Intressant i Idogen om inte börsen stöter bort aktien

Forskningsbolaget Idogen har ett ambitiöst cellterapiprojekt och siktar väldigt högt. Börsvärdet är dock bara cirka 100 Mkr. Kassan är på cirka 80 Mkr men förbrukas kommande år för att komma vidare med Idogens två kliniska studier. Bolagets plattformsteknologi syftar till att utveckla tolerogena vaccin. Idogen är en utpräglad lottsedel med extra hög finansieringsrisk men aktien kan vara ett bra köp i små portioner för den spekulativt lagde.

Det finns flera sjukdomstillstånd där immunsystemet inte fungerar som det ska. Tankarna går till autoimmuna sjukdomar som diabetes och reumatism, men det kan också gälla vid transplantation där patienterna måste ta mediciner för att motverka att immunsystemet angriper de transplanterade organen. Idogens (börskurs 4,65 kronor 17/8) vision är att vi ska kunna vaccinera oss mot de här problemen. Idogens egna beskrivning av detta är ett tolerogent vaccin. Effekten ska vara långvarig, därav ordet vaccin. Skillnaden mot ett egentligt vaccin är att Idogens vaccin visar immunsystemet vad det ska tolerera och inte gå i försvarsställning mot. (Läs mer om metoden i faktaruta mot slutet.)

Övergripande kallas detta forskningsområde cellterapi. Det är ett hett område som även de stora läkemedelsbolagen satsar mycket på. Fördelarna är flera.

  • Cellterapi baserat på patientens egna celler gör behandlingen unik och personlig. Det innebär också att den prekliniska delen av projekten blir enklare och säkrare eftersom det är patientens egna celler som står i fokus.
  • Cellterapi av Idogens typ kräver inte djurförsök eftersom det inte är rimligt att injicera djur med mänskliga dendritiska celler.
  • Det innebär att säkerhetsstudierna blir mindre omfattande vilket är en viktig fördel.
  • I vissa länder finns det möjlighet att göra så kallade sjukhusundantag. Det innebär att sjukhuset kan använda cellterapikonceptet på läkarens ansvar trots att det inte prövats eller godkänts.

Idogen har sagt sig intresserade av att undersöka vilka möjligheter det innebär. Tillverkningsprocessen måste dock kontrolleras och godkännas av berörda myndigheter.

Idogen Augusti 2017
VD: Lars Hedbys
Styrelseordförande: Agneta Edberg
Antal anställda: 12
Nyckelpersoners ägande: Cirka 3 %
Lista: Aktietorget
Aktiekurs: 4,65 kr
Antal aktier ink. utspädn: 37,9 miljoner
Börsvärde: 176 Mkr (97 Mkr exklusive utspädning)
Nettokassa: 80 Mkr
Resultatnivå, årstakt: Cirka -50 Mkr
Källa: SvD Börsplus /Bolaget Räknat på max antal aktier, vilket bygger på högre börskurs än dagens.

Börsplus syn på Idogen

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Ledande befattningshavare och styrelse äger direkt och indirekt cirka 5 procent av aktierna samt 1–2 procent av de två utestående teckningsoptionerna TO2 och TO3 (se faktaruta). Det är i klenaste laget.

2. Track record nyckelpersoner

Styrelseordförande Agneta Edberg har 20 års erfarenhet från ledande positioner inom life science från bland annat Pfizer/Pharmacia. Hon är idag styrelseordförande i First North-noterade Immunicum som sysslar med cancervacciner. Vd Lars Hedbys är en av grundarna. Han har verkat 30 år i life science-sektorn. Forskningschefen Steven Glazer har haft ledande roller i Bioinvent och Hansa Medical. I styrelse och ledning finns totalt 11 erfarna personer plus ett antal personer i ett vetenskapligt råd. Det är ovanligt att ett litet bolag har ett så stort och erfaret persongalleri.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Idogen har valt den ovanliga vägen för ett litet bolag att tillverka sitt tolerogena vaccin själva för kliniska studier. Det uppges inte vara dyrare än att leja ut till extern part och närheten till patienten är viktig eftersom logistiken annars blir komplex och dyr. Andra fördelar är att bolaget har kontroll på alla delar i processen och bygger ytterligare kompetens inom företaget. Den egna tillverkningen kräver myndighetsgodkännande (Good Manufacturing Practice, GMP). I visionen ligger att skapa ett nationellt cellterapicentrum i Sverige tillsammans med ett par andra aktörer. Tillverkningsstrategin är logisk men det innebär också en större utmaning att klara allt själv.

