Analys Harvia
Harvia: Svettig sits
![Harvia: Svettig sits - harvia](https://www.affarsvarlden.se/wp-content/uploads/2023/03/harvia-900x600.jpg)
Harvia (EUR) | |
Börskurs: 21,82 EUR | Antal aktier: 18,7 m |
Börsvärde: 407 miljoner | Nettoskuld: 55 miljoner |
VD: Matias Järnefelt (tillträdande) | Ordförande: Olli Liitola |
Harvia (21,82 EUR) är global ledare inom bastuaggregat och annan bastuutrustning.
Bolaget grundades 1950 och drevs länge som ett familjeföretag. I samband med ett generationsskifte kom finska PE-firman Capman in 2014 som delägare. Harvia var då främst en regional aktör med närvaro i Finland och övriga Europa. Bolaget har sedan dess vuxit kraftigt, mycket tack vare förvärv. 2015 omsatte Harvia 46 MEUR. I fjol landade omsättningen på 172 MEUR.
2018 börsnoterades Harvia i Helsingfors. Idag består ägandet framförallt av institutioner. SEB Fonder är största ägare med drygt 6% av aktierna. Insiderägandet är imponerande. I princip hela ledningsgruppen äger aktier för någon miljon euro och uppåt. Capman sålde sina aktier 2019.
Nyligen annonserades att Matias Järnefelt ska ersätta Tapio Pajuharju på VD-stolen. Matias Järnefelt kommer närmast från en finsk ambulansoperatör som heter 9lives där han är VD. Järnefelt tillträder senast 1 juli och verkar i dagsläget inte äga några aktier i Harvia.
Affärsvärldens huvudscenario | 2022 | 2023E | 2024E | 2025E |
Omsättning | 172 | 138 | 138 | 149 |
– Tillväxt | -3,7% | -20,0% | 0,0% | +8,0% |
Rörelseresultat | 35 | 21 | 24 | 30 |
– Rörelsemarginal | 20,1% | 15,0% | 17,5% | 20,0% |
Resultat efter skatt | 27 | 12 | 17 | 22 |
Vinst per aktie | 1,45 | 0,67 | 0,91 | 1,16 |
Utdelning per aktie | 0,64 | 0,60 | 0,60 | 0,60 |
Direktavkastning | 2,9% | 2,7% | 2,7% | 2,7% |
Avkastning på eget kapital | 30% | 12% | 15% | 18% |
Avkastning på operativt kapital | 63% | 35% | 52% | 71% |
Nettoskuld/Ebit | 1,6 | 1,1 | 0,4 | -0,1 |
P/E | 15,1 | 32,6 | 24,0 | 18,8 |
EV/Ebit | 13,3 | 22,3 | 19,1 | 15,5 |
EV/Sales | 2,7 | 3,3 | 3,3 | 3,1 |
I grafiken nedan framgår hur omsättningen fördelar sig per geografi och produktkategori.
Nästan tre fjärdedelar av omsättningen kommer från Europa. Finland och Tyskland är de enskilt viktigaste länderna. USA, Japan och Mellanöstern är marknader som Harvia hoppas ska växa framöver.
Bastuaggregat och basturum samt badtunnor är de klart viktigaste produktkategorierna för Harvia.
Harvia verkar under två primära varumärken, Harvia och EOS. Harvia är ett aningen dyrare volymmärke medan EOS är ett tydligt premiummärke.
Tyska EOS förvärvades 2020 av Harvia. Prislappen på skuldfri basis var 9,1x Ebit. 2022 stod EOS för cirka en femtedel av Harvias omsättning. Harvias ryska verksamhet verkar ha kommit från EOS.
MÄTTAD MARKNAD
Efter en spektakulär utveckling 2020 och 2021 vände Harvias lycka 2022. Rysslands krig mot Ukraina, stigande räntor, energikris samt allmän avmattning efter pandemins renoveringsboom påverkar alla Harvia negativt.
Omsättningen sjönk förvisso bara -4% under året. Då var dock Q1 ett väldigt starkt kvartal med 28% tillväxt. Tillväxttrenden vände dock under Q2 och under andra halvåret föll omsättningen kraftigt (-16% till -19%).
En del av omsättningstappet hör i hop med att Harvia kort efter krigsutbrottet slutade ta emot nya beställningar i Ryssland. I mars i år stängdes en affär där Harvia sålt sin ryska verksamhet till den lokale chefen. Prislappen var runt 0,5 MEUR. Ryssland stod 2022 för 4,3% av Harvias omsättning.
