Analys IPO-guiden Nanoform
Nanoform: IPO med stora planer för små partiklar
| Nanoform | Maj 2020 |
| VD: | Edward Haeggström |
| Styrelseordförande: | Miguel Calado |
| Antal anställda: | 51 |
| Nyckelpersoners ägande: | Cirka 10 % |
| Lista: | Nasdaq First North Stockholm/Helsingfors |
| Aktiekurs: | 3,45 euro/36,50 kr |
| Antal aktier ink. utspädn: | 67,6 miljoner |
| Börsvärde: | 2 467 Mkr |
| Nettokassa: | 720 Mkr |
| Resultatnivå, årstakt: | Cirka -120 Mkr |
| Källa: Affärsvärlden /Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
Nanoform (teckningskurs 3,45 euro) är ett finskt företag baserat i Helsingfors. Det startade så sent som 2015 av bland annat nuvarande VD och storägare professor Edward Haeggström. Den grundläggande innovationen bygger dock vidare på forskning som bedrivits vid University of Helsinki sedan 2008.
Företaget har en process där aktiva läkemedelsingredienser förminskas kraftigt, grovt uttryckt. Bolaget utvecklar alltså inte egna läkemedel utan agerar underleverantör åt såväl Big Pharma som utvecklingsbolag vilka står för själva läkemedlet eller läkemedelskandidaten.
Poängen med Nanoforms teknologi är enligt bolaget att förminskade, så kallade nanoformerade, läkemedelsingredienser, har extra god bioupptagningsförmåga. De tas alltså upp lätt i kroppen. Det innebär att doserna inte behöver vara lika höga som annars vilket i sin tur kan minska både biverkningar och produktionskostnader.
En spännande möjlighet är att läkemedelskandidater som fallerat under utvecklingsprocessen på grund av låg effektivitet eller höga biverkningar, kanske har en chans att lyckas om de genomgår Nanoforms process. Deras patenterade teknologi kallas för övrigt Controlled Expansion of Supercritical Solutions (CESS).
IPO-guide till Nanoform
Enligt bolaget finns det ingen konkurrerande teknologi som kan producera nanopartiklar utan tillsatser och komplexa produktionsprocesser. Däremot finns det många bolag som adresserar samma problematik.
Bolaget fick i början av maj 2020 GMP-certifiering för sin första produktionslinje i Helsingfors. Det innebär att man får producera läkemedelskandidater avsedda för klinisk forskning. Nanoform uppger att man har fem kunder och namnger Orion och Astrazeneca. Avsikten är nu att skala upp och år 2025 ha 20-30 produktionslinjer. Därför sker en börsnotering parallellt i Finland och Sverige med tillhörande kapitalanskaffning.
Totalt erbjuds aktier för upp till 900 Mkr. Ungefär 90 Mkr av detta avser försäljning från befintliga ägare. Ett relativt stort erbjudande alltså. Mycket dyrt också, kan tilläggas. 16 procent av kapitalet försvinner i kostnader. Som framgår i IPO Guiden nedan får bolaget flera varningsflaggor och bland annat för just detta.
| IPO-GUIDE | Nanoform |
| Lista | First North |
| Omsättning rullande tolv månader | 2 Mkr |
| Antal anställda | 51 |
| Teckningskurs | 3,45 euro |
| Rådgivare | Danske Bank, SEB |
| Storlek på erbjudande | 822 Mkr (varav 90% nyemission) |
| Börsvärde vid IPO | Cirka 2 316 Mkr |
| Emissionskostnad | Cirka 132 Mkr (16,0% av erbjudandet) |
| Säkrad andel av IPO* | 58% |
| Investerare som ska teckna i IPO | Keel Capital, Fjärde AP-Fonden, Handelsbanken Fonder, Sp-Fund Management Company, Mandatum Life Insurance Company, m.fl. (58% i åtagande) |
| Garanter | – |
| Flaggor** | Fem flaggor |
| Sista teckningsdag | 2020-06-02 |
| Beräknad första handelsdag | 2020-06-04 |
| * Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). ** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. Källa: Börsplus / bolaget |
|
Fem flaggor enligt Börsplus IPO-guide
Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 226 granskade börsnoteringar är 1,5 flaggor för miljardbolag, 3,0 för småbolag och 4,1 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Börsplus IPO-guide hittar fyra flaggor i Nanoform
# Hög emissionskostnad
För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i penningknipa, att det varit oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Rörliga ”säljarprovisioner” till rådgivare ska man vara extra skeptisk till. Börsplus hissar flagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.
Nanoform betalar cirka 132 Mkr i emissionskostnader, motsvarande 16,0 procent av erbjudandet.
# Tveksamma incitament
Tveksamma incitament är Börsplus samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.
