Mer bränsle i kursraketen?

Det har varit händelserika dagar för aktieägarna i satellitbolaget Ovzon (69,40 kr). I slutet av förra veckan rusade aktien över 50 procent utan att några större nyheter kommit från bolaget. Kombinationen av en positiv artikel om bolaget och en avslutad aktieförsäljning av den tidigare storägaren Madrague (fonden likvideras) tros ligga bakom kursrusningen.

Den positiva kursutvecklingen fick dock ett tvärt slut när rapporten för årets andra kvartal släpptes i tisdags, men det återkommer vi till senare. Först en kort genomgång av bolaget.

Ovzon grundades 2006 och listades på First North 2018. Bolagets leds av Magnus René, tidigare VD på uppköpta 3D-printningsbolaget Arcam. Bolaget har idag 29 anställda och ett kontor i Stockholm och två i USA (Florida och Maryland).

Ovzon erbjuder en bredbandstjänst som möjliggör för väldigt små kommunikationsterminaler på marken att överföra höga datahastigheter, vilket är särskilt användbart i områden som saknar fungerande markinfrastruktur. Bolagets totala adresserbara marknad uppskattas till 8 miljarder dollar.

Tjänsten kan säljas på två sätt: antingen bygger Ovzon en egen satellit och skickar upp i rymden, eller så hyrs kapacitet från en redan existerande satellit som ägs av ett annat företag. Det finns flera fördelar med att ha sin egen satellit. Förutom att bolaget ökar sin egen kapacitet kan global täckning erbjudas. En satellit täcker drygt en tredjedel av jordklotet, vilket betyder att Ovzon behöver tre satelliter för att få samma globala täckning som andra större marknadsaktörer, till exempel Intelsat och SES. Bolaget siktar på att ha flera satelliter i banpositioner runt jorden. Sex banpositioner har redan bokats upp med frekvenslicenser.

I dagsläget har Ovzon inga egna satelliter i omlopp, utan hyr alltså kapacitet av andra aktörer för att sälja sina tjänster. Genom detta omsätter Ovzon runt 200 miljoner kronor om året, men planen är att bolaget ska skjuta upp en egen satellit, Ovzon 3, under slutet av 2021. Den totala investeringen för satelliten ligger på 1,5 miljarder kronor. Hälften går till uppskjutningen. Finansieringen säkrades redan förra året, dels i en nyemission på 750 Mkr, dels i ett lånearrangemang som leds av finansmannen Robert Weils investeringsbolag Proventus. Drygt en tredjedel av satellitens kapacitet är redan uppbokad. Enligt Ovzon själva är det ovanligt att boka kapacitet långt in i framtiden, utan kunderna strömmar normalt till ju närmare uppskjutningsdagen man kommer.

Tekniken för satelliten är testad och fungerar, så riskmomentet ligger i själva uppskjutningen. Sannolikheten för en misslyckad uppskjutning är relativt låg – andelen misslyckade uppskjutningar de senaste 20 åren ligger runt sex procent. Ovzon har dock en omfattande försäkring för sådana olyckor.

Att få upp den första satelliten är viktigt för Ovzon. Om uppskjutningen lyckas uppskattas de årliga intäkterna till runt 1 miljard kronor om året, där en satellits livslängd beräknas till ungefär 15 år. Kostnaderna för underhåll när satelliten väl är på plats är väldigt låga – branschens genomsnittliga rörelsemarginal ligger på höga 75 procent. Ur det perspektivet ter sig ett börsvärde på drygt 3,8 miljarder kronor väl blygsamt.

Men i värderingen ryms också en hel del osäkerhet, både på kort och lång sikt. Liksom för många andra bolag ser 2020 ut att bli ett förlorat år för Ovzon. Coronapandemin har bromsat försäljningen rejält, och i årets andra kvartal var omsättningen ned 38 procent. Det dramatiska tappet är oroande eftersom Ovzons kundlista tidigare har uppfattats som konjunkturstabil och återkommande, med stora organisationer och bolag som exempelvis FN och CNBC bland kunderna.

