Analys Nordea
Nordea: Träig bank med fiberrik aktie
Det som vore nyttigt för oss är sällan kul. Hade det varit kul hade vi redan gjort det. På samma sätt är det med storbanker. Det nyttigaste för kunden är nästan alltid att byta till billigare tjänster eller kanske helt byta bank.
Men nästan varje dag har vi något viktigare för oss än tröska igenom tråkarbetet som krävs för att i varje stund åtnjuta marknaden bästa banktjänster. Istället blir de flesta av oss sittande i decennier med lite mediokra banktjänster. Det är allmänmänskligt.
Kundernas tröghet är Nordeas största tillgång. Näst efter bankens egna kapital på 30 miljarder euro vill säga. (Medarbetarna kommer på en avlägsen tredjeplats i alla storbanker.)
Nordea lever nämligen av två saker. En stor balansräkning som medger att man kan ge krediter och andra banktjänster till över 10 miljoner kunder samt det faktum att dessa kunder inte byter bank i brådrasket.
Rent krasst är det nog rätt prioriterat för många kunder. Livet har ju annat att erbjuda än att jaga 0,1 procent lägre boränta.
Den vinnande men trista strategin för välskötta storbanker är därför att ha villkor som är tillräckligt acceptabla för att det inte ska vara värt jobbet att byta bank för den stora majoriteten kunder. Sedan finns det alltid en liten andel som kan få väsentligt bättre villkor på annat håll.
De går till duktiga uppstickare som Collector, Nordnet, Avanza, Ica-banken och Ikano. (Tyvärr finns det också många oseriösa uppstickare av typen Trustbuddy och allsköns PPM-förvaltare.)
Utmaningen för storbankerna är alltså inte att vinna nya kunder utan att effektivisera verksamheten och på den vägen öka vinsten. Det finns en gigantisk potential i att effektivisera Nordeas spretiga nordiska struktur.
Det är helt uppenbart att modellen där uppstickare tar hand om tillväxten medan storbankerna jobbar ner sina kostnader funkar utmärkt för alla parter.
Vem vet, kanske även för kunderna?
Nordeas aktie hör också till kategorin “nyttig men trist”. Att leverera medelmåttiga produkter till oengagerade kunder och tjäna pengar på kostnadssänkningar är allt annat än inspirerande.
Men de vinster som kommer ur detta är inga småsaker.
Åtminstone inte i relation till den mycket snåla värderingen på börsen. Sett till stabiliteten i intjäning borde bank åtminstone värderas i linje med börssnittet. Invändningen brukar vara att banker har en latent kraschrisk och därför alltid ska värderas lågt. Vi håller inte med. Dagens banker har nära tre gånger så stora kapitalbuffertar som innan finanskrisen. Det innebär en enormt mycket lägre risk i verksamheten.
Låg värdering, låg risk och utmärkta möjligheter att hålla uppe vinstnivån och utdelningen är motsvarigheten till knäckebröd. Lite trist och träigt men väldigt nyttigt. Aktien är klart köpvärd i vårt huvudscenario och därtill finns en chans att börsen på några års sikt ändrar åsikt och börjar värdera bank lite mer välförtjänt.
Fördjupad analys Nordea
Nordea som bolag
Nordea är den största finanskoncernen i Norden med rörelseintäkter på totalt cirka 10 miljarder euro årligen och en vinst på uppåt 5 miljarder euro. Banken är en så kallad fullservicebank och erbjuder tjänster till cirka 10 miljoner privatpersoner och 600 000 företag. Nordea har knappt 30 000 anställda i 16 länder med huvudkontor i Stockholm.
Nordeas affärsmodell
Den operationella effektiviteten i en bank mäts ofta genom att titta på relationen mellan kostnader och intäkter (K/I-talet). Nyckeltalet har efter långvarigt kostnadsarbete förbättrats kraftigt under 2015 jämfört med tidigare år.
Inom privatkundssegmentet är räntenettot den absolut största intäktskällan. Räntenettot är mellanskillnaden mellan bankens ränta för upplåning respektive utlåning. Låga eller till och med negativa styrräntor har på senare tid påverkat räntenettot negativt eftersom det finns ett stort motstånd mot att ta betalt av sparare för att sätta in pengar.
Räntenettot är en viktig komponent även i företagsaffären. Här tillkommer också provisionsintäkter från rådgivning och hantering av låneaffärer och obligationsemissioner samt fusioner, förvärv och andra kapitalmarknadstransaktioner. Slutligen har Nordea en del intäkter från produkter inom sparande och kapitalförvaltning, private banking samt liv- och pensionslösningar.
Den tredje och minsta intäktskällan är värdeförändringar på olika tillgångar som banken äger. Intäkter från trading och egenhandel räknas även hit.