Den första indikationen för Idogen är Hemofili A (blödarsjuka). Patienterna saknar här fungerande koagulationsfaktor VIII som därför injiceras regelbundet. Problemet är att 30–40 procent av de blödarsjuka drabbas av att immunsystemet inte accepterar faktor VIII. Istället utvecklas antikroppar. Det skapar stora problem och det saknas idag bra behandlingar.

Eftersom det är en ovanlig sjukdom så fick Idogen i januari i år särläkemedelsstatus beviljat i Europa. Det innebär flera fördelar som hjälp från myndigheter, snabbare processer och längre patenttid. Ytterligare ett skäl till att Idogen börjat med Hemofili A är att det är en ”enkel modellsjukdom”. I juni 2016 kunde Idogen meddela positiva prekliniska resultat för Hemofili A i labbtester (in vitro). Det var ett tydligt proof-of-concept.

Idogen inleder fas I/IIa studier 2018. I bästa fall är studien klar 2019. Målet med studien är att visa säkerhet men även effekt. Ett koppel av effektvariabler kommer att studeras i en öppen studie med runt 9-12 patienter. Efter det blir det aktuellt med en fas IIb-studie. Den kan i bästa fall tänkas starta år 2020. Det blir en större studie med fler deltagande länder, sannolikt även USA.

Parallellt kommer Idogen genomföra en klinisk studie inom njurtransplantation. Tanken är att studien startar 2019. Det innebär ett helt annat problemområde där Idogens tolerogena vaccin ska förebygga ett problem i form av frånstötning istället för att bota en sjukdom. Studien kommer att pågå till 2020. Även här är fokus säkerhet och effekt. Att genomföra två kliniska studier med olika indikationer och tekniker (den ena botar och den andra förebygger) är på sitt sätt en smart diversifiering. Men det ställer större krav på organisationen och det blir ännu viktigare med finansieringen eftersom det blir dubbelt så dyrt.

En viktig milstolpe för Idogen är EU-bidrag (Horizon 2020) på cirka 27 Mkr som bolaget fick i maj i år. Pengarna är öronmärkta för Hemofili A. Idogen har en tillsynes stark kassa efter en nyemission i våras som gav 43 Mkr. Med befintlig kassa och EU-bidrag innebär det att Idogen då hade 80 Mkr. Det räcker för fas I/IIa-studien i Hemofili A och en bit på vägen mot kliniska studier inom transplantation.

Forskningen om dendritiska celler är dock i sin linda. Det är inte helt säkert att dendritiska celler som framställs in vitro (i provrör) motsvarar celler i kroppen (in vivo). Andra viktiga frågor som saknar svar är hur stabila de dendritiska cellerna är. Blir behandlingen tillräckligt effektiv eller blir effekten för kortvarig? Kostnaden för att behandla med Idogens koncept kommer att vara hög. Utan en långvarig effekt kanske inte den hälsoekonomiska kalkylen går ihop.

Idogens patentportfölj består av 7 patentfamiljer som hittills har nått till patent i varierande grad. Den viktigaste är patentfamilj 1 som täcker användning av zebularin för behandling av autoimmuna sjukdomar och bortstötning av transplanterade organ. Det är godkänt i stora delar av Europa och under behandling i USA. Patenten som täcker Hemofili A respektive produktionsprocessen är också viktiga.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

  • Produktionskapacitet ska komma på plats och godkännas av myndigheter.
  • Flera in vitro-studier på patienter med Hemofili A ska genomföras precis som prekliniska säkerhetsstudier.
  • Framgång i fas I/IIa studien för Hemofili A.
  • En högre aktiekurs som gör att optionerna utnyttjas och stärker kassan.
  • (Helst även framgång i transplantationsstudien.)

Befintlig finansiering ska räcka för flera värdehöjande steg.

Därefter är Idogens finansieringsstrategi att de två befintliga teckningsoptionsprogrammen nyttjas.

  • TO2 går till lösen i maj 2018 och kan tillföra bolaget 51-77 Mkr beroende på hur aktiekursen har utvecklats. (Teckningskurs 6–9 kronor.) Dessa pengar kan slarvigt sägas stå för fas I/IIa studien i Hemofili A.
  • TO3 som går till lösen i mars 2019 med teckningskurs 6–13 kronor och kan inbringa 51-112 Mkr vilket är tänkt att finansiera transplantationsspåret. Här är förhoppningen att data från fas I/IIa-studien till viss del ska vara tillgängliga att presentera och framgångsrika vilket kan få fart på aktiekursen och säkerställa att TO3 blir framgångsrik.