Ett trumfkort för Ovzon är dock att de har kvar det amerikanska försvarsdepartementet (Department of Defense, DoD) som kund för sjunde året i rad. Ordern i det andra kvartalet var dock lägre än tidigare ordrar, vilket sades bero på en stramare budget hos kunden. Ovzon har dock meddelat att man säkrat ytterligare ett kvartal med DoD, och ordern är enligt bolaget något högre än den föregående.

Ett frågetecken på lite längre sikt är hur konkurrensen kommer se ut i framtiden. Elon Musks rymdbolag SpaceX egna satellitprojekt Starlink ligger långt fram i utvecklingen, och har bara under 2019 skjutit upp 122 satelliter. Även Amazon är i full gång med sin satellitsatsning Kuiper, som planerar att skjuta upp över 3000 satelliter. Att någon av dessa giganter, eller kanske en ny, mindre spelare, i framtiden skulle kunna slå sig in i Ovzons nisch är ingen omöjlighet. Ovzon själva menar dock att dessa satellitprojekt har lägre kvalitet då de är så kallade LEO-satelliter. Ovzon själva opererar i det mindre GEO-segmentet, som inte kräver lika många satelliter och lika mycket underhåll som LEO-satelliter.

Om någon av de större LEO-aktörerna skulle lyckas inom Ovzons nisch skulle detta sannolikt innebära problem för Ovzon, men Ovzons unika lösning med små terminaler (mindre än 50 cm i diameter) på högfrekvensband är patenterad. Ovzon skyddar deras produkt med 12 patent, som framförallt rör terminalsystemen, men täcker också IP för satellittekniken. Enligt bolaget skyddar patenten hela kommunikationskedjan, från terminal till satellit. Patentportföljen sträcker sig till 2029-2034.

Den närmsta tiden ser utmanande ut för Ovzon. Vd Magnus René skriver i rapporten att han inte ser någon ljusning för Ovzons försäljning ännu under året, men håller fast vid planen om att skjuta upp Ovzon 3 i slutet av 2021. Affärsvärlden har ingen anledning att misstro René, men är det något 2020 har lärt oss så är det att hoppas på det bästa och förbereda sig för det värsta. Vi vet att flera processer, inte minst inom försäljning, har skjutits på framtiden. Dessutom har Ovzons launching partner Arianespace hållit uppskjutningscentret stängt under fem månaders lockdown. Det ökar risken för förseningar och framflyttade uppskjutningar.

I Affärsvärldens huvudscenario räknar vi därför med att bolaget fortsätter med sin nuvarande affär via tredjepartssatelliter – där försäljningen kommer tillbaka 2021 – men att intäkterna från Ovzon 3 dröjer till efter prognosåret 2022. På vägen dit finns det dock goda chanser till nyheter om kunder som bokar upp sig på Ovzon 3. Det finns såklart också risk för flera mer pessimistiska utfall som exempelvis en misslyckad uppskjutning, regulatoriska ändringar – eller varför inte en andra pandemivåg som tvingar fram ytterligare nedstängningar.

Men den stora potentialen kvarstår. Lyfter vi blicken 2-3 år är det svårt att hålla sig från köpknappen. På vår grovskissade kalkyl räknar vi med att Ovzon efter en lyckad uppskjutning kan göra en årsvinst på 450 miljoner kronor, motsvarande ett p/e-tal runt 5 räknat på dagens kurs. Det är inte dyrt.

Ovzon är ett högintressant bolag som förtjänstfullt styrs av en erfaren ledning, och har därtill flera namnkunniga investerare i ägarlistan. Bland storägarna finns investmentbolagen Öresund och Bure, och i somras köpte även fjärde AP-fonden in sig. För intresserade och risktagande investerare med lång placeringshorisont kan det vara läge att gå in i aktien. Affärsvärlden rekommenderar köp för den riskvillige.

Källa: Holdings