Analys Transcom
Låga förväntningar på Transcom
Det gör ont när knoppar brister och på börsen smärtar det när positiva trender bryts. Just det hände i Transcom det här kvartalet. En fin trend med resultatökningar kom helt av sig under ett riktigt svagt första kvartal och som lök på laxen flaggar vd Johan Eriksson för att andra kvartalet fortsätter i samma dystra stil. Först under det andra halvåret biter de åtgärder ledningen sätter in och vinsterna ska börja återhämta sig igen, var budskapet.
Tittar vi på vad som hände under kvartalet så var det att rörelsemarginalen föll från 3,7 till 2,3 procent. I och med att Transcom är ett bolag med stora volymer, nästan 6 miljarder i intäkter, får det stor utväxling på resultatet som föll 43 procent. Marginaltappet var också ett tydligt trendbrott på bolagets resa mot sitt medelfristiga mål om 5 procent i rörelsemarginal. Förklaringen till allt detta var oväntat låga volymer, det vill säga inkommande samtal till bolagets kundtjänstpersonal, från Transcoms viktigaste kundgrupp – telekombolag som Tele2.
Detta säger en del om bolagets affärer. Kundtjänst är en svår bransch att tjäna stabila pengar i. Det gäller att dimensionera sina resurser rätt i en volatil miljö där efterfrågan påverkas av svårförutsedda faktorer som kundkampanjer, priskrig och till och med av väder. Samtidigt behöver kundtjänstbolag hantera beställare som är mycket kompetenta i att pressa priser och villkor för sina leverantörer. Stora kunder använder regelmässigt ett flertal kundtjänstbolag, vilka dagligen jämförs på olika pris- och kvalitetsmått där de som erbjuder bäst värde får mer affärer.
Man kan med fog fråga sig om det är värt att investera sina pengar i en sådan bransch. Och visst, än så länge har Transcom inte alls bevisat sina kvaliteter för att komma ifråga som ett långsiktigt köp-och-behåll-innehav för pensionsportföljen. Tvärtom. Men som ett lite mer kortsiktigt spel på överdrivet låga förväntningar kan aktien vara en intressant placering kring nuvarande nivån på 60 kronor.
Vi ser tre skäl till det.
För det första har bolaget en huvudägare som borde känna press att prestera, nämligen riskkapitalbolaget Altor. De äger 24 procent och har taktpinnen i bolaget. Det är inte bra för Altor med ett publikt bolag som underpresterar grovt när de marknadsför sig mot investerare med att de investerar med mål att dubbla rörelsevinsten i sina innehav på tre år. Även media-mässigt borde Altor måna om bra publicitet efter fiaskot OW Bunker i Danmark.
För det andra tror vi trots allt att det inte krävs raketingenjörskonst för att få upp vinstnivån i Transcom ett par snäpp från nuvarande nivå. Lite grovt kan bolagets strategi beskrivas som att krympa sig i form genom att kapa bort icke-fungerande verksamheter. Att bli av med Frankrike var en stor sak för några år sedan. Senaste året har man släppt ett kontrakt i Italien och hela satsningen på Latinamerika. Detta ger säkra besparingar – både genom en enklare och billigare bolagsstruktur liksom genom att Transcom kommer ur rörelser med svaga marginaler och kan investera i enheter med bättre utsikter.
För det tredje är förstås förväntningarna låga efter att bolaget kört ned i gamla hjulspår igen och dessutom flaggar för att på riktigt kort sikt finns ingen vändning i sikte. Varje försäljningskrona värderas till 30 öre av börsen. Vi räknar i normalscenariot nedan med att Transcom når 4 procent i marginal kommande år och växer marginella 1 procent efter 2016 års strukturbetingade försäljningsnedgång. Då tjänar bolaget runt 220 Mkr i rörelseresultat 2017-18. Med en värdering på 9 gånger rörelsevinsten blir kurspotentialen 45 procent.
