Fördjupningsanalys Lauritz

Lauritz affärsmodell

Lauritz motto skulle kunna sägas vara att introducera kvalitetsauktioner online till den stora massan. På Lauritz.com ska objekten vara värda mer än 800 danska kronor men huvudfokus ligger på objekt i prisklassen 5 000 till 50 000 danska kronor. I det mellanprissegmentet upplever Lauritz mindre konkurrens från sidor som Tradera och Blocket, samtidigt som det ligger under “sweet spot” för de finare auktionshusen som Bukowskis. Ett typiskt auktionsobjekt skulle kunna vara en dansk designmöbel eller en antik spegel värd några tusenlappar.

Objekten lämnas av en säljare in vid något av Lauritz knappt 30 lokala auktionshus. Därefter värderas och fotograferas objekten och görs tillgängliga över hela värden på bolagets internetplattform med över 2,5 miljoner registrerade användare.

Lauritz tar ut avgifter från båda benen i transaktionen. Köparen betalar det klubbade priset plus en provision på 20 procent och en fast avgift på 95 danska kronor. Säljaren mottar i sin tur bara 85 procent av klubbslaget och betalar en fast avgift på 150 danska kronor. Totalt håvar Lauritz alltså in avgifter på åtminstone 35 procent av klubbslaget, och betydligt mer än så för billigare objekt där även de fasta avgifterna blir betydelsefulla. Köparen betalar dessutom efter 3 dagar medan säljaren får pengar först efter 35 vilket innebär att Lauritz har en gratis kundfinansiering som kan användas för att finansiera verksamheten.

Auktionshusen drivs både i egen regi och genom ett franchiseliknande upplägg. För de nio egenägda auktionshusen tar Lauritz givetvis alla kostnader (exempelvis lokal och personal) men får också alla avgifter och provisioner från auktionerna.

För de 19 auktionshus som drivs av partners är det istället partnern som står för de operationella kostnaderna. Lauritz behåller då enbart 24 procent av de rörliga provisionerna och hälften av den fasta säljaravgiften på 150 danska kronor per objekt. Resten av ersättningen går till partnern. Utöver det tar Lauritz även ut en marknadsföringsavgift på 2 procent av auktionshusets totala klubbslag, samt lite extraavgifter om ett partnerägt auktionshus byter ägare. Lauritz bidrag till samarbetet är att bistå med auktionssystemet och tillhörande kundbas, bolagets varumärke, marknadsföring, redovisningssystem, och en del upplärning.

Lauritz har även intressen i fysiska auktioner, framför allt sedan bolaget 2014 förvärvade Stockholms Auktionsverk. Det är världens äldsta auktionshus med fokus på exklusiva ”fine art”-auktioner men via det som tills nyligen hette Stockholms Stadsauktion, en stark position även i Lauritz mellansegment

I andra änden av spektrat från fine art finns Lauritz dotterbolag QXL som i Danmark och Norge är verksamma inom peer-to-peer auktioner (likt Tradera eller Ebay, där föremålen alltså inte tas in centralt för fotografering och värdering) för föremål som är värda mindre än 800 danska kronor. Lauritz säljer även en del nyproducerade föremål via Lauritz.com.

Lauritz marknad

Trots en diger prospektlunta på 240 sidor fanns det bara plats för fyra sidor om den marknad som Lauritz verkar på. Två av dessa sidor handlade dessutom om hur många som har tillgång till internet och e-handel generellt, snarare än auktionshandel och peer-to-peer handel som ligger närmre till hands. När vi pratar med Bengt Sundström, storägare sedan 1998 tillika styrelseordförande, om frågor som marknadstillväxt får vi vaga svar tillbaka om att mellanprissegmentet kan växa med lite vad som helst. Inga gränser finns tydligen.

