Investeraren bör övervaka Senzime på avstånd

Uppsalabolaget Senzime säljer produkter för patientövervakning och har nyligen fått ett mindre genombrott i Japan. Nu gäller det att ta det stora klivet från förhoppningsbolag till att bli ett företag med löpande intäkter på väg mot vinst. Oddsen känns hyggliga men uppsidan är inte jättestor.
Investeraren bör övervaka Senzime på avstånd - 86ed30f5-0a43-4cb8-b245-b071c3f03146fitcroph450q80upscaletruew800s75686a914da381da9a5a0da2c0950e284dbc7335

Ordet ”förhoppning” är centralt för de många life science-bolagen på de mindre börslistorna. Ibland slår förhoppningarna in. Ett exempel på det är Uppsalabolaget Senzime som i december fick sitt första licensavtal för huvudprodukten TetraGraph.

Affären med det japanska miljardbolaget Fukuda uppskattades vara värd 100 Mkr under de närmaste tio åren. Beskedet gav ett kurslyft på 40 procent vilket snabbt nyttjades till att genomföra en emission på 20 Mkr. Är bolaget laddat för att infria nya förhoppningar?

Senzime April 2017
VD: Lena Söderström
Styrelseordförande: Philip Siberg
Antal anställda: 6
Nyckelpersoners ägande*: Cirka 29 %
Lista: First North
Aktiekurs: 6,40 kr
Antal aktier ink. utspädn: 41,2 miljoner
Börsvärde: 264 Mkr
Nettokassa: 31 Mkr
Kassaflöde, årstakt: Cirka -12 Mkr
Källa: SvD Börsplus / Bolaget Räknat på max antal aktier.
* Innan nyligen avslutad nyemission

Senzime grundades redan 1999, så det har gått in mycket tid och arbete i bolaget. Bolaget har tre olika produkter på väg till marknaden. Värt att notera är att två av dessa tre, inklusive huvudprodukten TetraGraph, har kommit in i bolaget genom två förvärv under 2015 och 2016. Även huvudägarna har blivit detta genom förvärven som skett med Senzime-aktier liksom viktiga nyckelpersoner som Senzimes nuvarande marknadschef och bolagets forskningschef.

Vi beskriver denna transaktionsbakgrund för att visa att dagens Senzime är en ganska ny konstellation av produkter och nyckelpersoner. Vi får intrycket att den långa resan fram till 2015 landade i att grundprodukten, CliniSenz, inte riktigt räckte till. Nu finns en liten portfölj, ett potentiellt stort licensavtal och ett bredare team.

Störst förhoppningar knyts till huvudprodukten TetraGraph. Detta är ett system för patientövervakning (vilket gäller alla Senzimes produkter) som mäter hur mycket muskelrelaxerande medel en patient har kvar i kroppen efter en operation. Detta ger ett objektivt beslutsunderlag för när patienten klarar att andas själv och den konstgjorda andningen kan kopplas ur. Enligt bolaget används muskelrelaxerande medel vid 70 miljoner operationer varje år och en rejäl andel av patienterna kopplas ur för tidigt.

Det är inte direkt vanligt att sådana system används i vården idag. Personalen förlitar sig istället på sin kunskap för att avgöra när andningshjälpen inte längre behövs. Har de fel och kopplar bort den för tidigt så kan det bli en obehaglig, men inte direkt livshotande, upplevelse för patienten och leda till ökade vårdkostnader. På flera marknader finns dock tydliga riktlinjer som kräver att objektiv mätning ska användas.

Strategin är att sälja produkten via distributörer och modellen är den gängse med fast investeringskostnad och sedan löpande intäkter från förbrukningsvaror. Ett tungt lass i försäljningsjobbet måste dras av Senzimes distributörer. Den japanska affären är med Fukuda Denshi, ett stort och etablerat bolag, men den nya exklusiva distributören för Storbritannien är ett mindre företag och bolagets partner i Australien ger intrycket att vara riktigt liten. Det inspirerar inte helt inför marknadslanseringen, även om Senzime förklarar att partners är valda för att de sålt en liknande produkt med framgång tidigare.

Det viktigast i närtid är att få till ett godkännande i Europa, CE-märkning, vilket förväntas under första halvan av 2017. På den här fronten har Senzime drabbats av förseningar tidigare och i nuläget har ingen av deras tre produkter fått sitt första regulatoriska godkännande.