Detta är en klart mer försiktig beräkning än de mål bolaget självt har om att nå 5 procent i marginal och 5 procent i tillväxt. Klarar bolaget sina mål är potentialen i nivå med vårt optimistiska scenario. Då blommar Transcom ut till en riktigt vacker ros. Det är inte mycket som talar för en sådan utveckling idag men poängen är att det inte alls krävs för att aktien ska bli okej heller.
Fördjupad analys Transcom
| SvD:s förväntningar | ||||
| 2015 | 2016E | 2017E | 2018E | |
| Omsättning | 5 820 | 5 413 | 5 467 | 5 522 |
| – Tillväxt | 1,4% | -7,0% | 1,0% | 1,0% |
| Rörelseresultat | 185 | 179 | 219 | 221 |
| – Rörelsemarginal | 3,2% | 3,3% | 4,0% | 4,0% |
| Resultat efter skatt | 80 | 124 | 155 | 159 |
| Vinst per aktie | 3,08 | 4,70 | 5,90 | 6,10 |
| Utdelning per aktie | 1,75 | 2,10 | 2,50 | 2,60 |
| P/E | 19,4 | 12,7 | 10,1 | 9,8 |
| EV/EBIT | 9,4 | 9,7 | 7,9 | 7,9 |
| EV/Sales | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
Om Transcom
Transcom är ett av världens större kundtjänstbolag. Företaget har 30 000 anställda som jobbar på 52 anläggningar i 21 länder och levererar sina tjänster på 33 olika språk. Det är huvudsakligen support på inkommande samtal som Transcoms agenter ägnar sig åt och mestadels servar man kunder inom telekom. Tele2 och liknade bolag svarar för cirka 60 procent av intäkterna. Näst största kundgrupp är finansiella företag som svarar för 15 procent av intäkterna. Bolagets har sitt ursprung i att sköta Tele2:s kundtjänst och har genom åren expanderat genom att ta in nya kunder och etablera sig i nya regioner. 2001 noterades bolaget på Stockholmsbörsen. Under 2015 drev bolaget verksamheten inom fyra regioner: Nordeuropa (32 procent av intäkterna), Central- och Sydeuropa (24 procent), Iberia och Latinamerika (21 procent) samt Nordamerika och Asien/Stilla Havsregionen (23 procent). Intäkterna var 5814 Mkr, rörelsevinsten 161 Mkr och resultatet efter skatt 81 Mkr.
Transcoms affärsmodell
Transcom är ett personalintensivt tjänsteföretag med låga bruttomarginaler vilket ställer höga krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet. Företaget arbetar med flera olika intäktsmodeller men det dominerande är att man på ett vis eller annat säljer personalens tid. Exempel är att kunderna betalar Transcom en summa per besvarat inkommande samtal, en summa för att Transcom håller ett visst antal anställda tillgängliga för support eller att bolaget får betalt per arbetade timmar. Många avtal har även rörliga inslag. Det har till exempel blivit vanligare att Transcom jobbar med incitament att skapa merförsäljning åt sina kunder. Då kan en supportfunktion levereras med mål om att en försäljningsinsats ska lyckas per ett visst antal hanterade ärenden. Kostnaderna domineras av löner till personalen och består till mindre del av den infrastruktur som bolagets drygt 50 call centers kräver i form av IT och lokalyta. Transcoms personal utgörs till stor del av unga människor som i snitt stannar i sin roll 18 månader. Personalomsättningen är normalt hög vilket ger Transcom chans att hantera sina kostnader effektivt. För hög personalomsättning skapar dock merkostnader i form av utbildning.
