Gomero: Tänker utanför gropen

Efter tre svåra år lossnade tillväxten rejält för IT-bolaget Gomero förra året. Tillväxttrenden måste hålla i sig för att aktien ska bli bra.
Gomero: Tänker utanför gropen - a6ec81a2e08be8e4_800x800ar
Bild från en transformatorstation i Ellevios elnät. Lådan till vänster är Gomeros kontrollutrustning SIPP Hub.
Gomero Group
Börskurs: 14,30 kr Antal aktier: 3,9 m
Börsvärde: 56 Mkr Nettokassa: 10 Mkr
VD: Jan-Eric Nilsson Ordförande: Johan Rask

Gomero Group (14,30 kr) utvecklar produkter för övervakning av industrianläggningar. Huvudprodukten kallas SIPP och är en uppkopplad kontrollutrustning som används i transformatorstationer i elnätet. Gomero har kunder i nio länder, bland annat Vattenfall, Ellevio och Deutsche Bahn.

Företaget finns i Göteborg, startade 2002 och noterades 2018 på Spotlight (teckningskurs 17 kr), under namnet IA Industriarmatur. Gomero har 15 anställda. VD Jan-Eric Nilsson är också medgrundare och största ägare med 12% av bolaget. Nästan lika mycket äger medgrundaren Fredrik Östbye.

Affärsvärldens huvudscenario 2021 2022E 2023E 2024E
Omsättning 34 42 46 51
 – Tillväxt -2,4% +24,5% +10,0% +10,0%
Rörelseresultat 0,8 4,2 5,1 6,1
 – Rörelsemarginal 2,5% 10,0% 11,0% 12,0%
Resultat efter skatt 0,7 3,2 3,9 4,6
Vinst per aktie 0,19 0,81 0,98 1,18
Utdelning per aktie 0,00 0,00 0,00 0,00
Direktavkastning 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%
Avkastning på eget kapital 4% 14% 15% 15%
Avkastning på operativt kapital 20% 89% 86% 87%
Nettoskuld/Ebit -13,0 -3,0 -3,1 -3,1
P/E 76,2 17,7 14,6 12,1
EV/Ebit 56,0 11,1 9,1 7,6
EV/Sales 1,4 1,1 1,0 0,9

Produkten

Företagets huvudprodukt kallas SIPP som svarar för merparten av intäkterna. Exakt hur mycket anger inte bolaget. Detta är en kontrollutrustning för övervakning i transformatorstationer och då närmare bestämt av att transformatorn inte läcker olja samt att de säkerhetsanordningar som finns kring detta är rätt underhållna.

Kortfattat så finns en grop under varje transformator som ska fånga upp läckande olja i händelse av haveri. Gropen fylls dock med vatten (regn och snö) som måste pumpas bort då och då. Elbolagen kan lösa detta genom att sända servicepersonal med jämna mellanrum. Men Gomero erbjuder med SIPP en alternativ lösning som automatiserar och digitaliserar många av de åtgärder en servicetekniker normalt genomför vid ett schemalagt besök på en transformatorstation. Lösningen inkluderar kontroll på behov av tömning, automatisk utpumpning och kvalitetssäkring vilket minskar behovet av att sända servicetekniker ut i fält.

Den fast installerade SIPP hjälper kunden med att:

  • Mäta vattennivån i transformatorgropen. Larmar om nivån är så hög att transformatoroljan inte skulle rymmas i gropen utan rinna ut i naturen vid haveri. Automatisk uppumpning kan ske.
  • Kvalitetssäkra underhållstömning av vatten från gropen genom att mäta om utpumpad vätska är förorenad av oljespill. Det sker genom en optisk mätmetod där IR-ljus skickas genom den flödande vätskan. Ljuset påverkas på olika vis om det går igenom rent respektive förorenat vatten.
  • Upptäcka förhöjd oljenivå i gropen vilket indikerar läckage.

Att installera en SIPP kostar ca 100 000 kr vilket kunden kan räkna hem genom mer effektivt utnyttjande av fältpersonalen samtidigt som man uppfyller de myndighetskrav som finns kring dokumentation. Bolaget har även en mobil SIPP vilket är ett kontrollinstrument som fältpersonal har med sig vid manuell underhållstömning.

Något mer om Gomeros produkt finns i faktarutan här intill.

