Hoist: Tillväxtresa med förhinder

Inkassokoncernen Hoist (74 kr) har inte haft något bra 2018 på börsen med en kursnedgång på nära 20 procent. I veckan gjordes en riktad nyemission på 560 Mkr som kanske markerar vändningen. Rabatten var måttlig (5,9 procent) och kursen håller sig hittills över placeringsnivån på 70 kr. Annars är det inte direkt ovanligt att en aktie raskt faller under försäljningsnivån och mer därtill.

Bakgrunden till den dåliga kursutvecklingen verkar ligga både hos bolaget men även hos branschen som helhet. Intrum har som bekant också haft det motigt och detsamma gäller flertalet inkassokoncerner/skuldinvesterare som finns noterade. Exempelvis polska Kruk med en lätt krisartad värdering på p/e 8 för nästa år liksom brittiska Arrow på 7 gånger vinsten.

Vi har inga särskilda insikter kring vad som sänkt branschen i investerarnas ögon mer än att marknaden för köp av förfallna konsumentkrediter börjar mogna. Prispress råder, konsolidering sker och kanske finns en viss oro vad ökade räntor betyder för branschen som är kapitalintensiv.

Tittar vi bara på utvecklingen för Hoist så är bilden för första halvan av 2018 så här:

Lite förenklat – bra tillväxt men sämre effektivitet.

Den råvara som bolaget lever på att förädla, alltså portföljerna med dåliga lån som inkasseras, växer rejält. Det är ju mycket bra. Utan den motorn igång stannar vinstutvecklingen snart. Att Hoist tar in mer eget kapital tyder på att man ser betydande tillväxtmöjligheter även framledes.

Dessa investeringar kan finansieras billigt via insättningsgaranterade sparkonton i Sverige och Tyskland. Räntekostnaderna faller till och med jämfört med fjolåret. Den billiga finansieringen är en konkurrensfördel för Hoist jämfört med andra bolag som främst hämtar sina pengar från obligationsmarknaden.

Men i konverteringen av tillväxt till vinster kunde man önska mer. Hoist visar ingen skalbarhet att tala om. Kostnaderna stiger i linje med intäkterna. K/I-talet ökar faktiskt till 0,75 i andra kvartalet (0,72 i fjol) vilket är ett underbetyg. Visst drar det en del kostnader att expandera in i nya tillgångsklasser, för att ta ett exempel på bolagets tillväxtinitiativ. Men 15–20 procent högre volymer borde ge skalfördelar också.

Hoist-ledningen med nya chefen Klaus-Anders Nysteen har lanserat ett åtgärdsprogram. En ny operativ chef sätter nu tänderna i kostnaderna i syfte att sänka dem med 150-200 Mkr på sikt. Det skulle ta ned rörelsekostnaderna i nivå med hur Intrum och andra aktörer drivs.

Vi får se om det går vägen. Hoist startade som skuldinvesterare utan egen inkasso på 1990-talet. Först under 2010-talet har man byggt ut en betydande inkassorörelse i egen regi. Till stor del har det gjorts genom förvärv av mindre bolag som nu behöver samordnas. Nu måste man bevisa sin skicklighet i den här delen av affären också. Det är något helt annat än bank- och investeringsverksamhet.

Här och nu känns det vågat att räkna med att Hoist når hela vägen fram mot sina mål, till exempel i fråga om K/I-talet (under 0,7) eller avkastning (20 procent på eget kapital). Värderingen ställer nu heller inga större sådana krav.

Aktien går exempelvis för cirka 1,8 gånger eget kapital. Avkastningen ligger på 15 procent, exklusive engångsposter. P/e-talet är 9 på nästa års prognos, enligt Factset (den är rätt optimistisk i våra ögon).

Vi känner ingen jättestor entusiasm över Hoistaktien men det går lätt att skissa upp ett scenario där ledningen levererar en del av besparingarna och fortsatt god tillväxt. Nog bör det öka förtroendet på marknaden och värderingen av aktien? Använder man ett p/e på 12, i linje med hur vi behandlar bättre nischbanker, finns en avkastningspotential kring 40 procent i sikte.

Ska man sätta ned foten kan det bli köp men Hoist är inget nödvändigt innehav i portföljen.