Innebörden är att om aktien inte stiger ordentligt så har Idogen ett stort utestående finansieringsbehov, sannolikt uppåt 200 Mkr.

Blir TO2 framgångsrik och löser Idogen finansieringen för studien i Hemofili A. Om den visar bra data så lär det ge framgång även med TO3 vilket säkrar transplantationsprojektet. Det är en riskfylld strategi. Fallerar TO2 så riskerar TO3 att gå samma öde till mötes.

Idogen Idag Tänkbart 2020
Värdedrivare (i) Vägen mot fas I/IIa-studie Hemofili. Patent i USA. Lovande transplantationsprojekt
Uppnådd nivå Värdedrivare Proof of concept in vitro Positiva studieresultat Hemofili A
Värderingsmodell (ii) e.m e.m
Resultatnivå, årstakt Cirka -50 Mkr Neg
Börsvärde, Mkr (iii) 176 Mkr 1 000
Optimistisk vinstchans (iv) 400%

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.

(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Vårt räkneexempel anger 1 miljard i tänkbart börsvärde för ett framtida framgångsrikt Idogen men det är ganska gripet ur luften. Lyckas alla stegen för Idogen fram till 2020 så kommer bolaget i vart fall vara värt mycket.

Marknaden för Hemofili A är inte jättestor men det är ändå 1 miljard kronor per år bara i Europa. Marknaden för transplantation är större. Men ännu mer kommer ”konceptet/plattformen” kunna vara värd. Det finns cirka 100 autoimmuna sjukdomar som alla är kroniska och obotliga idag. Utlicensieringar kommer att bli aktuellt om inte Idogen blir uppköpt.

Hansa Medical noterat på Stockholmsbörsens Midcap-lista har ett börsvärde på över 6 miljarder kronor mycket baserat på huvudprojektet IdeS som har behandlingspotential inom transplantation och vissa autoimmuna sjukdomar. Hansa Medical har kommit väldigt mycket längre än Idogen men det kittlar åtminstone fantasin.

Pessimistiskt scenario

Det finns mycket som kan gå fel i läkemedelsutveckling från preklinisk fas till godkännande. Men fram till våren 2018 och TO2-lösen kommer det för Idogen handla om hur stort intresse man kan skapa från omvärlden för att på så vis lösa finansieringen. Finansieringsfrågan kan annars bli en helt egen liten ”dödsspiral” för aktien.

Börsplus slutsats

Om Idogen når i mål med sina ambitioner att skapa ett tolerogent vaccin mot Hemofili A och/eller njurtransplantation så är aktieägarnas lycka gjord. Det skulle vara spektakulärt, för använda vd Lars Hedbys ordval i samband med sina presentationer.

Idogens affärsidé är tydlig och elegant. Strategin är på plats och det finns kapital för att ta ett par värdehöjande steg det kommande året.

Med ett börsvärde på 97 Mkr (kurs 4,65 kronor exklusive optioner) och en kassa på 80 Mkr är aktien klart intressant för den som accepterar att risken är skyhög men vill ha en lottsedel inom biotech-sektorn. Under dessa förutsättningar blir rådet ett spekulativt köp.

Idogen är dock ett förhoppningsbolag och det mest sannolika är då att aktieägarna i slutändan förlorar nästan hela insatsen.

Om inte aktien stiger och teckningsoptionerna går till lösen så måste en investerare som vill försvara sin investering vara beredd på ett stoppa in kanske två extra kronor i framtida nyemissioner för varje krona som investeras nu.

Om dendritiska celler, autoimmunitet, antigen och Idogens metod

Hur fungerar det? Idogens vaccin bygger på patientens eget blod. Ur det tas föregångare till dendritiska celler. Dessa behandlas i provrör med antigen och med molekylen zebularin som är en del av Idogens patent. Zebularin har egenskapen att få cellerna att producera enzymet IDO1. IDO1 har förmågan att driva dendritiska celler till att bli tolerogena. På så sätt ”omskolas” de dendritiska cellerna som sedan återförs till kroppen och förhoppningsvis tar kommando över immunförsvaret med effekten att immunförsvaret lär sig att inte angripa de egna cellerna. På detta sätt skulle det kunna vara möjligt att bekämpa autoimmuna sjukdomar. Vilket antigen som blir aktuellt beror på sjukdom. Teoretiskt kan Idogen därför bara byta antigen beroende på sjukdom och har på så sätt en intressant plattformsteknologi. Förutom vid autoimmuna sjukdomar och transplantation så kan tekniken potentiellt också fungera tillsammans med biologiska läkemedel som inte fungerar om immunsystemet inte tolererar dem.