Ett viktigt inslag i Transcoms affärsmodell är att leverera kundtjänst från låglöneländer till användare i högkostnadsländer i Europa och USA. Här kan bolaget göra ett lönearbitrage som lokala konkurrenter inte förmår dra nytta av. Transcom skiljer mellan offshore- och vad de kallar near-shore-leverans. Offshore är deras stora affär att producera kundtjänst åt användare i USA från anläggningar på Filippinerna, där ungefär var tredje Transcommedarbetare jobbar. Inom near-shore avses till exempel att enheter i Tunisien levererar tjänster på italienska och franska, enheter i Serbien, Ungern och Polen levererar till exempel på tyska och att enheter i Baltikum levererar för den ryska eller brittiska marknaden. Den här typen av leverans medger ofta goda marginaler och de bolag i branschen som har en hög ”offshore-andel” har ofta marginaler som kan nå norr om 10 procent. Transcoms andel offshore (Filippinerna, Tunisien) är cirka 20 procent vilket är en branschmässigt ganska låg siffra.
Transcoms marknad
Den globala marknaden för kundtjänst levererad av externa bolag som Transcom uppskattas till 51 miljarder euro för 2016, motsvarande 470 miljarder kronor. Det är en marknad som spås växa 4,2 procent per år till 2020, enligt en färsk undersökning från branschanalytiker. Det som främst driver detta är att företag som tidigare hade egen kundtjänstpersonal väljer att lägga ut den funktionen på externa leverantörer för att fokusera på andra delar av sin kärnaffär.
Teleoperatörer och betal-tv-bolag tillhör de bolag som har högst andel extern kundtjänst idag och svarar därmed för en mindre del av branschtillväxten, medan företag och organisationer inom hälsovård och offentlig sektor har låg men ökande andel. Telekomsektorn spås en tillväxt på endast 1,5 procent årligen till 2020 medan hälso- och sjukvård väntas växa 11,1 procent per år. En annan kundgrupp som genererar alltmer affärer åt kundtjänstbolagen är detaljhandelsföretag, inte minst e-handelsbolag.
Tillväxten är inte bara ojämnt fördelad bland kundgrupperna utan även geografiskt. Europa och USA är mogna marknader vars tillväxt ligger lite under marknadens totalsiffra. Högst är tillväxten i Asien och Stillahavsområdet.
Något som utmärker marknaden är att den betjänas av en stor mängd lokala företag. De fem största spelarna i världen svarar endast för en dryg femtedel av marknaden. Det är ingen ovanlig struktur inom tjänsteindustrin men innebär en möjlighet att växa genom förvärv för den som vill.
De huvudsakliga tjänsterna som kundtjänstbolagen levererar är vanlig kundtjänst, teknisk support, inkassotjänster, telemarketing och vad som kallas business processes outsourcing. Det senare innebär att kundtjänstbolaget tar över hanteringen av en hel process, till exempel visumhantering som i Danmark är utlagd på ett kundtjänstföretag.
Marknaden för kundtjänst påverkas av nya media och användarbeteenden då olika former av internetbaserade självbetjäningsverktyg gjort att volymerna av enklare förfrågningar har minskat. Användarna klarar av att lösa alltfler av sina problem på egen hand. Aktörer som Transcom erbjuder den här formen av support – ”non voice” som det kallas – och det är en växande andel av branschens affärer. Det kan till exempel handla om att kundtjänstbolaget sätter av personal och tid för att sköta chat-funktionen på ett företags hemsida eller underhåller ett twitterkonto. Nettoeffekter av den här trenden för kundtjänstbolagen är inte helt klar, men från Transcoms sida anser man att den är positiv. Dels för att man levererar icke-röstbaserade tjänster vilka alltså genererar intäkter, dels för att de inkommande samtal som når bolagets call center är mer komplexa, kräver mer tid och är av större värde för slutanvändaren.
Överlag anser vi att Transcoms position på marknaden är relativt svag. Bolaget har en högre exponering mot lågväxande delar – som telekom och Europa – än många andra konkurrenter. Bara två av de senaste sju åren har bolagets intäkter växt i linje med marknaden. I kraft av att vara runt 9-11:e största bolag i sektorn har däremot Transcom kostnadsfördelar mot lokala leverantörer, vilket är positivt. De stora aktörerna i sektorn är dock mer än fem gånger så stora som Transcom vilket kan innebära svårigheter att konkurrera med dessa särskilt på större affärer. Bolagets tjänstmix består av vanlig kundtjänst och teknisk support huvudsakligen, sedan ledningen valt att avveckla en satsning på inkassotjänster som bolaget anser saknade synergier med övriga rörelsen.
