Kollect on Demand: Succé eller skräpnotering?

Det irländska bolaget Kollect on Demand (teckningskurs 14 kr) erbjuder lösningar inom avfallshantering. Bolaget har två verksamhetsområden, avfallsinsamling och avfallslämning.

Genom Kollects egenutvecklade nätbaserade bokningsplattform för bolaget samman leverantörer (avfallsentreprenörer) med kunder (konsumenter alltså privatpersoner eller företag) som har behov av olika tjänster rörande återvinnings- och avfallshanteringstjänster.

Inom avfallsinsamling handlar tjänsterna om att samla in hushållsavfall, bortforsling av grovsopor som möbler eller andra stora föremål. Bolaget sysslar även med containeruthyrning.

Inom avfallslämning tillhandahåller Kollect smarta avfallskomprimatorer kallade BIGbins. Dessa finns installerade på lämpliga plaster (exempelvis parkeringsplatser eller bensinmackar).

BIGbins möjliggör återvinning av återvinningsbart organiskt och alldagligt hushållsavfall och utgör ett komplement för konsumenter som vill undgå att ingå avtal med lång löptid för avfallsinsamling. Denna verksamhet förvärvades 2017.

Här finns en video om verksamheten för den som är extra intresserad. Kollect on Demand grundades i slutet på 2015 och har idag 39 anställda (drygt hälften jobbar inom kundsupport etc). Bolaget är idag verksamma på Irland och i Storbritannien. Intäkterna under 2018 uppgick till 23 Mkr och under första nio månaderna 2019 var omsättningen 26 Mkr.

Bolaget tar in 25 Mkr. Större delen av pengarna (60 procent) skall användas till försäljning och marknadsföring. Ungefär 15 procent skall gå till produktutveckling och 15 procent till att återbetala ett kortfristigt lån. Den resterande delen till administration och andra allmänna ändamål.

Mer information om noteringen finns på bolagets sida på IPO-guiden.

I Sverige är det som bekant kommunerna som har ansvar för avfallshantering. Även om arbetet i olika utsträckning utförs av privata företag. Men i stora delar av Europa är avfallshanteringen helt privatiserad. Företag och hushåll betalar således för att privata avfallsentreprenörer skall hämta avfallet. Kollects plattform för samman kunder och godkända avfallsentreprenörer.

Många känner säkert till den svenska appen TipTapp som är en plattform där privatpersoner kan beställa bortforsling av mindre sopor och grejer som skall slängas. Bortforslingen har utförts av privatpersoner vilket inte är tillåtet, då det bara är de entreprenörer som får forsla bort skräpet till återvinningscentraler. Hösten 2018 förbjöd miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm användningen av TipTapp, ett beslut som TipTapp sedan överklagat.

Kollect on Demand fokuserar på icke farligt fast avfall. Bolaget erhåller förskottsbetalning från kunderna inom avfallsinsamling. Inom insamling av hushållsavfall kan kunderna både teckna årsabonnemang med ett regelbundet tömningsschema. Eller så betalar kunden vid varje specifikt tillfälle. Bruttomarginalen inom denna kategori är 25 procent.

Även inom insamling för kommersiellt avfall (företagskunder) och containeruthyrning är bruttomarginalen 25 procent. Grovsopor är vanligtvis mer otympliga och där är bruttomarginalen högre (35 procent). Bruttomarginalen på BIGbins är 40 procent.

När prospektet upprättades hade bolaget runt 13 500 unika månatliga användare på plattformen. Den genomsnittliga intäkten per användare och var 26 euro (drygt 270 kr).

Kollect on Demand är idag verksamma i Storbritannien och på Irland. Den irländska marknaden beräknades vara värd 1,4 miljarder euro år 2018. Av dessa utgör kommersiellt avfall och industriellt avfall den största delen. Detta är alltså totalmarknaden, inte hela Kollects adresserbara marknad.

Avfallsinsamlingsmarknaden har vuxit med i snitt 3,9 procent mellan åren 2013 och 2018. Drivande faktorer är ökad disponibel inkomst och befolkningstillväxt.

Marknaden i Storbritannien är också en stor marknad och beräknades vara värd 8,9 miljarder euro 2018. Samma sak gäller här, Kollect adresserar långt ifrån hela denna marknad. Marknaden har vuxit med 2,9 procent i snitt de senaste fem åren. Kommande år väntas marknadstillväxten vara 1,4 procent per år. En tydlig risk är Brexit.