Nanoforms CFO och dess IR-ansvarige har båda rörliga incitament i aktuell IPO. CFO får 2,5 procent av de medel som kommer in genom emissionen efter avdrag för emissionskostnader. Motsvarande deal för bolagets IR-ansvarig är 3 procent, men här finns ett tak på 1,2 miljoner euro. Totalt beräknas de två genom detta rörliga incitament få ersättning uppgående till 39 miljoner kronor.
# Framtida kapitalbehov
Om ett bolag inte är lönsamt så är det viktigt för investerarna att få veta ungefär hur mycket kapital bolaget tror sig behöva fram till vinst eller större förväntat genombrott (licensaffär, ”proof-of-concept” eller motsvarande). Vid notering bör det vara tydligt angivet hur styrelsen ser på långsiktigt kapitalbehov, inte bara för kommande 12 månader. Ungefär hur mycket kapital behövs under ungefär hur många år? Om denna information saknas, förefaller orealistisk eller lämnar ett stort ofyllt finansieringsgap så är det en klar nackdel.
Under den preliminära granskingen hade vi den här flaggan under utvärdering då vi inte klart kunde se om kapitaltillskottet från IPO:n skulle räcka fram till bolaget blir kassaflödespositivt. Vi reste frågan med Nanoform som svarade att emissionslikviden ska räcka fram till att blolaget blir kassaflödespositivt 2025. Vi ger därmed ingen flagga.
# Rabatterad emission tätt inpå IPO
Det förekommer att bolag en kort tid inför IPO gör nyemission till en värdering som är rejält mycket lägre än vid noteringen. Det kräver en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionsprogram.
Sommaren 2019 genomförde bolaget en nyemission om 10 miljoner euro. Enligt våra beräkningar var teckningskursen 1,42 euro vilket motsvarar 41 procent av aktuell teckningskurs. Bolaget har under 2019 och 2020 sjösatt flera optionsprogram till dess styrelse och ledning. De fem optionsprogram som lanserades under 2019 åsattes lösenpris om 1,10 euro per aktie, vilket motsvarar 32 procent av aktuell IPO-kurs. De två som sjösattes i år har lösenpris på 1,65 respektive 2,45 euro per aktie. Det motsvarar 48 respektive 71 procent av aktuell IPO-kurs.
Vi har under den preliminära granskningen haft denna flagga under utvärdering då vi vägt det nyss nämnda mot ett antal värdehöjande händelser i bolaget. Vi ser värderingsskillnaden som svårbedömd men vi landar ändå i slutsatsen att det ändå varit en rabatt och vi hissar därför en flagga.
# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag
Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Det är en flagga om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att “konkurrera” om aktieköparnas kapital med bolaget. Dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.
Flera av de största aktieägarna säljer aktier i IPO:n. Bland säljarna finns bolagets tre grundare samt Helsingfors universitet. Erbjudandet består visserligen till större delen av nya aktier men det blir likväl en flagga.
# Täta personkopplingar
Om nyckelpersoner har nära personliga relationer eller affärskopplingar via andra bolag så ökar risken att det inte enbart är professionella hänsyn som styr besluten.
VD och CFO är bröder. Brodern som är CFO är även styrelseledamot i Nanoform. Tilläggas bör också att styrelsen bara beststår av tre ledamöter. De täta personkopplingarna utgör ingen fördel och vi hissar en flagga.
# CV med plumpar
För investerare är det relevant att känna till om nyckelpersoner har ett “bagage” av exempelvis konkurser, tvister, åtal eller andra potentiella “plumpar”. En (lindrig) gång är ingen gång men två gånger kan vara en gonggong.
Nanoforms VD har varit engagerad i ett bolag som försatts i konkurs. Vi har nöjt oss med att upplysa om detta på detta sätt och inte hissa någon flagga.
Affärsvärldens syn på Nanoform
Det här är ett forskningsdrivet utvecklingsbolag utan intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.
1. Incitament nyckelpersoner
Nyckelpersoner äger cirka 10 procent av Nanoform. Vd Edward Haeggström står för merparten, cirka 8 procent efter nyemissionen. Han säljer en tiondel av sina befintliga aktier i erbjudandet. CFO och styrelseledamot Albert Haeggström äger cirka 1 procent. De båda är bröder. Övriga nyckelpersoner har optioner i olika omfattning.
Största ägare är Helsinki University Funds som liksom VD och några andra befintliga ägare säljer en tiondel av sina aktier vid noteringen (se tabell nedan). Under 2019 gjorde bolaget den senaste större kapitalanskaffningen på 10 miljoner euro. Då kom Mandatum och Illmarinen in som nya ägare.
Mandatum deltar också som ankarinvesterare och tecknar mer aktier för 3 miljoner euro. Totalt finns teckningsåtaganden från ankare på 45 miljoner euro (ca 500 Mkr). Störst förbindelse har Keel Capital, Fjärde AP-fonden och Handelsbanken Fonder.