En viktigare förklaring till omsättningstappet är dock inbromsningen i länder som Finland och Tyskland. Dels är nog marknaden ganska mättad efter pandemiårens renoveringsboom. Harvia växte organiskt med 28% år 2020 och 43% 2021. Utöver detta hämmar de kraftigt stigande räntorna investeringar som bastuinstallationer. Att elpriserna samtidigt skjutit i höjden är nog ytterligare en faktor som får konsumenter att tveka inför att investera i en bastu.
Man ska absolut förvänta sig att omsättningen fortsätter falla ganska dramatiskt under i alla fall det här året. En dämpande faktor är att ersättning av äldre aggregat är en viktig del av Harvias försäljning. Aggregaten som används i bostäder byts vanligen ut efter mellan 10 och 20 år. Vid kommersiella installationer som hotell och gym byts aggregaten ofta ut efter mellan 2 och 5 år. Enligt prospektet från Harvias börsnotering har ersättningsmarknaden varit viktigare för Harvia historiskt än nyförsäljning.
Vi ser inte Harvia som en kandidat för att få finansiella problem givet den låga skuldsättningen.
HUR BLIR HARVIA PÅ LÄNGRE SIKT?
När vi väl är igenom den nu rådande energikrisen och lågkonjunkturen borde tillväxten återvända. Harvias marknad har historiskt växt med runt 5% per år. Inom just bastuaggregat är nog Harvias marknadsandel så stor att den blir svår att öka i någon större omfattning. Vi tror dock att det finns gott om utrymme för Harvia att ta marknadsandelar inom de andra vertikalerna som bastuinredning, badtunnor och ånggeneratorer. Vi ser det som tänkbart att Harvia ska kunna uppnå organisk tillväxt på nivåer runt 8% per år på sikt.
Den allmänna kostnadsinflationen borde fortsätta pressa Harvias lönsamhet den närmsta tiden. Harvia är dock en marknadsledande premiumaktör och borde ha ganska god prissättningskraft. På sikt tror vi därför att man kommer kunna kompensera sig i form av högre priser.
HUVUDSCENARIO
Nedan följer antagandena i Affärsvärldens huvudscenario:
- Tillväxt: Vi räknar med att omsättningen går ned ganska kraftig i år men att tillväxten sedan återkommer 2025.
- Lönsamhet: I vårt huvudscenario sjunker lönsamheten i år för att 2025 återhämta sig till 20%.
- Värdering: Vi ser 15x EV/Ebit som en rimlig värdering för ett kvalitetsbolag som Harvia som växer med runt 8% per år.
SLUTSATS
Harvia framstår som ett riktigt kvalitetsbolag med god finansiell ställning och bra lönsamhet. Insiderägandet är imponerande för bolagets storlek. Ett minus i ägarbilden är avsaknaden av en tydlig huvudägare som kan ta ansvar för ägarstyrningen.
För den långsiktige kan det här vara en attraktiv nivå att köpa aktien på. Läget är dock väldigt osäkert och det är oklart hur djup och lång svackan blir för Harvia. Vi stannar därför vid ett neutralt råd för Harvia.
Tio största ägare i Harvia (EUR) | Värde (MEUR) | Andel |
SEB Fonder | 24,5 | 6,2% |
Kempen Capital Management | 23,2 | 5,9% |
Onvest Oy | 17,3 | 4,4% |
Handelsbanken Fonder | 13,2 | 3,4% |
Danske Invest | 12,9 | 3,3% |
Weststar Oy | 12,0 | 3,0% |
Pertti Harvia | 8,6 | 2,2% |
Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company | 8,3 | 2,1% |
Didner & Gerge Fonder | 8,2 | 2,1% |
SEBinvest | 7,1 | 1,8% |
Sju största insiders utanför topp tio | Värde (MEUR) | Andel |
Tapio Pajuharju | 5,6 | 1,4% |
Ari Vesterinen | 3,1 | 0,8% |
Timo Harvia | 2,9 | 0,7% |
Markus Wörmanseder | 2,5 | 0,6% |
David Ahonen | 2,5 | 0,6% |
Anssi Pelkonen | 1,4 | 0,4% |
Olli Liitola | 1,0 | 0,2% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 5,3% |
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser