Analys H&M
Ha modet att köpa H&M-kvalitet
Med ett börsvärde på 460 miljarder kronor är Hennes & Mauritz börsens största bolag. Många tycker också att det är börsens bästa bolag. Man kan inte säga detsamma om aktien. Det hänger samman med att H&M sedan 2008 haft en medioker vinstillväxt på mindre än 5 procent per år.
Skälen är två. Dels har tillväxten varit lite blekare än tidigare, snarare 10 procent per år än de efterlängtade 15 eller mer. Samt desto viktigare att rörelsemarginalen har klämts ihop från sensationella 23 procent till cirka 15 procent.
Har H&M sin storhetstid bakom sig?
Klart är att det skett tre stora förändringar som gör att dagens H&M har något sämre förutsättningar än tidigare.
1. Konkurrensen har ökat. Tidigare var H&M nästan ensamt om att vara en stor, känd och snabbväxande klädkedja med både bredd, hög modegrad och superbra priser. Så är det inte längre. Förutom ärkekonkurrenten Zara möter H&M nya snabbväxande storkedjor som Mango, Uniqlo, Primark med flera. Plus alla äldre aktörer av typen Kappahl och The Gap.
2. E-handeln växer på butikernas bekostnad. En av H&M:s absoluta styrkor är att man är oerhört skicklig på att etablera nya butiker. Det gäller att välja rätt lägen, hitta rätt butikschefer, göra rätt marknadsföring och ha rätt sortiment för den lokala kundkretsen. Den snabbt växande e-handeln urholkar dock värdet av att vara duktig på att växa ett butiksnät. H&M är inte alls så starka inom e-handel och frågan är hur länge till framgång bör mätas i antal butiker? Till saken hör att e-handel redan tar en stor marknadsandel även i utvecklingsländer.
3. H&M har inte längre den snabbaste och billigaste affärsmodellen. Länge låg H&M i den absoluta framkanten sett till design, inköp, logistik och sortiment. H&M har inte blivit sämre på något sätt men nya affärsmodeller och innovationer gör att andra aktörer nu kan vara väsentligt billigare eller snabbare än H&M. Först ut var Zara som tog begreppet fast fashion till en ny nivå.
Nu seglar irländska Primark upp som en tuff konkurrent som säljer mode till äckligt låga priser.
Samtidigt har H&M i år valt att ändra sin affärsidé så att klassikern “mode och kvalitet till bästa pris” nu har fått slutklämmen “…på ett hållbart sätt”.
H&M verkar alltså ha slagit in på en väg där man omöjligen kan konkurrera fullt ut på pris mot aktörer som Primark.
Det är en stor förändring för H&M. Något som däremot aldrig kommer ändras är det enorma värdet av en stark företagskultur, fokus på långsiktigt värdeskapande och kundnytta.
Här har H&M alltid hållit världsklass och det är svårt att se några tecken på att den saken är särskilt hotad i närtid. I vårt huvudscenario för aktien så förblir H&M ett oerhört välskött bolag som utvecklas bra, även om det blir något svagare än förr eftersom konkurrenskartan har ritats om en del till H&M:s nackdel. Detta scenario överensstämmer ganska exakt med analytikerkåren räknar med för H&M:s del och besannas detta kan man räkna med en stabil och bra avkastning i H&M-aktien.
Skissar vi på ett pessimistiskt scenario så kan det däremot bli riktigt trist. Om H&M tappar gnistan i organisationen och halkar efter i konkurrensen eller får svårt att skicka vidare kostnaderna förenade med hållbarhetsprofilen så kan aktien lätt falla under 200 kronor. Så tro inte på alla som utmålar H&M som en lågriskaktie. Man sa samma sak om The Gap och Benetton innan tillväxten säckade ihop för de klädjättarna.
Å andra sidan kan man inte heller utesluta att H&M kommer tillbaka åtminstone halvvägs till sin historiska snittmarginal på 20 procent. Med lite medvind även för tillväxten och på börsen så kan aktien vara värd närmare 500 kronor om två år, inklusive utdelningar.
Detta är inte vårt huvudscenario men vi tror oddsen att nå dit är klart bättre än vad börsen prisar in för stunden.
Fördjupad analys H&M
H&M som bolag
Som de flesta vet så designar, marknadsför och säljer H&M kläder. Vid utgången av det tredje kvartalet drev bolaget 3 675 butiker som på årsbasis omsätter cirka 175 miljarder kronor. Denna siffra har växt från knappt 110 miljarder kronor under 2010, men rörelseresultatet är kvar på samma nivå eftersom marginalen samtidigt har minskat från dåvarande 23 procent till dagens cirka 15 procent. Bolaget har mer än 130 000 anställda och är verksamt i 61 länder, där de viktigaste marknaderna är Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Sverige.
H&M:s affärsmodell
Enligt H&M är affärsidén att leverera mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt. Distributionskedjan är vanligtvis väloljad, och kläderna säljs i stora volymer till låga priser. Termen ”fast fashion” används ibland för att beskriva verksamheten som präglas av att snabbt ta plagg från ritbord till butik för att kunna följa aktuella trender. H&M ligger långt framme här men huvudkonkurrenten Zara, ägt av spanska Inditex, anses ligga klart före.
Koncernens 3 675 butiker drivs under de sex olika varumärkena H&M, COS, Monki, Weekday, & Other Stories och Cheap Monday. Varumärket H&M utgör merparten av dessa med cirka 3 400 butiker. Cirka 140 butiker drivs under en franschise-modell, som ofta använts på mer exotiska marknader för att minska riskerna vid expansion.
