Lätt bli sugen på lettisk skog

Latvian Forest äger lettisk skog. Så långt är det enkelt. Det finns ett lika enkelt köpargument för aktien som handlas på Aktietorget med ett börsvärde på cirka 125 Mkr.

Det egna kapitalet är på drygt 1 euro per aktie att jämföra med dagens börskurs på 7,15 kronor. En lockande rabatt på nära 30 procent alltså. Men håller det för ett köpråd?

Per torsdagens kvartalsrapport innehar Latvian Forest 9,1 tusen hektar mark varav 6,4 tusen hektar är skog och resten övrig mark, inklusive viss jordbruksmark. Det totala virkesförrådet uppskattas till cirka 0,9 miljoner kubikmeter.

Latvian Forest är noterat på Aktietorget och de tre huvudsakliga grunderna för verksamheten är, förutom att skog är eftertraktad realtillgång som växer av egen kraft:

– en förväntad ökning av prisnivåerna för lettiska skogs- och jordbruksfastigheter;

– att skapa värdeökning genom en aktiv skogsförvaltning;

– att skapa värdeökning genom att bygga upp en större fastighetsportfölj.

Ovanstående punkter är Latvian Forests egen beskrivning och låt oss gå igenom faktorerna punkt för punkt.

Förväntad värdeökning på lettisk skogsmark?

Nja. Givetvis är lettisk skogsmark mycket billigare än exempelvis svensk men är gapet stort nog?

Att titta på den svenska skogsjätten Holmen, med 1 miljon hektar produktiv skogsmark, är visserligen att jämföra äpplen mot päron men vi gör det ändå för att få en referenspunkt.

Holmen (som Börsplus analyserade i våras) värderar i senaste årsredovisningen den produktiva skogsmarken till cirka 16 500 kronor per hektar.

Latvian Forests samlade markinnehav värderas i senaste delårsrapporten till i snitt cirka 2 200 euro per hektar, eller 22 000 kronor. Holmens bokförda värde är visserligen klart i underkant och i Latvian Forest finns ett stort inslag av mer värdefull jordbruksmark men det säger ändå något om att Latvian Forests skogsvärdering åtminstone inte kan klassas som vraklåg.

Värdeökning genom aktiv skogsförvaltning?

Nja. Denna värdeökning kan dels kanaliseras in i en högre värdering i balansräkningen. I den mån det sker är det svårt att bena ut eftersom redovisningen inte medger några sådana slutsatser.

Det andra sättet som aktiv skogsförvaltning kan vara till glädje för aktieägarna är den serveras genom löpande vinster. Här får dock aktieägarna nöja sig med barkbröd ett tag till. På årsbasis går Latvian Forest back 367 tusen euro i rörelsen, vilket dock kompenseras av uppvärderingar av skogen.

Värdeökning genom att bygga en större portfölj?

Nja. Helt klart finns det något att hämta här. Små skogsfastigheter i ett land som Lettland går att köpa billigare än vad exempelvis en institution kan vara villig att betala för ett stort välstrukturerat skogsbestånd.

Men det är ingen naturlag. I Sverige är de minsta skogsfastigheterna ofta de dyraste per hektar, åtminstone nära storstäderna, eftersom ägaren får ett slags ”härlighetsvärde” som inte finns för bolagsskog i Norrlands inland.

Latvian Forests skogsmark består också av en massa ihopförvärvade mindre enheter som kan ligga en bra bit från varandra. Man har därmed knappast en optimal helhet med skogsvägar, avverkningsplaner och annat som ger maximalt effektiv ekonomi i skogsbruket.

Hur är det med nyckelpersonerna?

Här är vi mer positiva. Största ägare är substansjägaren Peter Gyllenhammar. Vd Aleksandrs Tralmaks framstår som en begåvad person med mycket drivkraft som tidigare arbetat för andra svenska företag. Nu verkar han, enligt Linkedin, dela sin tid mellan Latvian Forest och Catella i Riga.

En joker är om Latvian Forest kan växa snabbt och kanske lite komma ur den (befogade) småbolagsrabatten. Här blir dock substansrabatten ett problem eftersom det kräver att befintliga aktieägare stoppar in friska kronor i en aktie som av marknaden direkt värderas till 70 öre.

Räkna alltså med ganska brutalt lågt satta emissionskurser för att få den ekvationen att gå ihop.

För tillväxt står absolut på agendan enligt Latvian Forests planer. Inte minst därför är bolaget intressant att följa för alla som intresserar sig för skogsbruk och/eller baltiska företag. Det behöver inte heller vara fel att köpa in sig men det är bara lämpligt för de med hög risktolerans i diverse dimensioner.