Vi tolkar det som att TetraGraph löser ett konkret problem. Men tyvärr också ett problem vars värde vi tror är svårt att tydliggöra för köparen. Kostnaderna för komplikationer går att visa när man gör en rejäl analys, men det är tämligen indirekta merkostnader av den typ som inte smärtar i budgetarbetet lika mycket som att köpa in en ny produkt. Denna tolkning stöds av att det hittills marknadsledande systemet, med 40 000 installationer, lagts ned utan att ett nytt lanserats. Senzime ser det dock som en möjlighet och försöker få gamla distributörer av detta system att ta in Tetragraph istället.

En stor faktor för aktiens utveckling framöver kommer vara om och när det är dags för en emission igen. Senzime vill inte göra någon prognos, men vi gissar att de cirka 20 Mkr som nyligen säkrades räcker i cirka 18 månader, eller till slutet av 2018. Då har vi antagit att kostnaderna ökar, när marknadsarbetet kommer igång, men att försäljningen tar lite längre tid.

Börsplus syn på Senzime

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Styrelsen har ett rejält ägande i bolaget och därmed starka incitament. Totalt ägde styrelse och ledning 29 procent av aktierna innan emissionen. Ordförande Philip Siberg äger cirka 2 procent. Flera av de andra ledamöterna äger mer. Adam Dahlberg äger till exempel cirka 7 procent.

Det står något sämre till med ledningsgruppens incitament. Lena Söderström, som är vd sedan 2013, har teckningsoptioner, som blir värdefulla först när aktien kommer över 8 kronor, men inga aktier.

Bland de övriga nyckelpersonerna har två större ägande. I båda fallen beror det på att de sålt sina bolag till Senzime och fått betalt i aktier. Båda har också en inlåsning kring sina aktier, men den löper ut i maj i år.

Sammantaget ser vi en svaghet i ledningsgruppens incitamentsbild och en risk i att nyckelpersoner kanske börja sälja delar av sina innehav snart.

2. Track record nyckelpersoner

Lena Söderström och den övriga ledningsgruppen har lång erfarenhet från bolag som Pharmacia, Orexo och Isconova. Den största frågan är nu dock kommersialisering, och där ser erfarenheten lite tunnare ut. Affärsutvecklingschefen, som rekryterades 2016 har en nyckelroll, men inget uppenbart track record för en sådan roll. Vi ser en erfaren och seriös ledning och styrelse, men som ännu inte helt riggat firman för att bli kommersiellt fokuserad.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

TetraGraph är basen i det japanska avtalet och blir därför den produkt vi fokuserar på. Den är utvecklad av imponerande specialister (amerikaner som nu är nyckelpersoner på Senzime). Men de första utvärderingsstudierna pågår ännu och det finns inga patent på plats.

Bolaget lyfter fram att det finns en extra marknadsmöjlighet nu, eftersom den ledande produkten med samma syfte, men enklare teknologi, togs bort från marknaden 2016. Det finns 40 000 installationer att ersätta. Men vi tänker att om den ledande produkten (TOF-Watch) kan läggas ned, vad säger det om efterfrågan?

Vi blir inte heller helt inspirerade kring produktens trovärdighet när vi läser de första pressreleaserna kring utvärderingsresultaten. Vi får ett intryck av att produkten är bra och trovärdig, men inte helt kritisk. Det skulle göra säljarbetet så mycket svårare.

Strategin är den naturliga, att sälja globalt genom partners. Men vi oroar oss för hur stora resurser Senzime kan sätta av för att stötta sina distributörer runt om i världen. Det handlar om bolag som redan säljer många andra produkter och behöver ständiga påpassningar för att göra ansträngningen att få igång nya produkter.

Trovärdigheten här brukar bygga på patentportföljen och på resultat från kliniska studier. Senzime saknar patent kring TetraGraph. Det gäller att de nya patentansökningarna blir godkända och att de pågående studierna visar fina resultat för att bygga på strategins trovärdighet.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Det finns definitivt ett tilltalande scenario att skissa på för Senzime över perioden 2017-2018. För att en sådan resa ska rulla på behöver tre grundläggande saker ske:

  1. Regulatoriskt godkännande i Europa och Japan, under de närmaste månaderna.
  2. Övertygande resultat från de pågående kliniska utvärderingsprojekten, i USA och i Sverige, levererat som positiva nyheter i flera steg.
  3. Ett fint nyhetsflöde med godkända patent, som visar att kompetensen inom Senzime kan ta formen av skyddad IP.

