Har Compare-IT hittat smartaste ingången till huset?

Lundabolaget Compare-IT har tagit fram produkter för smarta hus eller smarta hem som det också kallas. Det rör sig om elinfrastrukturen som sitter i väggar och elcentral. Själva tekniken som gör det möjligt att fjärrstyra lampor med app i mobilen, ställa in huset i hemma/borta-läge där vatten, lampor och el stängs av när man inte är hemma samt få en översikt av elanvändningen.

Här finns en kort reklamfilm om funktionerna från en av bolagets kunder, LB Hus, som bygger in Compare-IT:s produkter som standard i sina hus:

Compare-IT är helt inriktat nybyggnation eftersom allting bygger på att en väldig massa kabel dras från den elcentral bolaget levererar till olika uttag – en smal sak när en fastighet byggs men otänkbart att ge sig på i efterhand.

Den stora poängen med Compare-IT:s koncept är att det är billigare och enklare att driftsätta än vad som hittills varit alternativet på marknaden, till exempel ABB:s koncept Free@Home. Dessa koncept är ofta en nedbantad version av proffstekniken KNX. KNX är en mycket flexibel lösning som skapar ett litet ”nätverk” för alla uttag/apparater som ska styras. Men det kräver dels specialanpassade tryckknappar och komponenter, dels viss programmering av certifierade tekniker för att fungera.

Det system som Compare-IT tagit fram bygger inte på ett nätverk utan på att trådar dras direkt mellan elcentral och varje enskilt uttag. Det blir mer kabel att dra men upplägget har ett par stora fördelar – man kan använda billiga standardkomponenter och behöver ingen programmering för att sätta i drift. För en lekman framstår det hela som en utpräglat lågteknologisk lösning jämfört med KNX – men om det fungerar och är billigt kanske det är just vad Smarta Hem-nischen behöver?

Det är ett par ex-konsulter inom fastighetsstyrning som ligger bakom det hela. Martin Strandqvist är teknisk chef på Compare-IT samt Jimmy Björkman som är marknadschef. De äger knappt halva bolaget innan noteringen, resten ägs av privata investerare och affärsänglar.

Grundarduon har jobbat länge med proffssystem inom fastighetsstyrning. De startade Compare-IT 2005 som ett konsultbolag, har gjort runt 100 installationer av en proffsprodukt (Commercial Line) men efterhand satsat alltmer på utveckling av bolagets konsumentprodukt, Homeline, som nu är klar för marknaden. Det är för att sälja Homeline man nu tar in pengar, 10 Mkr, och noteras på Aktietorget.

Marknaden är alltså nybyggnadssegmentet. Förra året producerades 13 000 småhus och 50 000 lägenheter i Sverige. Mycket få hade smarta funktioner förinstallerade. På småhussidan har Compare-IT lyckats komma in på LB Hus och Myresjöhus. LB Hus bygger in Homeline som standard i sina hus. Myresjöhus har det som tillval i tre versioner. Hittills har ungefär 10 procent av Myresjöhus kunder valt till smarthet från Compare-IT när de köpt hus. I runda slängar är kostnaden 15 000-80 000 kronor för en villa.

Den stora potentialen finns på lägenhetssidan. Compare-IT ser att man kan få ned kostnaden till 8 000-30 000 kronor per lägenhet och hoppas komma in som standard eller tillval hos aktörer som Bonava, JM och Peab. Att lyckas på den punkten vore en viktig milstolpe för bolaget.

Kunderna är dock konservativa och ledtiderna långa. Compare-IT väntar sig därför ingen omedelbar framgång i termer av stora vinster. Siktet är inställt på lönsamhet 2019 och att inom sex år nå en årlig intäktsvolym på 100 Mkr.

Börsplus syn på Compare-IT

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Godkänt. De båda grundarna äger 23 procent var och är aktiva i bolaget – de tecknar dock inte i nyemission och blir nedspädda till 18 procent var. En tredje central person är vd Kerstin Lindkvist Toms som ska stå för säljet. Hon äger inga aktier men avser enligt egen uppgift att köpa i introduktionen. I övrigt finns några affärsänglar bland de större ägarna. Alla större ägare deltar i nyemissionen (direkt eller via förbindelser) förutom grundarna.

