Analys Medfield Diagnostics
Medfield Diagnostics: Vill in i ambulans
Göteborgsbolaget Medfield Diagnotics (4,20 kr) utvecklar ett instrument för initial bedömning av hjärnskador. Produkten är framför allt tänkt att användas av ambulanspersonal.
För både stroke och trauma är en tidig diagnos viktig för att kunna ta patienten till rätt sjukhus och ge rätt vård. Mycket är vunnet om en korrekt bedömning kan göras direkt när patienten anträffas av till exempel ambulanspersonal.
En stroke kan vara en blödning eller en propp. I cirka 8 fall av 10 beror stroke på en propp. Det finns effektiva läkemedel för både propp och blödning. Det handlar för vården om att snabbt avgöra om det är det ena eller andra.
Om man omedelbart kan ställa rätt diagnos finns det stora tidsvinster att göra genom att ta patienten till rätt vårdinstans och förbereda vårdenheten på ankomst. Vård i god tid ökar patientens chans till en snabb återhämtning. Det innebär också stora kostnadsbesparingar i form av mindre vård och rehabilitering.
Teknologin är utvecklad av forskare på Chalmers. Instrumentet, MD100, är trådlöst och baserat på mikrovågor och artificiell intelligens. Antenner sänder och tar emot signaler för att detektera blödning i hjärnan. Analysen är baserad på artificiell intelligens.
Prestandan för MD100 blir bättre ju mer systemet används eftersom algoritmen utgår från all tillgänglig data. Varje gång en analys görs ökar datamängden globalt och systemet kan bli självlärande. Data skickas in i molnet anonymiserat.
Medfield har tagit fram portabla enheter som inte tar stor plats. Storleken är av betydelse då det finns mycket utrustning som konkurrerar om utrymmet i en ambulans. Utrustningen väger sex kilo och en mätning tar cirka två minuter att genomföra.
Medfield Diagnostics | Februari 2019 |
VD: | Stefan Blomsterberg |
Styrelseordförande: | Mikael Persson |
Antal anställda: | 9 |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 20 % |
Lista: | Spotlight Stockmarket |
Aktiekurs: | 4,20 kr |
Antal aktier ink. utspädn: | 25,7 miljoner |
Börsvärde: | 108 Mkr |
Nettokassa: | 15 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka minus 10 Mkr |
Källa: SvD Börsplus /Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
Börsplus syn på Medfield
Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.
———
1. Incitament nyckelpersoner
Grundarna Mikael Persson och Andreas Fhager äger tillsammans cirka 20 procent av Medfield. I övrigt äger nyckelpersoner bara mindre poster. Det är inte vad vi vill se.
Medfield har en stark ägare i Equinor Technology Ventures (Equinor är fd Statoil) som äger en bit över 10 procent av bolaget. Norrmännen investerade cirka 12 Mkr nyligen i Medfield. Dels genom en riktad emission, dels som garant i den företrädesemission som slutfördes i januari i år. Equinor har djupa fickor och det är en klar styrka för Medfield att ha dem i ägarlistan.
2. Track record nyckelpersoner
På pappret har Medfield en stark laguppställning.
Vd Stefan Blomsterberg med bakgrund från Försvarsmakten har haft flera ledande roller inom medicinteknik. Styrelseordförande är professor Mikael Persson. Han är ansvarig för avdelningen för signalbehandling och medicinteknik vid Chalmers. Persson grundade Medfield tillsammans med Andreas Fagher som är forskningschef i Medfield. Fhager är teknologie doktor vid Chalmers.
Ledamot Stefan Jacobsson har bland annat varit finansdirektör i Vitrolife. Ledamot Jan Ellevset representerar storägaren Equinor och ledamot Bengt-Arne Sjöqvist beskrivs som en auktoritet inom ambulanssjukvård.
3. Trovärdighet för produkt och strategi
Stroke och trauma drabbar över 30 miljoner patienter varje år. Det är en enorm marknad. Det finns cirka 400 000 ambulanser i världen. De skulle alla kunna vara i behov av Medfields teknologi. Det finns ungefär 30 000 akutsjukhus i världen. Även de skulle ha nytta av MD100. Sammantaget adresserar Medfield en mångmiljardmarknad.
Idag finns 18 stycken MD100 på marknaden. De används alla i forskningssyfte. Medfield har samarbeten med bra aktörer som bland andra Sahlgrenska Universitetssjukhus, Sahlgrenska Akademin, Stavangers Universitetssjukhus och Hunter Medical Research Institute i Australien.
För en bred marknadslansering krävs att MD100 CE-märks. Det har låtit vänta på sig av olika anledningar som vi till viss del uppfattar som oklara. Målsättningen nu är att CE-märkningen ska vara på plats under innevarande år.
Kommande år ska Medfield bland annat:
- Lansera MD100 för prehospital, klinisk användning i Europa.
- Lansera MD100 på den kinesiska marknaden genom dotterbolaget Medfield Asia. Medfield Asia ägs till 80 procent av Medfield och 20 procent av aktörer med erfarenhet av att lansera life science-bolag i Asien.
- Fortsätta satsa på forskning tillsammans med ledande opinionsbildare.
Hur affärsmodellen kommer att se ut verkar inte vara helt bestämt. Försäljning sker av instrument, tillbehör, programvara samt utbildning och support. Man kan också tänka sig att vissa kunder betalar efter användning. Kunderna är ambulanssjukvård, akutvård, stroke- och traumaavdelningar samt radiologer.
Direkt avgörande för att MD100 ska ha ett existensberättigande är förmågan att kunna urskilja patienter med blödning i hjärnan som orsak till stroke eller som följd av trauma. För behandling av strokepatienter är det avgörande eftersom stroke behandlas helt olika beroende på om tillståndet beror på blödning eller på propp. Behandling med trombolys kan lösa upp en propp men förvärrar situationen vid blödning. Därför krävs det att den medicinska evidensen kan backa upp teknologin och är omfattande.
Fem större studier som bekräftar nyttan av teknologin har genomförts på totalt 454 personer. Som exempel visade en handhavande studie i England att MD100 sparar mellan 30 minuter och 4 timmar i tid för patienten. Flera studier pågår och andra är planerade.
En intressant frågeställning är hur bra resultaten från studierna måste vara? Vågar vårdgivaren lita på MD100 om inte träffsäkerheten i att finna en blödning är 100 procent? Svaret på frågan är rimligtvis att ingen teknologi som används idag är ofelbar. Det gäller till exempel både magnetröntgen och ultraljud. Istället görs en helhetsbedömning. Där skulle MD100 kunna bidra med värdefull information.
Trots det är det svårt att säga hur många studier och hur mycket evidens som krävs för att teknologin ska bli accepterad. Att jobba med ledande opinionsbildare är så klart en viktig komponent i att nå marknadsacceptans.
De första tre kvartalen 2018 omsatte Medfield cirka 4,3 Mkr. Det var lägre än motsvarande period året innan då omsättningen låg på 6,7 Mkr. Vi fäster ingen större vikt vid att omsättningen minskade eftersom MD100 bara används i forskningssyften. Det kan innebära stora kast mellan kvartal och år beroende på vilka projekt som är igång och i vilken fas de är.
Det faktum att Medfield har försäljning i miljonklassen är dock väsentligt. Det finns kunder, i form av forskare, som tycker teknologin är tillräckligt intressant för att köpa. Det sänker risken i bolaget. Kassaflödet var för samma period minus 9,1 Mkr.
4. Nödvändiga antaganden i ett optimistiskt scenario
- CE-märkning av MD100 för marknadslansering och försäljning utanför forskningsvärlden
Den enskilt viktigaste värdedrivaren för Medfield är att CE-märkningen kommer på plats i år. Det ska sen leda till försäljning utanför forskningsvärlden.
Medfield i ett optimistiskt scenario
Medfield Diagnostics | Idag | Tänkbart 2022 |
Avklarad milstolpe | Studier och försäljning | Intäkter 20-30 Mkr |
Kommande värdedrivare (i) | CE-märkning | Bredare marknadslansering |
Värderingsmodell (ii) | e.m | P/S-tal runt 10 |
Resultatnivå, årstakt | Cirka -10 Mkr | Negativt |
Börsvärde, Mkr (iii) | 108 Mkr | 250 Mkr |
Optimistisk vinstchans (iv) | 130% |
Tabellförklaring
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.
(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.
(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Börsplus (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Börsplus optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.
(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Optimistiskt scenario
Medfield värderas till drygt 100 Mkr. Med en kassa strax norr om 15 Mkr ser vi inget omedelbart kapitalbehov. Med CE-märkning på plats tror vi försäljningen kan börja ta fart. Equinors oljeplattformar skulle till exempel kunna vara köpare. Från en oljeplattform är det långt till en vårdinstans och därmed är det ännu viktigare att veta vart patienten ska.
Hur prissättningen för MD100, kringtjänster och utrustning kommer att se ut är oklart. Baserat på tidigare intäkter är det dock en rimlig chansning att tro på en omsättning i storleksordningen 20-30 Mkr inom tre år. Det skulle sannolikt värdera Medfield till cirka 250 Mkr.
Pessimistiskt scenario
CE-märkningen har tagit lång tid. Medfield uttrycker att CE-märkning ska vara på plats 2019. Inte till exempel ”våren 2019”. Aktieägare bör ställa in sig på att det kan ta ett tag till. På en aktiemarknad som saknar tålamod kan det innebära fallande kurser i väntan på besked.
Hur mycket evidens kommer att krävas för att vården ska börja använda MD100? Det är omöjligt att svara på. Kanske är genomförda och pågående studier tillräckligt. Kanske behövs det ännu mer. Fler studier tar tid och kostar pengar. Kan det inte finansieras genom intäkter kommer aktieägarna att behöva ställa upp med kapital igen.
Börsplus slutsats
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.
I en ambulans finns det idag begränsade möjligheter att göra kvalificerade bedömningar av vårdbehovet. Det kan leda till fördröjda vårdinsatser och därmed mer omfattande skador. Där är det tydligt att MD100 kan göra skillnad. Det som också talar för Medfield är att flera kända vårdaktörer betalar för att utföra forskning med MD100 och att bolaget har en stark ägare som Equinor.
Det som talar mot Medfield är att det har tagit, och verkar ta ytterligare tid, att få ut en CE-märkt produkt som kan leda till väsentliga intäkter.
Efter många år som noterat bolag kanske timingen nu är rätt för en investering i Medfield. Equinor verkar tro det efter att nyligen hoppat på tåget.
Så ser Börsplus på förhoppningsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Börsplus slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
1 eller 2 = Sälj
3 eller 4 = Neutral
5 eller 6 = Köp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.