Dessa tre byggstenar är grunden för ett positivt scenario, men räcker inte till att göra det spännande. Ett fjärde, och självklart, antagande är att affärsutvecklingsarbetet börjar leverera. Vi är kanske dystrare än de flesta kring hur svårt det är att få igång kommersialisering av helt nya medtechprodukter, i ett litet bolag. Men om Senzime visar att vår tveksamhet är överdriven, då blir det ett riktigt tilltalande scenario. I ett sådant visar bolaget upp nya starka partners, av typen Fukuda, och dessa börjar skapa intäkter för bolaget.

Senzime kommunicerar ingen USA-strategi, men det är möjligt att söka och få till FDA-godkännande så snart CE-märkningen är på plats. Om bolaget hittar en stark partner i USA har ett rejält värde skapats. En trovärdig plan och partner för USA är vårt femte antagande i ett positivt scenario.

Det blir en lång lista, men vi ser också en potential i att Senzime lägger till ytterligare produkter i portföljen. Men det blir värdeskapande bara den dag bolaget visat sig kunna kommersialisera nya produkter. Mycket hänger på TetraGraph.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är nya distributörer och att intäkterna börjar ta fart.

Senzime Idag Tänkbart i slutet av 2018
Värdedrivare (i) Få in nya distributörer, börja redovisa större intäkter Intäktstillväxt, bolaget rör sig mot break-even
Uppnådd nivå Värdedrivare Japanskt avtal som kan ge 0-10 Mkr/år 20 Mkr i årstakt
Resultatnivå, cirka Minus 14 Mkr i årstakt, Q4 Mindre förlust
Börsvärde, Mkr (ii) 263 400
Optimistisk vinstchans (iii) Cirka 50 %

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.

(iii) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Vår lista på antaganden i det positiva scenariot är lång. Det är mycket som ska gå bra de närmaste två åren för att Senzime ska lyfta till nästa nivå. En stor utmaning är att hitta bra distributörer som jobbar in produkterna hos sjukhusen, men om det japanska avtalet levererar enligt plan och Senzime får in starka partners även för andra stora marknader som Tyskland och USA så kan aktien få bränsle. Det är ändå svårt att se en jätteuppsida i Senzime-aktien vilket är rätt vanligt när bolag befinner sig i övergångsfasen från rent förhoppningsbolag till att bli ett normalt bolag med intäkter och lönsamhet i sikte. På normala värderingsmått, som ev/sales, ser de ofta dyra ut.

Pessimistiskt scenario

Vi tror att chanserna är goda att CE-märkningen kommer på plats under året men risken är att försäljningen går trögt i Japan och att Senzime inte lyckas få in riktigt starka distributörer på andra marknader. Bolaget kan då harva på med 5-10 Mkr i årsintäkter utan lönsamhet och får sätta hoppet till att de andra produkterna slår igenom eller till nya förvärv. Till skillnad från många förhoppningsbolag lär inte aktien raderas ut i det scenariot men en halvering är en högst trolig möjlighet.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Vårt samlade intryck är att Senzime är ett seriöst bolag med goda chanser att få ut sin huvudprodukt på marknaden. Det krävs inga binära studieresultat, patentframgångar eller liknade för att lyckas. Nackdelen är att vi är långt ifrån säkra på att huvudprodukten är en så pass bra investering för kunderna att försäljningstakten blir särskilt hög. Man får bilden av att bolaget har en lösning på något som inte är ett problem ute på vårdavdelningarna.

Börsplus inspireras inte av Senzime-aktien i nuläget.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Senzimes största ägare Andel av kapital & röster
Pershing 26,61%
Stone Bridge Biomedical 9,58%
Adam Dahlberg 7,29%
Ulf Lindskog 5,53%
Ebba Fischer 5,26%
Crafoordska Stiftelsen 3,62%
Margareta Nilsson 3,54%
Anna Manhusen 2,98%
Danica Pension 2,82%
LMK-bolagen & Stiftelse 2,49%
Philip Siberg 2,23%
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från AMF