Mer om produkten

En transformatorstation är en knytpunkt i elnätet som bland annat omvandlar elen till en högre eller en lägre spänningsnivå.

Vid fjärrtransport av el blir förlusterna betydligt lägre om spänningsnivån är hög men inför konsumtion behöver spänningen ”transformeras” ned.

I den transformationsprocessen uppstår värme och behov av kylning. Detta sker vanligen med en olja som kylmedium.

Det händer att det uppstår läckage och olja läcker ur en transformator. Spill av olja förekommer också i samband med provtagning.

Av dessa skäl finns en grop under transformatorn som ska fånga upp oljan i så fall. Gropen fylls dock på av regn och vatten från snösmältning. Detta vatten måste då och då pumpas ut för att gropen i händelse av transformatorhaveri börjar läcka. All olja måste i så fall fångas upp och få plats i gropen.

Vid tömning behöver vattnet inspekteras så det inte är förorenat av olja. SIPP gör så genom en optisk mätmetod där IR-ljus skickas genom den flödande vätskan.

Enligt miljöbalken är det olagligt att tömma ut förorenat vatten i naturen och här gäller omvänd bevisbörda – anläggningsägaren måste kunna bevisa att han eller hon inte gjort utsläpp av förorenat vatten. En dokumentation som SIPP bistår med.

Prediktivt underhåll

Gomero betonar mer och mer den potential till så kallat prediktivt underhåll som ligger i att installera SIPP vid en station. Det går att ansluta fler sensorer och hålla koll på fler processer. Att få realtids-koll på hur anläggningen mår gör det möjligt att reagera snabbt och förebygga problem samt effektivisera underhållet.

Ett exempel är övervakning av den miljöskadliga växthusgasen SF6 som används i ställverk för att motverka gnistbildning. En sensor som mäter trycket i behållare med SF6 kan ge data på avvikelser som tyder på läckage, vilket samlas in och distribueras av SIPP. Det ger elnätägaren möjlighet att snabbt vidta åtgärd.

Det pågår på området ett pilotprojekt med Ellevio som i sitt pressmeddelande uppger att läckage av SF6 är en väsentlig del av deras klimatavtryck. De testar lösningen i en anläggning i Björneborg där SIPP redan fanns installerad för övervakning av transformatorgropen. Vill det sig väl kan denna lösning bli ett nytt intäktsben för Gomero i närtid.

Stor marknad

SIPP-lösningen är utvecklad i nära samarbete med de svenska nätägarna. Exempelvis har SIPP integrationer till de bakomliggande datasystem som håller koll på elnätbolagens tillgångar. Genomslaget har varit gott på hemmamarknaden. Vid årsskiftet 2021/22 var SIPP installerad i var femte svensk transformatorgrop. Dessutom inspekteras ett stort antal gropar med hjälp av bolagets mobila mätinstrument.

Förutom i Sverige finns bolaget i åtta andra länder. Då säljs produkten ofta via partners. Det sker i Australien och Tyskland, exempelvis.  I årsredovisningen för 2021 uppger bolaget att det för första gången fått mer än hälften av sin årsförsäljning av SIPP från utländska marknader.

Bolaget uppger att det finns stationer med 50 000 transformatorgropar på de nio marknader där man i nuläget verkar. Den totala utrustningsmarknaden skulle då vara värd 5 mdr kr och generera 0,5 mdr per år i löpande avgifter för uppkoppling med mera, givet bolagets prispunkter. Sannolikt är dock inte alla gropar kandidater för installation. I vissa fall sker regelbunden fältservice ofta nog.

I dessa siffror ingår inte marknadsmöjligheten i att övervaka fler processer och tillgångar än transformatorgropen.

Finansiellt

Den stora komponenten i intäktsmodellen är produktförsäljning vid nyinstallation. Det kostar ca 100 000 kr att sätta in en SIPP vid en transformator. För kontinuerlig uppkoppling, rapportering och underhåll betalar kunden en årlig avgift. Typiskt sett 10 000 kr per år. Hur fördelningen ser ut mellan intäkter från nyinstallationer respektive från abonnemang tjänster uppger inte Gomero.

