförsäljare. Programvaran fungerar bland annat som ett säljstöd och syftar till att hjälpa bilåterförsäljare med att följa upp ”leads” (alltså potentiella kunder), hantera serviceavtal, boka provkörningar, med mera. På så sätt är tanken att återförsäljarna ska kunna öka försäljning och kundlojalitet.

Systemet samlar bland annat in leads som genereras via exempelvis en bilåterförsäljares hemsida, marknadsföringskampanjer, mail eller telefon och notifierar en säljare som direkt kan kontakta den potentiella kunden. Med Omnicars lösning kan återförsäljare också behålla kundkontakten genom att skicka ut automatiska påminnelser till kunder om saker som däckbyte eller annat underhåll kring bilen.

Systemet utvecklades ursprungligen kring 2007 för Citroën i Skandinavien av en digital marknadsföringsbyrå startad av en av Omnicars medgrundare, Claus T. Hansen. Programvaran användes av och utvecklades i samarbete med Citroën fram till 2016 då Citroën decentraliserade säljorganisationen och sålde importrättigheterna till fristående bilimportörer. Rättigheterna till mjukvaran fanns dock i det som i dag är Omnicar som nu ser möjligheten att sälja in lösningen till hela bilbranschen.

Intäktsmodellen är baserad på månatliga licensavgifter vilket innebär hög bruttomarginal och potential till återkommande intäkter med god skalbarhet. Hittills har bolaget fått en riktig smakstart och redan under de första tio månaderna omsatte verksamheten cirka 8 Mkr med positivt rörelseresultat.

I dag har Omnicar två stora bilimportörer som kunder och även ett par större bilåterförsäljare. Under januari till april 2017 omsatte bolaget 6 Mkr och under 2017 är målsättningen att omsätta 23 Mkr. Framgent ser bolaget framför sig en omfattande expansion. Som ett steg i det går Omnicar nu mot notering på Aktietorget.

Börsplus syn på Omnicar

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Nyckelpersoner i Omnicar äger en stor del av aktierna i bolaget och överlag ser ägarbilden bra ut. Framför allt märks Claus T. Hansen, medgrundare och blivande vd, med ungefär en tredjedel av ägandet. Ett antal viktiga personer omfattas också av optionsprogram som totalt kan medföra knappt 10 procents utspädning. Under programmet kan nya aktier tecknas för 5,40 kronor från 10 juni 2019 till och med 8 juni 2020.

Av de befintliga storägarna som är verksamma i bolaget är det få som tecknar nya aktier vid noteringen. Däremot kan det tilläggas att Claus T. Hansen, frånträdande vd Stig Jensen och styrelseledamot Mikkel Lippmann tillförde knappt 4 Mkr i juni 2017 till samma värdering som i noteringserbjudandet.

2. Track record nyckelpersoner

I styrelse och ledning är det lite si och så med erfarenhet från just bilbranschen. Däremot finns åtminstone en namnkunnig person i styrelseordförande Jens Aaløse, som till vardags är vd för den danska telekomgiganten TDC.

Storägare och blivande vd Claus T. Hansen verkar i grunden vara en marknadsföringsperson och serieentreprenör som drivit ett antal olika kommunikationsbyråer. Han är också grundare av OMI A/S som ursprungligen utvecklade programvaran som nu säljs inom spin-offen Omnicar.

Annars kan man påpeka att styrelse (och Omnicar som bolag) är en rätt ny konstruktion med kort track record, även om programvaran som säljs har längre bakgrund med historiken från Citroën.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Det verkar finnas ett fåtal konkurrenter (Easi’r och VinSolutions är exempel på sådana inom bilåterförsäljarledet, men med färre funktioner enligt Omnicar). Men om det är något som ledningen lyfter fram så är det särskilt avsaknaden av den här typen av system hos bilåterförsäljarna. Leads följs sällan upp på ett optimalt sätt och avtal hanteras ofta primitivt i Word eller Excel. Det ser bolaget som tydlig möjlighet.

Risken är förstås att det finns anledning till att konkurrensen inte är särskilt hård. Kanske tycker de flesta bilhandlarna att det fungerar som det är och har svårt att motivera omlärning och kostnaden.

Till saken hör också att intjäningen i bilåterförsäljarledet är skral i bästa fall. Enligt Omnicar tjänar en bilåterförsäljare kring 500-1 000 kronor på att sälja en ny, mindre bil. Sett i det ljuset är licensavgiften som Omnicar tar rätt saftig på bortåt 20 000-25 000 kronor per månad för en genomsnittlig bilåterförsäljare, enligt Börsplus grova bedömning.

