Metacon: Gasar på

Miljöteknikbolaget vill med sina vätgasprodukter ersätta olika miljöförstörande bränslen. Nu genomförs en företrädesemission och sen noteras bolaget på NGM Nordic MTF.

SvD Börsplus tar sig an nya börsbolag på två olika sätt:

  • Grundläggande granskning av alla noteringar via Börsplus IPO-guide. IPO-guiden fokuserar på prospektet, villkoren, alla aktörerna och eventuella ”varningsflaggor” kopplade till själva erbjudandet.
  • Aktieanalyser som går direkt till SvD Börsplus prenumeranter med råd om man bör teckna aktien eller ej. Analyserna fokuserar på bolagsanalys och aktievärdering. Det här är en sådan analys men i en extremt förenklad form. Flödet av nya bolag är så skiftande att det ibland blir orimligt att göra ”fullskaliga” analyser. Så är fallet här. Nedan följer istället Börsplus reflektioner och magkänsla efter en första genomläsning av prospektet.
IPO-GUIDE Metacon
Lista NGM MTF
Omsättning rullande tolv månader 4 Mkr
Antal anställda 18
Teckningskurs 0,35 kr
Rådgivare Eminova FK
Storlek på erbjudande 17 Mkr (varav 100% nyemission)
Börsvärde vid IPO Cirka 51 Mkr
Emissionskostnad Cirka 1 Mkr (8,7% av erbjudandet)
Säkrad andel av IPO* 45%
Investerare som ska teckna i IPO Lennart Larsson, Corporatum, Lars Edvardson, CC Tornblom, Lars Amnell, m.fl. (45% i åtagande)
Garanter
Varningsflaggor** Fyra varningsflaggor
Sista teckningsdag 2018-08-31
Beräknad första handelsdag 2018-09-20 (20 dagars väntetid)
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden).
** Särskild metodik. Se faktaruta nedan.
Källa: SvD Börsplus / bolaget

Fyra varningsflaggor enligt Börsplus IPO-guide

Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter bland 24 typfall av så kallade varningsflaggor. Genomsnittet efter drygt 130 granskade börsnoteringar är 1,3 varningsflaggor för miljardbolag, 1,9 för småbolag och 4,2 varningsflaggor för mikrobolag. En varningsflagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Börsplus hittar fyra varningsflaggor i Metacon, att jämföra med 4,2 som är genomsnittet för mikrobolags noteringar.

# Bristfällig information (2 st)

Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknar vi också rejält vilseledande information.

Metacon anger inte emissionskostnaderna för företrädesemissionen. Trots att bolaget funnits i olika former i över tio år bjuder man bara på två års finansiell historik i prospektet. Börsplus delar ut två varningsflaggor.

# Udda val av rådgivare

IPO-bolag har oftast de rådgivare som är motiverat av deras storlek och kvalitet. Avvikelser från mönstret kan vara ett varningstecken. Farligast är när ingen rådgivare alls vill skylta med sitt namn.

Metacon anger inte någon finansiell rådgivare i prospektet. Vi anger Eminova som huvudrådgivare trots den begränsade rollen som mentor.

# Oseriöst intryck från prospekt

Ett prospekt som andas hastverk eller vårdslös “”haussighet”” ger inget bra intryck. Stavfel och sifferslarv i ett prospekt leder till misstanken att bolaget också slarvar i de dagliga affärerna.

Metacon har några slarvfel i prospektet.

Metacons verksamhet i korthet

Metacon har utvecklat en metod för vätgasproduktion. Med sina ”vätgasreformers” kan Metacon omvandla biogas och andra kolvätehaltiga bränslen till ren vätgas. Det fina med vätgas är att det vid förbränning avger rent vatten, fritt från miljöförstörande avgaser. Ett viktigt tillämpningsområde är fordonsindustrin. Här forskas det mycket på bränsleceller som har som syfte att omvandla vätgas till elektricitet, vilket i nästa steg kan driva olika fordon.