Bruttomarginalen ligger runt 60-65% enligt Afv:s beräkning som avser täckningsgrad efter kostnad för råvaror och förnödenheter. Vad Afv förstår använder bolaget standardkomponenter och har ingen unik innovation i SIPP-enhetens mätcell. Tjänsteintäkterna bör dock produceras utan större rörliga kostnader.

Försäljning sker både i egen regi och via partners. Nyligen har bolaget satsat på försäljning och bland annat rekryterat en ansvarig person för UK-marknaden.

Finansiella mål

Gomeros mål är att växa 15% per år med 15% i rörelsemarginal (Ebitda). Nettoskuldsättningen ska inte vara över 2 gånger rörelsevinsten före avskrivningar.

Under 2017-2021 har tillväxten varit 4% per år och rörelsemarginalen (Ebitda) 10% i snitt. Rörelsemarginal snittar 0,8% och är tyngd av goodwillavskrivningar under perioden. Idag är all goodwill avskriven.

På rullande 12 månader ligger omsättningen på 41,4 Mkr, rörelsevinsten på 6,1 Mkr (14% marginal) och vinsten per aktie på 1,48 kr. Omsättningstillväxten var 37%. Bolaget har extra intäkter från statliga covid-stöd på 1 Mkr i Q4 2021 och ett okänt belopp Q1 2022. Gissningsvis är det underliggande resultatet ca 4,8 Mkr (11,6% marginal). Det är en hög siffra jämfört med historiken.

Tillväxtlyftet kommer efter tre svaga år då bolaget inte växte alls. Detta förklaras främst med pandemin. När restriktioner togs bort 2022 har projekt återupptagits på marknaden. Gomero rapporterar om god efterfrågan från kunder i Tyskland och Norge under 2022, samt att svenska nätbolag ökat om- och tillbyggnadsprojekt. För vissa bolag, som Vattenfall, är SIPP förskriven när en transformatorstation byggs eller renoveras.

Bolaget redovisar inte andelen intäkter från Sverige respektive övriga marknader. Det gör det svårt att bedöma hur beroende Gomero är av genomslag sin lösning utomlands. Bolaget har fått ett ramavtal med Deutsche Bahn, som sköter 1775 transformatorstationer. Dessutom beställningar från regionala tyska elnätsägare. Även i Danmark och Australien pågår tester och installationer. Bolaget är sedan länge etablerade med direktförsäljning i Norge.

Slutsats

Den långa svackan 2019-2021 har skadat trovärdigheten för bolagets tillväxtplaner, även om det låter rimligt att pandemin var (den övergående) orsaken. Det blir viktigt att den tillväxtkurva Gomero slagit in på håller i sig hyggligt även i år. I bästa fall kommer projekt utomlands igång i stor skala samtidigt som man börjar se konturerna av ett nytt intäktsben från tillämpningar utanför gropen.

Vi vågar inte riktigt skissa in något så optimistiskt i huvudscenariot utan lägger tillväxten på 10%, i en kompromiss mellan de senaste årens historik och bolaget målbild och nuläge. Med en småbolagsmultipel på EV/Ebit 9 får vi det till en avkastningspotential på 30%. Det kan nämnas att Gomero i detta läge ruvar på en nettokassa på ca 20 Mkr om några år. Möjligheter till förvärv eller utdelningar, alltså.

Det finns lovande inslag i bolaget och vi vill inte avråda mikrobolagsinvesteraren från aktien, även om uppsidan ser lite klen ut för ett småbolag givet vår antaganden. Afv stannar denna gång i ett neutralt råd.

Tio största ägare i Gomero Group Värde (Mkr) Kapital Röster
Jan-Eric Nilsson 6,4 12,0% 12,0%
Black&white Ventures AB 6,3 11,9% 11,9%
Chalmers Tekniska Högskola 6,1 11,4% 11,4%
iOWA Holding AB 6,0 11,3% 11,3%
Swedbank Försäkring 3,4 6,5% 6,5%
Kjell Nilsson 2,4 4,6% 4,6%
Avanza Pension 1,8 3,4% 3,4%
Johnas Lindblom 1,1 2,1% 2,1%
Johan Rask 1,0 1,8% 1,8%
Christer Jansson 0,8 1,5% 1,5%
Källa: Holdings Totalt insynsägande: 36,9%

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla analyser

Annons från AMF
Annons från Carnegie Fonder