Inte för den som är flygrädd

CTT Systems (155 kr) utvecklar och säljer system för kontroll av luftfuktighet i flygplan. Bolagets teknologi förhindrar uppkomst av kondensation mellan kabinen och flygplanets ytterskal samt höjer luftfuktigheten inne i kabinen för ökad komfort.

Kunderna är stora flygplansleverantörer som Airbus och Boeing. Cirka 40% av CTT Systems försäljning utgörs i normalfallet av höglönsamma eftermarknadsintäkter. Eftermarknaden har historiskt sett vuxit med 20-25% per år vilket har medfört fina marginaler för CTT.

CTT har en stark ställning på marknaden och är exempelvis ensam leverantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansmodellerna från Airbus och Boeing.

Alla flygplan har i olika utsträckning problem med fukt. Vid långflygningar blir luften i planet väldigt torr. Det beror på att flygplanen tar in luft utifrån som inte innehåller något vatten. Låg luftfuktighet leder i sin tur till komfortproblem för passagerarna i kabinen i form av irriterade slemhinnor i näsa och hals, vilket också ökar risken för sjukdomsspridning. Möjligen kommer covid-19 fungera som en katalysator för en ökad användning av luftfuktare på sikt.

CTT säljer befuktningssystem till flygplanens premiumklasser, Business Class och First Class samt personalutrymme som cockpit. Befuktning används främst på långdistansflygningar över sex timmar. En bättre luftfuktighet kan även bidra till bättre vila och sömn samt minskad jetlag. Upplevelsen ombord på planet blir enkelt uttryckt behagligare. En del flygbolag som är utrustade med befuktare lyfter fram god sömnkvalitet på planen i sin marknadsföring.

Främsta konkurrenten på luftfuktare är bolaget Liebherr. De är marknadsledande till business jets. Konkurrensen utgörs även av andra innovationer och produkter i kabinen som exempelvis wifi för passagerarna.

Ett annat problem är att ytterskalet på flygplanet blir väldigt kallt. Flygplanets skrov är ungefär 35 minusgrader. Mellan kabinen och insidan av ytterskalet bildas kondens. CTT:s avfuktare Zonal Drying minimerar dessa kondensationsproblem. Det ger bland annat lägre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, färre elfel och ökad livslängd för isoleringsmaterialet. Kort och gott lägre drifts- och underhållskostnader. Inom denna kategori är CTT ensamma om att erbjuda produkter för aktiv fuktreglering.

2020 påverkades som bekant mycket av pandemin och minskat resande. Det fick även avtryck i CTT Systems räkenskaper. Första nio månaderna 2020 minskade omsättningen med 37% jämfört med samma period 2019. Rörelseresultatet uppgick till 39,0 Mkr (95,4) med en marginal på 23% (35).

Både systemförsäljningen och eftermarknadsintäkterna har minskat under året på grund av färre flygningar. Kort- och medeldistansflygningar har återhämtat sig bättre jämfört med långdistanstrafiken. I det tredje kvartalet uppgick eftermarknadsintäkterna till cirka en fjärdedel jämfört med motsvarande period året innan. Minskningen beror på att produkterna har färre flygtimmar på grund av inställda flyg och parkerade flygplan.

CTT har arbetat med att sänka kostnadsbasen. Trots att intäkterna har sjunkit så har bolaget uppvisat positivt resultat. Kassaflödet har inte hängt med. Men det beror enligt CTT till stor del på baktung fakturering och bolaget flaggar för att kassaflödeskonverteringen väntas vara bättre under kommande kvartal. Därefter kommer förhoppningsvis återhämtningen.

Orderingången i Q3 var 13,0 Mkr (71,6) medan orderboken den 30 september uppgick till 48 Mkr (138). Minskningen är i sin helhet relaterad till covid-19.

Flygindustrin förväntas i normalfallet att växa med cirka 6% årligen. Drivkrafter är exempelvis en ökad globalisering och växande medelklass som reser alltmer. Hur viruskrisen kommer påverka flygindustrin långsiktigt är svårt att sia om. Möjligen kommer affärsresandet att minska i och med mer digitala möten.

Antalet passagerare på svenska flygplatser beräknades att minska med hela 75% under 2020. Transportstyrelsen i Sverige spår att passagerarnivåerna är tillbaka på nivån före pandemin först kring år 2026. Den internationella flygbolagsorganisationen IATA bedömer att det globala flygandet är tillbaka på nivåerna före corona tidigast 2024. Även om dessa prognoser förstås är behäftade med osäkerhet.

Flygplansflottan behöver dock förnyas. Drivkrafter är mer miljövänliga plan med lägre klimatpåverkan och utsläpp. Det tar vanligtvis 5-7 år att utveckla en ny flygplansmodell. Den produceras därefter i cirka 20 år. Ledtiderna är därmed ganska långa. Penetrationsgraden för aktiv fuktreglering i flygplan är låg. Tillväxtpotentialen på sikt lockar.

I samband med CTT:s Q3-rapport bedömde ledningen att omsättningen under fjärde kvartalet 2020 skulle uppgå till mellan 35 och 45 Mkr. Vi räknar med att omsättningen kommer in i den nedre delen av intervallet. På en investerarpresentation i december sa VD Torbjörn Johansson att CTT väntar sig ett par tuffa kvartal.

Kommande år räknar vi med att omsättningen återhämtar sig till följd av god tillväxt från den höglönsamma eftermarknadsaffären. Vi räknar med cirka 30% tillväxt per år. Försäljningen kommer sannolikt inte vara linjär. De senaste åren har CTT vuxit omkring 15% per år i snitt. På sikt räknar vi med en rörelsemarginal på 34% vilket är i nivå med vad CTT presterade innan pandemin slog till.

CTT har de senaste åren i snitt värderats till 20 gånger den framåtblickande rörelsevinsten. Använder vi en multipel i linje med det historiska snittet finns en uppsida på cirka 30%.

Pessimisten ser CTT som en underleverantör i en bransch där utsikterna är osäkra. Nedsidan i det pessimistiska scenariot är stor. Å andra sidan har CTT en i närmast monopolistisk marknadsposition och är ett tänkbart uppköpsobjekt. Kanske är flygkomponenttillvekaren Rockwell Collins en tänkbar kandidat. De är redan näst största ägare i CTT med 9% av aktierna.

CTT är i hög grad beroende av hur det går för Airbus och Boeing. Bolaget har i princip alla intäkter i dollar och en stor del av kostnaderna i svenska kronor. Det är lite vanskligt att värdera CTT efter traditionella multiplar då de förväntade kassaflödena från eftermarknadsförsäljningen väntas vara starka under en lång tid. Flygplansmodeller är i regel på marknaden i 20 år.

Den uppenbara risken är att flygindustrin får det motigt kommande år med både mindre affärsresande och nöjesresande. Att återhämtningen tar tid. Å andra sidan har CTT en stark position inom nischen för kontroll av luftfuktighet. Det finns underliggande drivkrafter för luftfuktare då dessa minskar risken för sjukdomsspridning i kabinen. Den som inte är flygrädd och räds den höga riskprofilen kan överväga en post. För CTT är trots allt ett kvalitetsbolag och de brukar komma igen, förr eller senare.