Det finns lock-up avtal som sträcker sig från 180 till 360 dagar från listningen beroende på vilken befattning ägaren har.
| Ägare efter notering | Ägarandel | Kommentar |
| Helsinki University Funds | 9% | Delaktig i starten av bolaget. Säljer 10% av sitt innehav |
| Edward Haeggström | 8% | VD och medgrundare. Säljer 10% av sina aktier. |
| Mandatum Life | 8% | Finskt pensionskapital. Investerade 2019 och tecknar mer i erbjudandet. |
| Illmarinen Mutual Pension | 6% | Finskt pensionskapital. Investerade 2019. |
| Kai Falck | 4% | Anställd. Säljer 10% av sina aktier i noteringen. |
| Jouko Yliruusi | 4% | Professor och medgrundare. Säljer 10% av sina aktier. |
| Ankarinvesterare | 21% | Främst Keel Capital, 4e AP-fonden och SHB Fonder. |
2. Track record nyckelpersoner
Grundare och vd Edward Haeggström är förutom mycket karismatisk även professor i fysik vid University of Helsinki. Han har bland annat varit gästprofessor vid Harvard Medical School under flera år. Styrelseordförande Miguel Calado har lång erfarenhet av styrelsearbete i prominenta bolag. Styrelseledamot och CFO Albert Haeggström har lång erfarenhet från aktiesidan inom finansbranschen med tidigare positioner på bland annat Enskilda och Alfred Berg.
Ovanligt är att styrelse bara består av tre ledamöter. Management består av fem personer inklusive överlappningen i styrelsen. Det totala antalet anställda är cirka 50 personer.
3. Trovärdighet produkt och strategi
Nanoforms kunder är läkemedelsbolag. Mellan åren 2015 och 2019 godkände amerikanska FDA i genomsnitt 44 nya läkemedel årligen. Med tanke på att det spenderas flera hundra miljarder dollar varje år på utveckling är det en låg siffra.
En mycket stor andel av potentiella läkemedel fallerar som ett resultat av dålig biotillgänglighet. Kan Nanoform råda bot på detta problem hägrar en enorm marknad.
Ett projekt börjar typiskt sett med att Nanoform utvärderar läkemedelssubstansens egenskaper för att bedöma om CESS-teknologin kan tänkas fungera. Efter det genomförs ett proof of concept-projekt. Där ges svaret på om läkemedelssubstansen kan nanoformeras. Om kunden därefter vill ta den nanoformerade läkemedelskandidaten in i kliniska studier tillverkas den nanoformerade läkemedelssubstansen enligt GMP-standard. Nanoform är GMP-certifierade sedan tidigare i år.
För tillfället har Nanoform tre proof of concept-avtal med icke namngivna aktörer. Därtill har man något mer konkreta avtal med finska Orion och AstraZeneca. Orion avser projekt att förbättra biotillgängligheten i vissa substanser i tidig utvecklingsfas. Avtalet med AstraZeneca avser utvärdering av CESS-teknikens möjligheter över hela läkemedelsbolagets portfölj.
Målsättningen är att få igång det första GMP-projektet i år. Nästa år ska den första aktiva läkemedelsubstansen nanoformeras. Fram till 2025 ska minst 50 läkemedelssubstanser ha nanoformerats.
Nanoform arbetar med en traditionell intäktsmodell. Bolaget tar betalt för att genomföra proof of concept-studier. Går läkemedelskandidaten vidare till kliniska studier tar Nanoform betalt för att producera materialet. Om ett läkemedel marknadslanseras får Nanoform royalty på försäljningen.
Emissionslikviden på 70-80 miljoner Euro motsvarar 740-840 Mkr. Orsaken till den relativt stora kapitaliseringen är att Nanoform ser sig vara i behov av fler produktionslinjer för att kunna serva kunder. Bolaget verkar kallt räkna med en stor tillströmning av kunder.
Ungefär hälften av emissionslikviden ska investeras i produktionslinjer. År 2025 ska bolaget ha 5-10 produktionslinjer som uppfyller GMP-standard. Samt 15-20 som inte uppfyller GMP men som ändå kan brukas för att göra proof of concept-projekt. Resten av kapitalet ska användas som rörelsekapital, till marknadsföring samt forskning och utveckling.
Tanken är att kapitalet från den pågående nyemissionen ska räcka till positivt kassaflöde. Det räknar bolaget med att nå 2025. Då ska Nanoform ha cirka 200 anställda. Några intäktsprognoser vill bolaget inte lämna men bruttomarginalen väntas vara över 90 procent. Förra året var det negativa kassaflödet cirka 8 miljoner euro. Årets kassaflöde väntas bli ännu sämre.
Som en bisats kan nämnas att bolaget inte ser någon speciell påverkan av Corona-krisen.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Här är de saker som mer eller mindre måste inträffa för att Affärsvärldens optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa.