Inte så mycket att gå på där alltså. Men faktum är att bolaget har gjort ett bra jobb att växa historiskt och kanske ligger det något i Lauritz egen beskrivning som närmast mynnar ut i att bolaget skapar sin egen marknad. En sådan förklaring skulle bygga lite på tron att det som begränsar Lauritz är inflödet av objekt snarare än utflödet. Eller annorlunda uttryckt, om Lauritz lyckas driva in fler objekt till sin plattform så kommer efterfrågan från de som handlar på auktion inte vara något problem. Fler objekt skulle innebära högre auktionsomsättning och Lauritz som agerar mellanhand skulle gynnas. Lauritz utökar därför sitt nätverk av lokala auktionshus för att försöka bli den aktör som snappar upp en stor del av de potentiella objekt som finns i auktionshusets närhet. Befolkningsunderlaget behöver dock vara relativt stort för att ett auktionshus ska uppnå ordentliga volymer. I Danmark, där Lauritz är välkänt, finns bolaget i dagsläget främst i städer med en befolkning över kanske 40 000 personer. I Sverige, där varumärket är mindre känt, behövs troligen större underlag.

För billigare objekt är aktörer som Tradera, Blocket, Ebay och Den Blå Avis stora konkurrenter. De är peer-to-peer plattformar där privatpersoner och företag sköter annonseringen själva via en plattform där köpare och säljare möts.

För dyrare objekt, framför allt så kallad ”fine art”, konkurrerar Lauritz med aktörer som Bukowskis, Sotheby´s och Christie´s. Dessa är auktionshus som likt Lauritz tar ett större ansvar för processen och hjälper till med värdering, fotografering, äkthetsbedömning och liknande. Fine art marknaden växer inte särskilt mycket, och konkurrensen har hårdnat under senare år. Dyrare objekt säljs ibland på auktionshus i London istället.

Om inflödet av auktionsobjekt är en avgörande faktor kan man även nämna lokala konsthandlare och gallerier som potentiella konkurrenter.

Lauritz strategi och mål

Lauritz bygger sin tillväxtstrategi kring ett antal olika drivkrafter där vi ser geografisk expansion samt nya produktkategorier och affärsområden som de viktigaste.

Den geografiska expansionen sker genom utöka beståndet av auktionshus som delvis beskrivits ovan. Främst sker detta antingen genom avtal med en ny franchisepartner eller genom förvärv av ett befintligt auktionshus. Helst etablerar bolaget minst ett egenägt auktionshus på varje marknad som blir flaggskeppslokalen. Därefter kan resterande auktionshus drivas av partners. En viktig del i strategin har varit att konvertera traditionella, fysiska auktionshus till onlineauktioner.

Marknader som Tyskland, Norge och Belgien, där Lauritz redan har enstaka auktionshus, pekas ut som länder där Lauritz har möjlighet att fortsätta expandera. Andra potentiella marknader skulle kunna vara Storbritannien eller Finland. Men att öka kundkännedomen blir troligen en viktig faktor om bolaget ska nå framgång.

För 2016 guidar bolaget om en ökning i nettoomsättning. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) förväntas öka med 20-40 procent jämfört med 2015 enligt bolaget.

Lauritz har också ett obligationslån som fastställer att bolaget ska ha en relation mellan nettoskuld och EBITDA på maximalt 5,5 (var 4,2 den 31 mars) och att finansiella kostnader i relation till EBITDA ska vara över 1,5 (var 1,6 den 31 mars). Efter börsnoteringen kommer Lauritz ganska ledigt klara dessa krav.

Även om Lauritz hållit sig inom ramen för obligationslånet var skuldsättningen innan noteringen minst sagt hög och det egna kapitalet lövtunt. Men efter noteringen kommer den finansiella ställningen att vara avsevärt mycket starkare. Dels får Lauritz in knappt 50 miljoner danska kronor för nyemitterade aktier. Dels har bolaget i maj sålt och hyrt tillbaka sitt huvudkontor (under förutsättningen att transaktionen godkänns av Lauritz obligationsägare).

Noteringen av Lauritz aktie

• Anmälningsperiod: 30 maj till 7 juni.
• Pris: 19-21 svenska kronor per aktie.
• Större befintliga aktieägare: Bengt Sundström och Mette Rode Sundstrøm äger 100 procent av bolaget.
• Antal aktier innan och efter transaktionen: 36 miljoner.
• Antal aktier som säljs av befintliga ägare: 9,2-15,0 miljoner.
• Antal nyemitterade aktier: 3,3-3,7 miljoner.
• Ankarinvesterare: Bure Equity och Catella Fondförvaltning tecknar totalt drygt 6,9 miljoner aktier.
• Lock-up: befintliga ägare har 180 dagars lock-up, vd har 360 dagar.
• Noteras på: First North Premier.