Att driva storbank är oerhört lönsamt mätt mot intäkterna men det är oerhört små marginaler mätt mot hur mycket tillgångar som binds i balansräkningen. Avkastningen på totalt kapital är drygt 0,5 procent per år för Nordea. Att Nordea trots det kan ha en god avkastning på eget kapital (ROE) på cirka 12 procent beror så klart på att mycket av bankens finansiering är gratis i form av inlåning med nollränta vilket medger en enormt stor hävstång.
Kruxet i bankverksamhet är risken för kreditförluster. Nordea har 680 miljarder euro i totala tillgångar och 30 miljarder euro i eget kapital.
Den enorma hävstången i balansräkningen innebär att även en enstaka procent i kreditförlust i kristider kan innebära hög risk för en finansiell kollaps. Banker går sällan under för att kapitalet konstateras vara slut utan för att blotta misstanken kan få marknaden att rycka undan den kortsiktiga finansieringen.
Nordeas marknad
Konkurrenssituationen på bankmarknaden har ofta kritiserats. Konkurrensverket fastställde 2013 i en rapport att kunder ofta blir allt för inlåsta i förhållandet till sin bank. Inom vissa områden har kundernas ställning dock förbättrats. Det har blivit allt lättare att jämföra priser både på lån och sparande, och kunderna idag är mer lättrörliga än tidigare. Inom aktiehandel har många kunder övergivit storbankerna i jakt på lägre courtagekostnader. Billiga indexfonder fortsätter att ta marknadsandelar från fonder som är mer lönsamma för bankerna.
Bankvärlden har även förändrats i kölvattnet av finanskrisen. Regelförändringar har kraftigt ökat kraven på de kapitalbuffertar som banker måste hålla i reserv, och ständiga investeringar i IT-system krävs för att leva upp till lagar gällande penningtvätt och liknande.
Trots dessa påfrestningar har bankerna klarat av att anpassa sig förvånansvärt väl. I en modern ekonomi finns alltid ett behov av finansiella intermediärer som kan koppla samman sparare med låntagare, samt leverera tjänster och produkter som hör därtill.
Banker har påfallande stabila intäkter även om kreditförlusterna varierar en del. Med mångfalt större kapitalbuffertar står dagens banksystem sannolikt betydligt stabilare än det system vi hade innan finanskrisen.
Ökade kapitalkrav och regleringar leder också till höga inträdesbarriärer. Samtidigt leder digitaliseringen till att horder av uppstickare försöker kapa åt sig av bankernas intäkter i snart sagt varje nisch. Nettoeffekten av högre inträdesbarriärer och digitala utmanare är sannolikt negativ för storbankerna men det verkar yttrar sig i lägre tillväxt snarare än fallande vinster.
På risksidan är det några områden som sticker ut. Låga oljepriser orsakar problem i Norge för företag inom olja och shipping där offshore och torrfrakt är mest utsatta områden. Dessa utgör 8 procent av Nordeas lånebok. Även fastighetsmarknaden i vissa norska hamnstäder uppvisar ökade vakanser vilket kan leda till problem för högt belånade fastighetsägare. Finlands ekonomi går dåligt sedan länge, men belåningsgraden är generellt låg. Danmarks jordbrukssektor har haft det svårt i flera år och många danska bönder har ekonomiska problem. Beträffande dansk bostadsutlåning så uppger Nordea att man redan har gjort stora reserveringar för kreditförluster och tolkningen är att det snarare kan bli tal om återvinningar framöver. I Sverige ser man inga större risker för närvarande även om lägre bostadspriser kan dämpa konsumtionen.
Nordeas strategi och mål
Nordeas finansiella mål för 2016-2018 är att uppnå en avkastning på eget kapital som är högre än genomsnittet för nordiska konkurrenter.
Bankens rörelsekostnader bedöms öka med runt 2 procent under 2016 och 1 procent under 2017. Riskexponeringsbeloppet ska vara oförändrat och kärnprimärkapitalrelationen ska vara 0,5 till 1,5 procentenheter högre än regelkravet. Detta ska möjliggöra en utdelningsandel på minst 75 procent av vinsten och en utdelningstillväxt på 10 procent per år. SvD räknar med att en så hög utdelningstillväxt blir svårt att klara givet den låga tillväxten för storbanker. Bankens nye vd Casper von Koskull har betonat att utdelningen i kronor/euro är viktigare än andelen i procent.
Nordeas aktie
Till börskurser runt 92 kronor (9,9 euro) har Nordea ett börsvärde på drygt 370 miljarder kronor.
Sedan svenska statens försäljningar under 2011 och 2013 är finans- och försäkringskoncernen Sampo ohotad huvudägare i Nordea med drygt 21 procent av kapital och röster.
Varken på intäkts- eller på kostnadssidan förväntar sig analytikerkåren några större förändringar i Nordea framöver. Jokern är eventuella kreditförluster i Norge. I annat fall är den stora frågan istället vilken typ av värdering som är rimlig för en storbank.
Tidigare aktieanalyser:
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.