Nu genomförs en företrädesemission varpå Metacon noteras på NGM Nordic MTF. Sista teckningsdag är nu på fredag. Även de som inte är aktieägare på förhand kan teckna aktier i emissionen. Läs gärna mer på Börsplus IPO-guide.

Några reflektioner runt Metacon

Så här långt har Metacon levererat ett 20-tal testanläggningar. Man har bland annat samarbeten med fordonsjättar som Daimler och General Electric inom ramarna för EU:s klimatprojekt Horizon 2020. Nu ska kommersialiseringsfasen inledas och emissionslikviden på cirka 16 Mkr kommer gå till marknadsaktiviteter och produktionsförberedelser.

Korta punkter efter en (snabb) inläsning på Metacon:

  • De metoder för vätgasproduktion som finns idag är inte särskilt effektiva. Dessutom har vätgas en låg täthet vilket gör det svårt att transportera i större volymer. Den saken jobbar forskarvärlden hårt på för att lösa. En snabb googling på ämnet visar att Metacon är långt ifrån ensamma om att försöka bemöta problematiken.
  • Förutom produkter för vätgasproduktion och vätgastankning har Metacon också lösningar för kraftvärmesystem och ”kraftenheter”. Kraftvärmesystemen kan exempelvis ersätta oljepannor och vedpannor för att värma upp byggnader där eltillgången är dålig. Kraftenheterna ska med hjälp av sin bränslecellsteknik kunna ersätta diesel- och bensingeneratorer och användas för saker som båtar, husvagnar eller byggarbetsplatser.
  • I mars kom en order på ett första kraftvärmesystem till ett icke-namngivet sydkoreanskt företag. Samtidigt tecknas ett distributionsavtal som bland annat innebär att 50 enheter ska levereras och installeras under 2019. Det framgår inga ordervärden men det hela verkar vara en ganska stor sak för Metacon.
  • Siffrorna på ”sista raden” är röda men Metacon har ändå lite försäljning. 2017 låg nettoomsättningen på 4,4 Mkr. Intäkterna var hänförliga till bolagets vätgasanläggning i Arjeplog (se bilden ovan) och leveranser av energisystem till Indien och Brasilien.
  • Metacon flaggar för att man kan behöva ytterligare investeringar inom en 12-månadersperiod om det sker några ”eventuella tidigareläggningar i den förväntade orderingången”. Den som investerar bör förbereda sig på fler nyemissioner i närtid.
  • Metacon äger rättigheterna och patent till teknologin via ett majoritetsägande (53 procent) i dotterbolaget Helbio. Helbio har rötterna i det grekiska universitetet Patra och har funnits sedan 2001. Grundaren är fortsatt vd för Helbio. Om det skulle bli succé för bolaget kommer rimligen en stor del tillfalla minoritetsägarna. Inte en drömsits för Metacons aktieägare.
  • Insiderägandet landar på 39 procent efter att emissionen genomförts. Det är varken mycket eller lite för ett bolag av den här storleken. Christopher Törnblom, ny vd sedan juli, har tecknat aktier (via bolag) för runt 800 000 kr. I styrelsen hittar vi bland annat erfarenheter från Saab, Sandvik och Bofors.

Börsplus magkänsla

Metacon är ett förhoppnings- och miljöteknikbolag med en stundande notering på NGM Nordic MTF. Den kombinationen är oftast ingen vinnare.

Vi har ingen åsikt om bolaget annat än att satsningen verkar seriös. 18 personer jobbar för Metacon. Det innebär visserligen höga kostnader men också att Metacon borde ha okej organisatoriska förutsättningar för en kommersiell lansering.

En investerare bör ställa sig ett par frågor:

  • Hur rimligt är det att ett bolag av den här storleken lyckas på ett område där många forskningsmiljarder spenderas varje år?
  • Hade kvalificerade investerare delat Metacons uppfattning om läget så är det inte troligt att bolaget skulle gå till en svensk småbolagslista till en ”låg” värdering.
  • Hur mycket mer pengar kommer krävas från aktieägarna innan bolaget går ”break even”?

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från SciBase