Hoist Finance: Spännande läsning i låneboken

Hoist Finance (25,70 kr) har som affärsidé att ta över portföljer med förfallna lån, alltså andra långivares kreditförluster, och sedan driva in en liten del av fordran. Mestadels är det utlåning till konsumenter från banker som Hoist jobbar med.

Hoist har lång erfarenhet av denna verksamhet och har svensk kreditmarknadslicens sedan 1996. Aktien noterades (för andra gången) på Stockholmsbörsen 2015 till kursen 58 kronor.

Harry Vranjes är VD sedan årsskiftet och hämtades från Intrum där han var COO. Vranjes köpte nyligen sina första Hoist-aktier, till ett värde av 5,5 Mkr. Största ägare är Per Arwidsson via Arwidsro och privat med totalt 20% av aktierna i Hoist. Erik Selin är nummer två i ägarlistan med 15%.

Hoist har drygt 1300 anställda med huvudkontor i Stockholm. De flesta anställda är dock baserade i andra länder, med tonvikt på Italien, Polen, Tyskland och Rumänien.

AFFÄREN

Hoists kärnaffär är att förvärva portföljer av förfallna krediter och sedan bedriva inkassoverksamhet. Bankerna slipper huvudvärken det innebär att ha dåliga lån på balansräkningen. Så av förklarliga skäl kan Hoist köpa portföljerna till betydande rabatt mot nominellt värde. Exempelvis köpte Hoist nyligen en portfölj med svenska icke-säkerställda konsumentlån för 1,2 mdr kronor med nominellt värde 8,1 mdr. Prislapparna varierar; för ett drygt år sedan köptes en grekisk portfölj för endast 5% av nominellt värde.

Varje portfölj består av många lån och riskerna sprids även genom att Hoist köper i elva olika länder och av många olika banker.

Bolaget menar att dess banklicens ger en fördel i samspelet med bankerna eftersom bägge parter har samma regelverk att förhålla sig till. Samt att bankstatusen ger Hoist ökad trovärdighet. Troligen än viktigare är att den medger låga kapitalkostnader i form av inlåning från privatpersoner, relativt konkurrenter som oftast inte är reglerade kreditinstitut.

En drivkraft för branschen är ökad specialisering. Aktörerna väljer att antingen fokusera på kredithantering eller tillgångsförvaltning. Det här är en tendens Hoist ser som antas vara en följd av stigande finansieringskostnader och höga lönenivåer (inkasso är personalintensivt). Att andra renodlar och därför kanske vill göra sig av med portföljer borde på sikt kunna gynna Hoist som både investerar och förvaltar.

FLEXIBLA AVBETALNINGSPLANER

Gällande själva indrivningsverksamheten poängterar Hoist vikten av att bemöta låntagarna med respekt och värdighet. De är ju faktiskt att betrakta som bolagets “kunder”.

För att nå så god inkassering som möjligt använder Hoist en flexibel modell som utgår från lyhördhet för individens situation. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara avbetalningsplaner. Men även om målet är frivillig avbetalning är juridiska åtgärder ett viktigt verktyg att ta till för Hoist.

Hoists konkurrenter är dels liknande företag som Intrum och polska KRUK, men även andra investerare som private equity-bolag och kreditfonder. År 2021 sålde banker europeiska dåliga lån till ett värde av 118 miljarder euro. Snittet för femårsperioden 2017-2021 låg på 135,8 mdr euro, vilket ger en idé om storleken på Hoists marknad.

FINANSIERING

Hoists verksamhet är mycket kapitaltung vilket ställer krav på gynnsam tillgång till finansiering. 66% av Hoists finansiering kommer från inlåning i form av sparkonton, med lejonparten i Tyskland (56% av inlåningen) och Sverige (36%). UK står för resten med 8%. I dagsläget betalar Hoist mellan 2,15-3,30% ränta på sparkontona i Sverige.

Hoist uppger sig inte ha haft några märkbara utflöden trots vårens bankturbulens. Men bolaget tappade 4% av kapitalbasen på sparkontona i Q1, från 18,6 till 17,9 mdr kr. Hoist uppger för Afv att utflödet är ett medvetet val då man sänkt inlåningsräntan i Tyskland för att balansera och matcha relationen mellan tillgångar och skulder.

Afv ser ingen stor risk för plötsliga och kraftiga sparkontoutflöden á la amerikanska regionala banker under våren. Cirka 99% av Hoists inlånade sparkapital omfattas av insättningsgaranti. Risken är snarare att lågkonjunktur får människor att ta av sina besparingar vilket skulle kunna ge ett visst oönskat utflöde. Runt 60% av Hoists sparkonton har idag bundna löptider.

Förutom inlåning så finansierar sig Hoist via obligationsmarknaden. Utestående obligationer uppgår till 9,4 mdr kr. Cirka en femtedel av detta avser så kallad hybridskuld i form av AT1-obligationer. Hoists AT1-obligationer bokförs som eget kapital och räntan syns inte i resultaträkningen. Detta är helt enligt reglerna men helt missvisande. Ur stamaktieägarnas perspektiv är hybridskuld/AT1:or exakt samma sak som alla andra skulder: Något som måste betalas innan det kan bli pengar till aktieägarna.

