Engelska Skolan: Ljusglimtar

Engelska Skolan (60 kr) har tappat nästan 20 procent på börsen i år efter ett oväntat vd-skifte och ommöbleringar i ägarledet. Dagens halvårsrapport för det brutna räkenskapsåret 2018/2019 ser inte ut att räcka till för att vända den trista kurstrenden – trots att det bjuder på ljusglimtar.

Elevantalet fortsätter att öka och Engelska Skolan skulle kunna öppna många fler nya skolor om omständigheterna i övrigt tillät. Problemet är lärarbrist, löneinflation och en del oförutsägbarhet kring ersättningssystemen.

Bolaget fortsätter att prestera en bra bit under sin målsättning om 8 procent i rörelsemarginal. På rullande 12 månader är nivån nu på 6,1 procent. Siffran hjälps lite framöver av ett förvärv i Spanien som adderar 160 Mkr i intäkter med 13 procents marginal. Men Sverige står för 94 procent av intäkterna så det är vad som sker här som blir avgörande.

Nu uppger ledningen att årets skolpeng väntas stiga med 2,8 procent. Samtidigt ökade totalkostnaden per elev med 3,3 procent under räkenskapsårets första hälft. Vad man därför ser framför sig är fortsatt press på rörelsemarginalen – men i betydligt mindre grad än 2017/18 då Engelska Skolan tappade nästan 3 procentenheter.

Det som driver kostnadsökningarna är lönelyft för lärare men också behov av att anställda mer personal per elev generellt sett för att ge den undervisning som elever med särskilda behov behöver.

Den tillväxtorienterade strategin ligger kvar. Ambitionen är att öppna 2-3 skolor varje år och att göra företagsförvärv. Särskilt Spanien är i fokus på den senare fronten. I höstas köptes tre skolor som tidigare var delägda. Även en fastighet var med i den affären varför Engelska Skolan nu drivs med viss belåning (24 Mkr) efter att alltid ruvat på en större nettokassa.

Med tanke på den kö Engelska Skolan har i Sverige borde det inte vara något stort problem att uppfylla målet om nya skolor och på förvärvsfronten finns krut kvar då finanserna är goda med en soliditet på 60 procent.

Bolaget försöker på egen hand kompensera marginalpressen genom att sänka icke-personalrelaterade kostnader och på olika vis jobba för att skolpengen bättre reflekterar de verkliga kostnaderna för att driva skolverksamhet.

Personalen är ett väldigt dominerande kostnadsslag (62 procent av kostnaderna) och sedan kommer lokaler som inte heller är lätt att spara på eller vinna skalfördelar på. När det kommer till skolpengen är det bara att konstatera att branschen under ett par år nu fått noll gehör för det förändrade kostnadsläget.

I våra skisser på framtiden för Engelska Skolan antar vi att rörelsemarginalen fortsätter att ligga en bit under 8-procentsmålet. Värderar vi framtida vinster i linje med de högsta multiplarna bland välfärdsbolagen, 12 gånger rörelsevinsten, så är uppsidan klen. Kring 20 procent.

Aktien skulle trots det kunna vara mycket intressant. Engelska Skolan har ett starkt varumärke. Rätt hanterat borde bolaget ha goda möjligheter att växa under många år på den svenska marknaden. Spanien är mer av ett frågetecken för oss.

Den stora turbulensen i ledningen är oroande. I januari gick Anette Brodin Rampe på dagen efter mindre än ett år på VD-stolen. Företrädaren Ralph Riber avskedades av styrelsen hösten 2017. Att Öresund valde att sälja sin post (knappt 6 procent) på 57 kronor pekar på att något inte står alldeles rätt till i bolaget.

Givet att värderingen inte sticker ut som särskilt låg håller vi fast vid den neutrala inställningen till aktien.