Kabe: Mer malus än bonus

Kabe har en lång historik på den svenska marknaden. Bolaget grundades som ett hobbyprojekt redan 1958 av Kurt Blomqvist som då tillverkade husvagnar i det egna garaget.

I dag sysselsätter verksamheten drygt 600 anställda med en årsomsättning över 2 miljarder kronor. Börsvärdet är 1,5 mdr och tillverkning finns i egen fabrik i Tenhult i Småland.

Det hela är en rätt så imponerande utveckling som inte bygger enbart på låga räntor och höga villapriser – vilket i sin tur gynnar lyxkonsumtion som köp av nya husvagnar och husbilar. I Norden har Kabe ett starkt varumärke och tycks ha gjort många saker rätt när andra svenska husvagnstillverkare i stället fått klappa igen verksamheten.

Camping som företeelse växer och har ökat mellan en och fem procent årligen senaste åren. Den heta sommaren lär knappast ha minskat efterfrågan på semestrande i Sverige. (Även om man visserligen kan fundera på vad som händer på lång sikt när en generation dominerad av datorspelare och mobilsurfare växer upp.)

Förutsättningarna är alltså gynnsamma här och nu – men frågan är vart tillväxten ska komma från framöver. Kabe dominerar redan premiumsegmentet i Sverige, Norge och Finland och där är det nog svårt att växa mycket mer.

Inom låg- och mellanprissegmentet har Kabe visserligen en stor affär som importör av slovenska Adriavagnar. Men här är konkurrensen också betydligt hårdare från tyskar som Hymer och Knaus med betydligt större tillverkningsvolymer.

Totalt har koncernen (Kabe plus Adria-import) kring 40 procents marknadsandel på husvagnar. Det är en siffra som stått stilla senaste tre åren och lär bli svår att växa ytterligare.

Försäljningen av husvagnar faller dessutom när allt fler i stället väljer husbil där Kabe har en betydligt svagare position med 16 procents marknadsandel som dessutom minskat något senaste åren.

Kvar finns hoppet om tillväxt på exportmarknader. Men frågan är om svenska Kabe kommer stå sig lika väl på kontinenten med tanke på att en stor del av bolagets framgång bygger på vagnar som är särskilt anpassade för nordiska väderförhållanden.

Något annat som avskräcker här och nu är införandet av det nya bonus malus-systemet där bilar och även husbilar med höga koldioxidutsläpp får högre fordonsskatt under bilens tre första år.

Att husbilar inte undantagits eller särbehandlas är något som upprört många i branschen eftersom resultatet kan bli att husbilar som tidigare beskattades med kanske 6 000-7 000 kronor per år nu kan kosta någonstans mellan 15 000-22 000 kronor årligen.

Eftersom fordon påställda före 1 juli inte drabbas lär det öka intresset för begagnade husbilar framöver, vilket kan slå mot försäljningen av nytillverkade fordon.

En uppenbar effekt är också att många som funderat på husbilsköp lär ha passat på under första halvan av 2018 då reglerna ännu inte hade trätt i kraft. Även många återförsäljare lär ha beställt stora volymer under våren för att ställa på dessa före 1 juli. Risken är alltså stor att årets tredje och fjärde kvartal blir riktiga rysare med betydligt klenare efterfrågan.

En annan sidoeffekt av bonus malus är också att importen av husbilar från framför allt Tyskland kan komma att öka. Trots att svenska kronan blivit allt svagare är det ett fenomen som växt över tid. Skulle kronan stärkas ökar risken ytterligare.

Trots att Kabe visat förvånansvärt stabil tillväxt och lönsamhet över tid är det en i grunden konjunkturkänslig verksamhet med förmodligen ganska begränsade tillväxtförutsättningar. Den låga värderingen kring 7 gånger rörelseresultatet (EV/Ebit) tar viss höjd för det – men vi avskräcks ändå av de kortsiktiga riskerna kring införandet av bonus malus-systemet.

Här och nu väljer vi därför att avvakta med Kabe även om aktien just nu ser billig ut.