Det finns just nu en skepsis på marknaden mot AT1-obligationer sedan kraschen i Credit Suisse slutade med total förlust för  AT1-obligationerna. I tisdags emitterade Hoist ändå en ny AT1-obligation på 700 Mkr till räntan Stibor 3 månader + 1000 baspunkter (i nuläget 13,5%). Med största sannolikhet kommer Hoist istället snart återbetala två andra AT1-obligationer som “förfaller” i juni respektive september 2023.

BRA BIT FRÅN MÅLEN

Hoist har som mål att nå en avkastning på eget kapital överstigande 15% samt en tillväxt i vinst per aktie på 15% per år över en konjunkturcykel.

Det är nivåer som Hoist inte har klarat att nå på senare år. Covid är en förklaring eftersom inkassering via rättsliga processer blev praktiskt svårt. Portföljförvärven var också på sparlåga främst 2020.

Kärnprimärkapitalrelationen (ett slags soliditetsmått för finansföretag) bör enligt Hoists mål ligga 2,3-3,3 procentenheter över Finansinspektionens kravnivå som i dagsläget är 8%. Här är Hoists marginal nu god efter en ökning från 10% i fjol till 15% per Q1 2023, vilket främst är en konsekvens av portföljförsäljning i UK. Det har ökat investeringsutrymmet, vilket bolaget planerar att utnyttja under årets gång.

VILL DUBBLA LÅNEBOKEN TILL 2027

Hoist har satt det ambitiösa målet att dubbla sin låneportfölj från 18 mdr kr per Q1 2022 till 36 miljarder i Q1 2027, vilket innebär 15% tillväxt per år.

Hoist växte portföljen 29% mellan Q1 2022 och Q1 2023 till 23 mdr kr. Den förväntade avkastningen på objekten ska vara minst 15% och Hoist betonar att man inte är beredd att kompromissa på den punkten när portföljer utvärderas.

Sedan andra halvåret 2021 befinner sig Hoist i en förändringsfas med ökad effektivitet och lönsamhet i blickfånget. Ett besparingsprogram väntas bli slutfört i Q3 vilket ska spara ca 85 Mkr på årsbasis (utöver redan uppnådda besparingar). Full effekt väntas här i Q4 och programmet är förknippat med totala engångskostnader på runt 100 Mkr. Hoist har minskat arbetsstyrkan med 14% per Q1 jämfört med årsskiftet 2021/2022. Utöver kostnadsreduktioner väntar sig bolaget gradvisa lönsamhetsförbättringar i takt med att portföljen växer och att nytillkommande portföljer har högre avkastning än äldre.

En konsekvens av den bantade organisationen är att Hoist använder sig av underleverantörer vid inkassering i större utsträckning. Det gör Hoist lite mer flexibelt mot tidigare då man hade en större fast kostnadsbas vilket mer eller mindre tvingade bolaget att löpande köpa in portföljer av varierande kvalitet för att hålla arbetsstyrkan sysselsatt. Det senare är ett generellt problem i branschen som kallas “feed the machine”. Men nu med en minskad “maskin” är det inte längre ett stort problem om Hoist avstår från förvärv under en period om inget intressant dyker upp.

HUVUDSCENARIO

• Portföljtillväxt. Afv räknar med att Hoist kan växa sin portfölj av förfallna krediter med 10% per år. Det ger i så fall en stock på nära 29 mdr kr vid utgången av 2025. Banker i euroområdet har över 300 mdr euro i dåliga lån på sina balansräkningar. Hoist och många andra aktörer hade väntat sig ett uppsving i utbjuden volym på marknaden efter pandemin som hittills inte har kommit. Ännu.
• Lönsamhet. Kan Hoist följa sin plan vad gäller avkastningsnivåer på nya portföljer ska lönsamheten rent matematiskt krypa uppåt i takt med att låneboken ömsar skinn. Afv skissar in en avkastning på eget kapital som rör sig mot 13% 2025. Vi ser en möjlig vinst per aktie på 7,5 kr/aktie samma år. I siffrorna har vi inkluderat räntan på hybridskulden genom att exkludera AT1-obligationsägarnas andel av vinsten. Samt exkluderat hybridskulden från eget kapital eftersom det inte är “kapital” stamaktieägarna har rätt till.
• Värdering. Det är för närvarande väldigt låga värderingar som gäller för skuldinvesterare och nischbanker. Gällande Hoist kan det delvis vara fråga om misstroende kring inkasseringsförmågan i lågkonjunktur, då försämringen under pandemin ligger färskt i minnet. Men presterar Hoist i linje med Afv:s huvudscenario har vi åtminstone svårt att se en värdering under P/E 8, vilket vi använder för 2025. Det ger en uppsida på 134%.

SLUTSATS

Det är lätt att känna ett visst motstånd mot att köpa aktier i ett bolag som förenar så många riskabla aspekter som nischfinans, inlåningsberoende, konsumentkrediter och ganska mycket “svart låda” avseende portföljförvärven och indrivningen.

Afv lutar dock åt att aktiemarknaden tar betalt för riskerna i Hoist många gånger om. Först via låga förväntningar och sedan via ultralåg multipel med rabatt på rabatt. Via lite bättre operativ prestation och lite lägre riskpremie från marknaden så blir uppsidan stor.

Att VD Harry Vranjes, ex-VD Lars Wollung och andra insynspersoner köper aktier är en viktig signal. Senaste året har insiders köpt aktier för 24 Mkr medan inga försäljningar är registrerade. Även med ganska måttfulla antaganden är detta en aktie som kan dubblas på några års sikt.