Dendritiska celler är antigenpresenterande celler. Det leder till styrning av T-celler. 2011 års Nobelpris i medicin tilldelades Ralph Steinman för upptäckten av dendritiska celler och vilken roll de spelar i immunförsvaret. Forskningsområdet är såldes förhållandevis ungt. Regelverket för cellterapi är också ungt och öppnar upp för sjukhusundantag. De dendritiska cellerna kan förenklat beskrivas som immunförsvarets första utpost. De upptäcker hot och presenterar informationen för T-cellerna i en process som kallas för endocytos. T-cellerna avgör om och hur immunförsvaret ska aktiveras eller dämpas. Ibland fungerar inte immunförsvaret som det ska och kan få för sig att bekämpa saker som inte ska bekämpas. Det kan ställa till stora problem om dessa saker är livsviktiga som t ex insulinproducerande celler vilket sker om man lider av typ-1 diabetes. Tillståndet kallas autoimmunitet. Andra exempel på autoimmuna sjukdomar är MS och Crohns sjukdom. Hur det här fungerar är fortfarande till stor del en gåta som det forskas mycket om.

Ett antigen är ett ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret. Reaktionen leder till bildandet av antikroppar och immunförsvaret angriper antigenet. Idogen vill utveckla tolerogena vaccin för att bota flera sjukdomar där immunförsvaret reagerar på antigen på ett oönskat sätt. Tanken är att tolerogena dendritiska celler framtagna med Idogens teknologi ska kunna styra immunförsvaret och på så sätt skapa tolerans för specifika antigen. Fungerar det som tänkt kan en sjukdom skapad av det egna immunförsvaret hindras eller i alla fall lindras. Teknologin innebär att patientens celler görs om utanför kroppen till dendritiska celler med egenskaper som kan motverka de skadliga immunreaktionerna. Idogen bygger på upptäckten att zebularin kan uppreglera enzymet IDO1 som hämmar immunreaktioner. Behandlade celler återförs till kroppen och skapar förhoppningsvis tolerans mot det specifika antigenet utan att påverka immunförsvaret i övrigt. Eftersom det är patientens egna celler som används skapas en skräddarsydd terapi som förhoppningsvis är långtidsverkande. Zebularin är från början framtaget som ett cancerläkemedel, en cytostatika liknande substans, men hade för dålig biotillgänglighet för att fungera som tänkt. Även om Idogen har patenterat metoden har bolaget också patenterat alternativ till zebularin för uppreglering av IDO1. Det ökar möjligheterna till utlicensiering och förhindrar konkurrens än mer effektivt. Behandlingar med Idogens tolerogena vaccin kommer att bli dyra p g a tillverkningsprocessen. Utgångspunkten är att en behandling mot Hemofili A kommer att kosta 500 000 kronor. Därför krävs det att effekten som uppnås blir långvarig ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Normalt används mycket djurmodeller inom läkemedelsutveckling. I Idogens fall är djurförsök inte lämpliga eftersom det skulle innebära att mänskliga dendritiska celler sprutas in i råtta. Det är orimligt att räkna med effekt av det. Idogen har därför inga krav på djurstudier från myndigheterna.

Idogens teckningsoptioner

TO2. Teckningskursen motsvarar 70 procent av ett volymvägt genomsnitt för aktien under perioden 9-27 april 2018, dock minst 6 kronor och max 9 kronor. Tecknas TO2 fullt tillförs Idogen 51-77 Mkr beroende på teckningskurs. Antalet aktier ökar med 8,55 miljoner.

TO3. Teckningskursen motsvarar 70 procent av ett volymvägt genomsnitt för aktien under perioden 25/2-15/3 2019. Teckningskursen är dock minst 6 kronor och max 13 kronor. Tecknas TO3 fullt ut tillförs Idogen 51-112 Mkr beroende på teckningskurs. Antalet aktier ökar med 8,55 miljoner.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från SPOTLIGHT STOCK MARKET