Det stämmer till lite eftertanke, och innebär att nyttan måste vara betydande om kostnaden verkligen ska kunna motiveras.

Samtidigt har Omnicar avtal med tre importörer (av totalt ca 30 i Norden) och två större bilåterförsäljare (av ett par tusen totalt i Norden). Fler bilåterförsäljare uppges ”stå på rad” för att vilja ha systemet, men det vill åtminstone vi se i svart på vitt innan vi räknar med det. Förhoppningsvis tyder i alla fall den snabba starten med ett par kunder på plats på att kundnyttan står i proportion till prislappen på mjukvaran.

Framgent är strategin framför allt att fortsätta bearbeta nya bilåterförsäljarkunder, men även i viss mån att arbeta med fler bilimportörer som ofta har ett visst inflytande över ett större antal återförsäljare. En annan potentiell kundgrupp är bilverkstäder som delar vissa av de utmaningar med uppföljning och serviceavtalshantering som återförsäljare gör.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Programvaran är lika lättsåld som bolaget ger intryck av. Bilhandlarna är intresserade av systemet och villiga att betala det höga priset. Om tillväxten ska bli så hög som bolaget tror krävs troligen stora framgångar i att vinna ett större antal bilåterförsäljarkunder via importörerna.
• Konkurrenterna misslyckas (eller är långsamma) med att adressera det behov som Omnicar upplever finns bland bilhandlarna.
• Affärsmodellen klarar av förändringar i branschen, exempelvis som att billeasing blir allt vanligare.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är att vinna nya bilåterförsäljarkunder som kan generera tillväxt och förhoppningsvis fortsatt positiv lönsamhet. Intäktsmodellen med licensintäkter innebär potentiellt höga marginaler men det krävs att utvecklingskostnader och kostnader för implementation inte drar iväg.

Optimistiskt scenario

Bolagets egna tillväxtmål (se bild i slutet av artikeln) är klart aggressiva. 2017 ska bolaget nå 100 bilåterförsäljarkunder och omsätta 23 Mkr. Omsättningsmålet ligger en liten bit över nuvarande årstakt och borde vara nåbart. 2018 ska dock omsättningen lyfta till 40 Mkr och 2019 siktar man mot 100 Mkr. Då med tusentals bilåterförsäljare som kunder på global nivå.

Dit räknar vi inte med att bolaget når ens i ett optimistiskt scenario. Däremot krävs det att Omnicar hittar och värvar ett hundratal bilåterförsäljarkunder om det ska bli någon fart på översta raden. I det optimistiska scenariot ovan antar vi det, men som vi ser saken är det långt ifrån givet och bolaget har mycket att bevisa innan man ska räkna med att Omnicar går mot en sådan framtid.

Pessimistiskt scenario

Mycket kan förstås gå snett längs vägen. Det uppenbara hotet är att tillväxtförutsättningarna visar sig vara långt ifrån så goda som påstås. Kanske flyger inte expansionssatsningen alls och då blir bolaget i bästa fall ett litet men kanske smålönsamt bolag.

I värre fall lyckas man inte återgå till positivt kassaflöde som beräknat under 2018. Fler nyemissioner blir aktuellt och stora pengar kanske läggs i nya satsningar för att hålla liv i hoppet om ett lyft.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Om bolaget blir så lönsamt som nuläget ger sken av (18 Mkr i omsättning och 6 Mkr i justerat rörelseresultat på årsbasis) så är värderingen klart låg.

Många bedömningar och prognoser känns onödigt aggressiva. Det är en liten varningssignal i sig. På upprepade frågor om största utmaningar eller risker framöver svarar frånträdande vd Stig Jensen att den enda risken är att bolaget misslyckas med att ”anställa personal i samma höga takt som bolagets expansion”. Om det är den största risken som ledningen kan tänka ihop så undrar vi om de antingen döljer något eller är lite för blinda för andra risker.

Samtidigt känns Omnicar som en satsning med betydligt bättre odds än många andra förhoppningsbolag. Bolaget tjänar lite pengar och värderingen är som sagt inte helt verklighetsfrånkopplad. Lyckas bolaget vinna en del kunder framöver lär aktien gå bra.

Exakt hur noteringen kommer gå vet vi förstås inte. Många nynoterade bolag på de mindre listorna har gått svagt under de senaste veckorna. Med det sagt är det här en som man ändå skulle kunna överväga att vara med på. Nyckelfrågan att följa blir om bolaget lyckas växa kundbasen i närheten av samma takt som prognoserna säger.