Kollects strategi är att växa geografiskt och etablera lösningarna i nya städer. Pengar från emissionen skall som sagt mest användas för expansion och mer specifikt etablering i sju nya städer. Fokus är på tillväxt snarare än på lönsamhet.

Bolaget har en “stad för stad-strategi”. Kollect har flera olika kriterier för att etablera sig på en ny ort. Bland annat måste en ny potentiell stad ha minst 100 000 invånare för att bolaget skall etablera sig där. Även stadens/regionens och dess invånares disponibla inkomst spelar in då högre inkomst och konsumtion ofta leder till mer avfall.

Svårigheterna är att få acceptans för produkten och att avfallsentreprenörerna kan tillhandahålla tillräckligt attraktiva priser för att kunderna skall välja Kollects plattform istället för konventionella alternativ. Kollect har och kommer använda sig mycket av digital marknadsföring.

Bolaget menar också att de har en fördel genom “first-mover-advantage” alltså att deras lösning och affärsmodell är först ut på marknaden. På den irländska marknaden finns exempelvis 63 aktiva aktörer inom avfallshantering för hushåll. De 20 största aktörerna hämtade 90 procent av avfallet.

Ledningen 

Kollect on Demand grundades av tre personer. Nämligen John O´Connor (VD), Robbie Skuse (CIO) och John Hegarty (COO). Givet att erbjudandet blir fulltecknat kommer grundarna att äga drygt 50 procent av aktierna. Starka incitament hos ledningen är ofta bra.

Connor har arbetat på olika chefspositioner och har cirka 10 års erfarenhet från avfallsindustrin. I styrelsen återfinns svensken Stefan Wistrand som är finanschef på mobilsspelsbolaget G5 Entertainment. Ordförande Johnny Fortune har varit involverad i några börsnoteringar tidigare. Bland annat Skillsoft som var det första Irländska bolaget att notera sig på Nasdaq (året var 1995).

Anledningen att bolaget valt att lista sig i Stockholm är bland annat för att bolaget menar att det finns investerare som förstår sig på tillväxtbolag inom teknik samt att Kollect får större trovärdighet. Så kanske det är, men lite märkligt är det ändå då bolaget i stort verka sakna kopplingar till Sverige. Zutec är ett annat irländsk bolag som är noterat på First North i Sverige.

Kollect on Demands fokus framöver kommer att vara på tillväxt. Det tror vi är en sund strategi. Bolaget kommer sannolikt behöva ta in mer kapital längs vägen så det är något som man som investerare får räkna med kan komma längs resans gång.

Första nio månaderna ökade försäljningen med 55 procent. Vi räknar med att bolaget omsätter cirka 40 Mkr under 2019 och att den starka tillväxttakten håller i sig kommande år. Marginalmässigt räknar med vi med att bolaget närmar sig ett nollresultat i slutet på prognoshorisonten. Men det kan mycket väl vara så att de kommer ta flera år innan bolaget uppvisar lönsamhet. Viktigt faktorer att följa är hur bruttomarginalen utvecklas och kundtillströmningen ser ut.

Då bolaget ännu inte är lönsamma värderar vi Kollect utifrån omsättningsmultiplar (EV/Sales). I och med att bolaget är litet så får små justeringar i antaganden stora utfall på avkastningspotentialen. Våra prognoser skall alltså mest ses som räkneexempel. Använder vi oss av en multipel på 1 x gånger omsättningen ett par år ut finns ingen uppsida att tala om.

Slår bolagets tjänst igenom är uppsida stor, kanske en dubblering eller mer (optimistiskt scenario). Även nedsidan i det motsatta scenariot (pessimistiska scenariot) är betydande). Risken är med andra ord hög.

Börsplus slutsats

Kollect on Demand har uppvisat stark tillväxt de senaste åren och marknadspotentialen är stor. Samtidigt slåss bolaget mot stora giganter på marknaden och att bryta konsumtionsbeteende, i detta fall privatpersoner och företags avfallsbeteende, är inte helt lätt. Risken är hög även om såväl uppsidan i det optimistiska scenariot lockar som nedsidan i det pessimistiska scenariot avskräcker.

Något som får oss att bli tveksamma är att utländska bolag (utan koppling till Sverige) som noterar sig på de svenska börserna inte varit någon succé. Två exempel är irländska Zutec -94 procent sedan IPO och israeliska Eco Wave Power -58 procent sedan noteringen.

Risken är att även denna notering blir mer skräp än succé. Vi tror att det är bättre att stå vid sidan och rådet blir således teckna ej.