Hanza: Bygger för marginalexpansion

Hanza (41 kr) är en av Nordens största kontraktstillverkare. Bolaget har också tillverkningsenheter i Centraleuropa, Baltikum och Kina. Hanza tillverkar exempelvis kretskort, kablage och kompletta produkter.

Kunderna utgörs bland annat av bolag som ABB, Atlas Copco, SAAB, General Electric, Getinge och Siemens. Hanza grundades 2008 av Erik Stenfors som fortsatt är VD och äger 1,3% av aktierna (värda ~19 Mkr). Stenfors har också grundat kontraktstillverkaren Note. Systemair-grundaren Gerald Engström är största ägare med cirka 24% av aktierna.

Många kontraktstillverkare i Norden har lyckats öka omsättningen och höja marginalerna senaste åren. För några år sedan fanns det en hel del onyttjad tillverkningskapacitet i Norden men beläggningen har succesivt ökat vilket har inneburit högre lönsamhet för kontraktstillverkarna.

Hanza har både vuxit organiskt och via förvärv. Bolagets finansiella mål är att växa 10% årligen i snitt över en konjunkturcykel. Vidare siktar Hanza på att nå 6,0% Ebit-marginal vilket i termer av Ebita, alltså exklusive immateriella förvärvsavskrivningar blir cirka 6,5%.

TILLVERKNING I NÄROMRÅDET

Marknaden för kontraktstillverkning spås växa med omkring 10% årligen framöver enligt branschbedömare. Bland annat drivet av ökat elektronikinnehåll och trender som exempelvis IoT (Internet of Things).

På senare år har alltfler bolag valt att flytta produktion från lågkostnadsländer som exempelvis Kina till Europa. Pandemin har säkerligen fungerat som en katalysator då bolagen värdesätter att ha produktionen på nära håll. Men även hållbarhetsaspekter som närproduktion spelar in. Vidare påverkar också geopolitiska faktorer. Kriget i Ukraina leder troligen till att fler och fler bolag vill ha produktion i närområdet istället för länder som Kina.

Dessutom vill många bolag fokusera på kärnverksamhet i form av produktutveckling och försäljning och lägger därmed ut tillverkningen av produkterna till bolag som Hanza.

Differentiering genom kluster

Hanza tar ett helhetsansvar för hela produktionskedjan. Differentieringsfaktorerna bland kontraktstillverkare är generellt sett inte superstora. Hög flexibilitet i produktionen, kundanpassning och korta ledtider är vanliga konkurrensfördelar.

Hanza differentierar sig genom att bolaget har utvecklat fabriksparker eller tillverkningskluster, som de själva benämner det. Konkret har Hanza samlat olika tillverkningsteknologier på gemensam plats för att korta ledtider, minska miljöpåverkan, kostnader och beroendet av externa tillverkningspartners.

Stark lönsamhet i Huvudmarknaderna

Idag har bolaget sex stycken kluster. Tre i Huvudmarknaderna (Sverige, Finland och Tyskland) samt tre i Övriga marknader (Baltikum, Centraleuropa och Kina).

Lönsamheten i Huvudmarknaderna är god och har varit mellan 7-8% senaste åren, bortsett från coronadrabbade 2020. På rullande tolv månaderna är marginalen starka 8,8%. Det är nästan i nivå med Note som tjänade 9,5% på koncernnivå under 2021.

Marginalen för Övriga marknader är cirka 3% senaste tolv månaderna. Under 2021 genomförde Hanza en del investeringar bland bolagets kluster i Övriga marknader för att öka kapacitet, effektivitet och lönsamhet. Hanza har bland annat byggt en ny fabrik i Estland som öppnade i mars i år. Bolaget har också köpt en angränsade byggnad till en av anläggningarna i Polen. I Tjeckien byggs en fabrik ut. Vidare håller bolaget på att flytta in i nya lokaler i Kina. Ledningen har guidat för att satsningen i Övriga marknader skall stärka marginalen som på sikt skall närma sig Huvudmarknadernas nivå.

Skillnaden i lönsamhet mellan bolagets kluster beror främst på mognadsgrad men troligen också på effektivitet och beläggning. Dessutom har påverkan från covid-19 varit större för Övriga marknader jämfört med Huvudmarknaderna. I kontakt med Affärsvärlden uppger VD Erik Stenfors att Hanza inte ser någon anledning till att marginalen mellan segmenten skall skilja sig på sikt. Det finns alltså ingen strukturell skillnad i vare sig produkt- eller kundmix. Hanza har idag enheter på Övriga marknader som redan är väl så lönsamma som Huvudmarknaderna.