- Få igång ett GMP-projekt
- Testa nanoformerade läkemedelssubstanser i människa
Förutom att få igång projekt som Nanoform får betalt för så blir den första GMP-produktionen en viktig milstolpe. Målsättningen är att det ska ske i år. Nästa år är tanken att någon kund använder en nanoformerad läkemedelssubstans i kliniska studier. Att det fungerar som tänkt och gärna blir en framgångsrik studie är den viktigaste värdedrivaren de närmaste åren som vi ser det.
Optimistiskt scenario
| Nanoform | Idag | Tänkbart 2025 |
| Avklarad milstolpe | GMP-godkännande | Betydande intäkter, ca 400 Mkr |
| Kommande värdedrivare (i) | PoC, kundtillströmning | Framtida royalties |
| Värderingsmodell (ii) | e.m. | 10x försäljningen |
| Resultatnivå, årstakt | Cirka -120 Mkr | Break-even |
| Börsvärde, Mkr (iii) | 2 467 Mkr | 4 000 Mkr |
| Optimistisk vinstchans (iv) | Ca 60% |
Nanoform värderas till cirka 150 miljoner euro premoney. Om vi utgår från att emissionen fulltecknas och övertilldelningsmöjligheten utnyttjas blir postmoney-värderingen 230 miljoner euro. Det motsvarar cirka 2,4 miljarder kronor.
Det finns inga tydliga noterade jämförelseobjekt. Man kan snegla mot Xspray som är en förvaltarfavorit. Xspray förbättrar cancerläkemedel med bland annat möjligheten till förlängd patenttid. Xspray värderas till cirka 1,2 miljarder kronor. Xsprays första produkt kan vara på marknaden 2021.
Nanologica verkar inom drug delivery och utvecklar bättre läkemedelsadministration. Bolaget fick nyligen in Swedbank Robur Medica som ny storägare i en riktad emission. Börsvärdet är cirka 300 Mkr. Det mindre bolaget Nanexa verkar också inom drug delivery och kan förbättra läkemedels egenskaper genom t ex en jämnare längre utsöndring. Nanexa värderas till cirka 170 Mkr.
Som nämnts är det kanske inte rimligt att jämföra bolagen rakt av. Men i det sammanhanget ser Nanoforms värdering på cirka 2,4 miljarder kronor hög ut. Å andra sidan finns det flera life science bolag som ännu inte är lönsamma som värderas betydligt högre. Kort och gott har vi ingen uppfattning om hur marknaden kommer att vilja värdera Nanoform. Det finns flera exempel på bolag i mångmiljardklassen där värderingen är svårförklarlig.
År 2025 är målsättningen att Nanoform ska vara kassaflödespositiva. Bolaget vill dock inte lämna någon intäktsprognos. De ledtrådar vi får är att bruttomarginalen väntas vara 90 procent eller mer och att antalet anställda är cirka 200 personer. Från det kan vi göra en grov gissning att omsättningen bör hamna på 400 Mkr. Det kan kanske värderas till 10 gånger försäljningen? Det skulle innebära ett börsvärde på 4 miljarder kronor.
Om så blir fallet kommer dock en stor del av värdet ligga i framtida royaltyflöden som kan vara värt betydligt mer.
Pessimistiskt scenario
Nanoform är fortfarande i tidig fas. Det gäller teknologin såväl som bolaget. Planerna framåt är aggressiva och det finns mycket som kan gå fel, bli försenat eller kosta mer än man hoppas på.
Den risk vi tycker känns allra mest påtaglig är att nanopartiklar som nanoformerats med CESS-teknologin aldrig har testats i människor. Finns det oväntade bieffekter? Det finns enligt bolaget inget som tyder på det, men eftersom det aldrig gjorts kan man inte veta säkert. Skulle så vara fallet rasar hela bygget.
Affärsvärldens slutsats
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.
Teckningsåtagare som Fjärde AP-fonden och Handelsbanken Fonder ger trovärdighet åt Nanoform vilket bäddar för en rimligt framgångsrik notering. Detta trots alla tydliga varningsflaggor som finns kring erbjudandet med höga kostnader och tveksamma incitament. Är Nanoform något att satsa på i det längre perspektivet? Vi är inte tillräckligt säkra på det. Bolaget har redan mångmiljardvärdering. Vi tycker inte det lockar nog för att teckna även om uppbackningen från stora ägare och alltmer tilltagande riskviljan på börsen mycket väl kan leda till en okej debut för aktien.
Så ser Affärsvärlden på förhoppningsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
- Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
- Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
- Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
- Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Affärsvärldens slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
- 1 eller 2 = Sälj
- 3 eller 4 = Neutral
- 5 eller 6 = Köp
Tabellförklaring Optimistiskt scenario
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.
(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.
(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.
(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.