Transcoms strategi och mål
I februari 2015 satte Transcom upp tre finansiella mål på medellång sikt:
- En rörelsemarginal (ebit) på minst 5 procent. Det är företagets mest prioriterade mål.
- Att nettoskulden i relation till rörelseresultatet före avskrivningar (ebitda) inte överstiger 1.
- Organisk tillväxt på minst 5 procent per år.
Innan finanskrisen hade Transcom marginaler på 5-6 procent men sedan dess har bolaget varit klart under sitt 5-procentsmål. 2010-2013 gjordes omfattande omorganisationer och Transcom gick med förlust. Trenden vände 2014 då marginalen nådde 3,5 procent vilket sjönk något till 3,2 procent under fjolåret. De bästa i branschen klarar rörelsemarginaler på 8-10 procent. Transcoms affärsmix är idag mindre lönsam med stora intäkter i Europa (cirka 80 procent) och från den mogna telekomindustrin (60 procent). Tillväxt utanför dessa områden har potential att öka lönsamheten. På kort sikt är det besparingseffekter av bolagets exit från Latinamerika och interna effektivitetsprogram som bör ta marginalen mot målbilden.
Vändningen till lönsamhet under 2014 och försäljningen av bolagets inkassorörelse har förbättrat Transcoms balansräkning påtagligt. Per 31 mars 2016 var kvoten rörelsevinst före avskrivningar/nettoskuld 0,7. Bolaget har sedan dess gjort en aktieutdelning som höjt siffran något men Transcom uppfyller troligen sitt mål ändå.
Tillväxten var 0,5 procent under 2015 justerat för avyttringar och valutaeffekter. Under första kvartalet 2016 föll intäkterna drygt 8 procent organiskt. Bolaget har alltså mycket långt till att uppnå sina tillväxtambitioner. Förklaringen är att ledningen i första hand fokuserar på marginalen och valt att släppa kontrakt med tveksam lönsamhet samt Transcoms Europatunga försäljningsmix. Strategin är att investera i tillväxtinitiativ för den engelskspråkiga marknaden och i länder där bolaget redan har en stark ställning. Vi väntar oss ändå att ledningen i första hand jobbar för att lyfta bolagets marginaler och räknar inte med att Transcom når sitt tillväxtmål under 2016-18.
Transcoms aktie
Till den nuvarande kursen på 60 kronor är Transcoms börsvärde 1,6 miljarder kronor. Hittills har aktien fallit 29 procent under 2016. Den stora nedgången kom efter delårsrapporten för första kvartalet. Den visade på en stor nedgång i vinstnivån. Aktien bevakas inte av många analyshus men SEB Enskilda har bevakning. De sänkte sitt råd till sälj och riktkursen till 68 kronor efter Q1-rapporten 2016.
Tre ägare har mer än 10 procent av aktierna i Transcom. Det är Altor med 24,4 procent, SEB med 11,2 procent och Creades med 10,2 procent. Altor är ett riskkapitalbolag vars Transcominnehav är en mindre del (cirka 2 procent) i deras senaste fond. Inte heller för Creades är Transcom något större innehav.
Vändningen till lönsamhet under 2014 och försäljningen av bolagets inkassorörelse har förbättrat Transcoms balansräkning påtagligt. I år har bolaget därför lämnat utdelning för första gången på längre. Det blev 1,75 kronor per aktie vilket var en utdelningsandel på 57 procent. Räknat på dagens börskurs motsvarar utdelningen en direktavkastning på 2,8 procent.
Tidigare aktieanalyser:
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