Komponentbrist – en flaskhals

Hanza verkar ha en visibilitet på två till tre kvartal framåt. Många kunder lägger order med mer framförhållning relativt tidigare då ledtiderna är extra långa med tanke på komponentbristen. Även börskollegan Note ser detta mönster.

Just komponentbrist har varit en flaskhals för många kontraktstillverkare. Budskapet är att orderstocken är högre än materialtillgången. Hanza köper material och komponenter för kundernas räkning, så denna kostnadsökning får kunden stå för. Som en större partner kan Hanza samordna inköp och få stordriftsfördelar.

Fortsatta förvärvsmöjligheter

Hanza har som sagt gjort en del förvärv historiskt. Det verkar fortsatt finnas en hel del tänkbara förvärvsobjekt. Hanza får mycket förslag och förfrågningar. VD Erik Stenfors uppger att Hanza inte är ute efter att köpa volym eller vinster, utan att stärka bolagets konkurrenskraft. Hanza söker dels förvärv för att utöka mängden tillverkningsteknologier, dels nya geografier (nya kluster) samt utöka kapaciteten.

Senaste förvärvet skedde i höstas då Hanza köpte tyska Helmut Beyers, en elektroniktillverkare med cirka 150 anställda. Hanza hade sedan tidigare en produktionsanläggning i Remscheid i Tyskland. Den nya anläggningen som Beyers har ligger i Mönchengladbach ungefär sju mils avstånd från Remscheid. Beyers omsatte cirka 180 Mkr på helårsbasis 2021.

Säljarna var ledningen i Beyers som är kvar på sina positioner och driver fabriken vidare enligt Hanzas klusterstrategi. Hanza köpte 100% av aktierna för 2,7 miljoner Euro (vilket motsvarar det egna kapitalet i bolaget). Tilläggsköpeskilling om ytterligare maximalt 2,5 miljoner Euro kan tillkomma baserat på utvecklingen under 2022 och 2023. Inklusive tilläggsköpeskilling motsvarar det en multipel på 0,3 gånger omsättningen (EV/Sales). Jämförelsevis värderas Hanza själva till 0,7 gånger omsättningen på börsen. Lönsamheten för Beyers är dock betydligt lägre jämfört med Hanza (ingen marginal redovisas explicit). Ledningen räknar med att Beyers når lönsamhet under slutet av 2022.

26% organisk tillväxt

I första kvartalet i år var omsättningen upp 45%. Organiskt landade tillväxten på starka 26%. Börskollegan Note växte 35% organiskt jämförelsevis. Rörelsemarginalen stärktes till 5,0% (4,0) drivet av fin utveckling bland Huvudmarknaderna. Marginalen föll däremot i Övriga marknader till 1,3% (3,9). Men ledningens budskap är att rörelsemarginalen för Övriga marknader skall stärkas nu under andra kvartalet.

På helårsbasis 2022 räknar vi med att Hanza omsätter drygt 3 miljarder. Det är cirka 20% tillväxt jämfört med 2021 och drivs både av förvärvet av tyska Beyers samt organisk tillväxt.

Marginalmässigt skissar vi på cirka 6% i år och 6,4% på sikt. Vi noterar att de analytiker som följer Hanza räknar med 7,3% år 2024. Marginalutvecklingen hänger mycket på om segment Övriga marknader kan förbättra marginalen samt om Hanza gör fler förvärv. Vi räknar dock inte med några ytterligare förvärv i våra prognoser utöver de som redan aviserats. Risken är att den nuvarande marginalnivån inte är uthållig samtidigt finns det andra kontraktstillverkare som är mer lönsamma än Hanza.

Många av börsens kontraktstillverkare har utvecklats starkt såväl operativt som på börsen senaste åren. Använder vi en multipel på 11 gånger rörelsevinsten, i linje med bolagen i peer-tabellen, finns cirka 35% uppsida på sikt.

Den stora risken för Hanza är att konjunkturen viker nedåt. Hanza har en relativt stor nettoskuld (pessimistiskt scenario). Ledningen i Hanza framhäver att bolaget tagit marknadsandelar i tidigare lågkonjunkturer. Sedan starten 2008 har den årliga tillväxten varit drygt 17% i snitt.

Hanza har uppvisat fin operativ utveckling med god tillväxt och stigande marginaler. Trenden med regional tillverkning i Europa torde tillta kommande år. Det strukturella skiftet lär gynna kontraktstillverkarna med mer fokus på produktion i närområdet och hållbarhetsaspekter. Konjunkturutvecklingen är som vanligt en risk.

Kommande kvartal handlar mycket om marginalutvecklingen i Övriga marknader. Kan marginalerna nå samma lönsamhetsnivå som det höglönsamma segmentet Huvudmarknader finns fortsatt uppsida. Investerare som inte räds komponentbrist, ökad inflation och konjunkturoro kan överväga en post.