H&M äger ingen egen produktion utan köper in varor från cirka 900 olika leverantörer, främst i Asien och Europa. När omvärldsfaktorer som råvarupriser och valutakurser har påverkat bolaget negativt har man ofta valt att inte ta ut dessa kostnadsökningar mot kund i form av prishöjningar. Syftet är att alltid ha bästa kunderbjudande. Utöver detta har H&M har under de senaste åren arbetat allt mer med hållbarhetsfrågor, exempelvis när det gäller bomullstillverkning och lönenivån hos leverantörer (även om det finns mycket kvar att göra). Dessa faktorer är sannolikt bidragande orsaker till varför marginalerna har minskat under de senaste åren.
Utöver kläder säljer H&M även väskor, smycken, kosmetik och heminredningsprodukter.
H&M:s marknad
Klädmarknaden är relativt lätt för nya aktörer att träda in på. Det finns således gott om konkurrenter, från fristående butiker till nationella klädkedjor till större aktörer som likt H&M finns utspridda i stora delar av världen. I Sverige och Norden finns företag som Lindex, KappAhl, Gina Tricot och Varner-gruppen med Dressman med flera. Internationella jättar med någorlunda liknande koncept som H&M inkluderar framför allt spanska Inditex som bland annat driver Zara-butikerna, men även amerikanska The Gap. Alla aktörer använder inte samma affärsmodell som H&M men de slåss om samma utrymme i kundens plånbok. Även spanska Mango och japanska Uniqlo kan nämnas. Man kan även tänka sig hårdare konkurrens från kedjor med ännu lägre priser än H&M, som till exempel Primark som 2006 började expandera utanför Irland och Storbritannien.
För flera aktörer i branschen, inklusive H&M, har växelkurserna mellan olika valutor haft stor påverkan på företagens resultat under de senaste åren. Många klädföretag gör inköp i dollar vilket medför ökade kostnader när dollarn stiger. Samtidigt har den svenska kronan försvagats mot flera andra stora valutor, vilket leder till att även intäkterna blåses upp för de företag som har försäljning utomlands men redovisar i svenska kronor. Nettoeffekten av detta kan vara svår att nysta ut. Om kostnader för varor stiger med exempelvis 20 procent medan intäkterna bara stiger med 10 procent kommer bruttomarginalen att försämras. Trots detta kan bruttoresultatet i kronor och ören förbättras eftersom varukostnaderna är lägre än intäkterna för ett lönsamt bolag.
På internet sker fortfarande en stor omställning när allt fler konsumenter väljer att handla sina kläder online. Å ena sidan innebär detta ökade investeringar när nya marknader ska anslutas. Dessutom ska en given intäktsbas nu spridas över två försäljningskanaler i stället för en, vilket är mer kostsamt för klädkedjorna. Nya uppstickare som Zalando kan ta marknadsandelar från traditionell handel i butik. Å andra sidan kan företag med välkända varumärken nyttja detta även online, och stora företag kan använda den ökade tillgången till information för att bättre förstå sina kunder. H&M kan anses ha varit något segstartade med onlinesatsningen. Så sent som i november 2014 fanns H&M-koncernens kedjor COS, Monki, Weekday och Cheap Monday tillgängliga online på fler marknader än H&M-kedjan, trots att H&M är många gånger större än de övriga kedjorna tillsammans.
H&M:s strategi och mål
H&Ms nuvarande tillväxtmål är att öka antalet butiker med 10-15 procent per år och samtidigt öka försäljningen i jämförbara butiker. Detta mål ska enligt vd Karl-Johan Persson omformuleras snart, eventuellt då helårsresultatet släpps vilket är redan den 28:e januari eftersom bolaget tillämpar brutet räkenskapsår. En rimlig gissning kan vara att tillväxtmålet omformuleras från antal butiker till försäljning. Ett omsättningstillväxtmål på 10-15 procent per år skulle vara en viss sänkning av bolagets ambitioner eftersom det inkluderar tillväxt i befintliga butiker. Trots det tror vi inte att det skulle ge några dramatiska reaktioner på aktiemarknaden.
Det tidigare målet om butikstillväxt har efterlevts galant. Under senare år har H&M bland annat expanderat kraftigt i USA och Kina, två stora marknader där man ännu bara skrapat på ytan.
I den långsiktiga tillväxtplanen ingår även fortsatta satsningar på de övriga klädkedjor som koncernen driver. Framför allt COS och & Other Stories har expanderats kraftigt under det senaste året. Vart dessa satsningar bär av är svårt att sia om men kanske ser man Inditex som en förebild, som har en omsättning som är betydligt mer spridd över olika varumärken jämfört med H&M.
H&M:s aktie
Till en börskurs runt 285 kronor har H&M ett börsvärde på drygt 470 miljarder kronor. Trots uppenbara motgångar de senaste åren, med ett rörelseresultat som knappt rört sig på fem år, anser många H&M-anhängare att det är ett av Stockholmsbörsens finaste bolag. P/e-talet är fortsatt högt och aktien har under de senaste tio åren i genomsnitt handlats till cirka 22 gånger årsvinsten.
Analytikerkårens förväntningar är fortsatt tillväxt om 10-12 procent kommande år och en rörelsemarginal kring 15 procent, vilket är i linje med vad H&M presterar i dagsläget.
H&M kontrolleras av Stefan Persson med familj som äger knappt 38 procent av kapitalet och 70 procent av rösterna. Stefan Persson är son till grundaren Erling Persson och far till nuvarande vd Karl-Johan Persson.
Tidigare aktieanalyser:
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.