2. Track record nyckelpersoner

Efter många år som konsulter bland annat på ÅF utgår vi från att grundarna kan marknad och produkter bra. Däremot har de liten bevisad framgång inom produktutveckling vilket gäller hela företaget. Det är inte ovanligt att konsultbolag går bet på att ställa om till produktförsäljning, men i detta fall tycker vi att Compare-IT kommit en bra bit på vägen.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Att konceptet fungerar och är praktiskt stöds av att Compare-IT har över 100 installationer av sin professionella produkt, Commercial Line, på marknaden. Konceptet bygger på beprövad teknik och metoder.

Det är lovande att Compare-IT på kort tid fått till avtal med två småhusbyggare om att erbjuda konceptet.

Att 10 procent av Myresjöhusköparna väljer till smart funktion tyder dock på att det fortfarande är en produkt som mest tilltalar teknikentusiaster.

Strategin bygger mycket på att få in Homeline på den stora lägenhetsmarknaden. Produktvärdet är inte lika högt per enhet där som för villor, men volymerna är fyra gånger som stora. Detta är en rimlig strategi men vi frågor oss om bolaget inte borde trycka mer på möjligheterna till individuell el- och vattenmätning/debitering än man gör. Det är uppskattade funktioner för fastighetsägare.

En svårighet för Compare-IT är att stora och mycket trovärdiga aktörer som ABB och Schneider Electric satsar alltmer resurser på styrsystem för hemmet. Risken är att kunderna inte vågar satsa på ett litet bolag som dessutom har en annorlunda teknisk lösning än de stora drakarna.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Homeline accepteras som en bra paketlösning att jobba med bland elinstallatörer och konsulter.
• Compare-IT lyckas få in konceptet hos åtminstone någon av de större bostadsproducenterna på flerfamiljshussidan.
• Ledningens antagande om bruttomarginaler kring 40-60 procent håller i verkligheten.
• Ingen bostadspriskrasch. Kraftigt minskat nybyggande och lönsamhet inom bostadsproduktion är ingen bra miljö för Compare-IT.
• Att lösningen inte hamnar på tvärkant mot initiativ från de stora drakarna som sysslar med tjänsteutveckling och gränssnitt kring smarta hem (Apple eller Google med flera).

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är hur många partners som jobbar med bolagets system .

Optimistiskt scenario

Det vi skissar på i tabellen är en produktionsnivå på 1500-2000 lägenheter och villor per år. Det är inte en stor del jämfört med hela marknaden, nu runt 67000 enheter, men vi vågar inte tro på att smarta hem blir en massmarknadsprodukt än på en tid. I så fall ligger omsättningen kring 45 Mkr vilket medger en okej lönsamhet. I det här scenariot är Compare-IT ett etablerat namn inom smarta hem vilket ger bra möjligheter att ta del av framtida tillväxt för nischen. Aktien skulle därför kunna ha en hyggligt hög värdering och vi har använt en multipel på 3 gånger intäkterna. Uppsidan blir då runt 200 procent.

Pessimistiskt scenario

För bolag som inte tjänar pengar är nedsidan alltid mycket stor men Compare-IT står inte och faller fullständigt med att satsningen på konsumentprodukter lyfter. Bolaget kan fortsätta sälja sin kommersiella produkt för fastighetsstyrning, vilken bevisligen har en marknad. Även konsultuppdrag kan bidra till intäkterna. Det hela hänger dock på att grundarna fortfarande satsar på bolaget även om lyftet för Homeline uteblir, vilket inte är helt säkert.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Börsplus gillar ändå Compare-IT:s ansats att utveckla en enkel och billig produkt snarare än att fokusera på häftiga funktioner. Det känns helt enkelt som en mycket praktisk lösning. Bolaget ger i allmänhet ett seriöst intryck och dess mål och strategi känns väl avvägda.

Nackdelen är att smarta hem-nischen är nedlusad med olika initiativ, tekniker och produkter. Att få bostadsbyggare att sätta ned foten i en lösning, som ändå är rätt oprövad, kan bli svårt.

Allt som allt kan man överväga att vara med på noteringen men vi väntar oss ingen snabb succé. Mycket arbete återstår och aktiemarknadens intresse för utvecklingsbolag verkar ha mattats väsentligt.