Analys Engelska skolan
Engelska Skolan: Bättre betyg i bokslutet
Engelska Skolan (64 kr) driver ett fyrtiotal skolor främst i Sverige men har också en liten men växande spansk verksamhet. Tyngdpunkten ligger på grundskolans mellanstadium och högstadium.
Skolans modell förenar ett tydligt fokus på ordning och reda med undervisning som upp till hälften bedrivs på engelska och av lärare som har engelska som modersmål.
Totalt går 28 500 elever i någon av koncernens populära skolor – och närmre 200 000 elever står i kö. För att ta del av den tillväxtpotentialen öppnar Engelska Skolan löpande nya enheter.
Det nyligen avrapporterade fjärde kvartalet markerar slutet på skolåret och är generellt det starkaste för skolbolagen. Bland annat för att antalet elever då ofta är som högst samtidigt som skolpengen höjs vid kalenderårsskiftet vilket slår igenom i tredje kvartalet. Nya redovisningsregler flyttade dessutom en del intäkter från Q3 till Q4. Aktien stiger 7 procent på den starka rapporten.
Utvecklingen är också klart bättre än i börsens andra stora skolkoncern, Academedia. De släppte bokslutet igår men har fortsatt stora problem inom sin vuxenutbildning där nya avtal med lägre priser totalt utraderat lönsamheten.
| Engelska Skolan | Academedia | |
| Börsvärde | 2,6 mdr | 5,1 mdr |
| Antal skolor | 42 skolor | 511 “skolenheter” |
| Antal elever | 28 500 st | 80 000 st |
| Tillväxt 2017/18 | +15% | +14% |
| Tillväxt 2018/19 | +18% | +8% |
| Rörelsemarginal 2017/18 | 6,5% | 5,8% |
| Rörelsemarginal 2018/19 | 7,5% | 5,4% |
Bägge bolag tjänar dock betydligt mindre pengar nu än historiskt. Engelska Skolan har tidigare tjänat bortåt 10 procent medan Academedia haft 6-7 procents rörelsemarginal.
Mycket handlar det om utvecklingen för skolpengen. Det vill säga skolbolagens dominerande intäktskälla som bestäms av kommunen och åtminstone i teorin ska ge identiska förutsättningar för kommunala skolor och friskolor.
Att skolpengen förra året ökade betydligt mindre än lärarlönerna pressade då lönsamheten till bottennivåer. Engelska Skolan tappade också ett statligt läxhjälpsbidrag som då tyngde siffrorna. Men i år var siffrorna i bättre balans med intäkter per elever som steg 4 procent medan de totala kostnaderna bara steg 3 procent.
Att utvecklingen fortsätter i den stilen, med snabbt växande skolpeng och begränsade lärarlöneökningar, är nog ett krav om Engelska Skolan ska hitta tillbaka till rörelsemarginaler kring 10 procent. Givet bristen på utbildade lärare ska man kanske inte räkna med det. Men helt säker är svårt att vara – om även kommunala skolor går på knäna finns kanske inget annat alternativ för politikerna än att höja skolpengen.
En annan sak som kan sätta fortsatt press på marginalerna är den höga tillväxttakten. Nystartade skolor är generellt sett inte lönsamma det första året. Så vitt vi kan se öppnade bara en ny skola nu till hösten vilket borde ge bra förutsättningar för bättre marginal i år.
Men redan nästa höst är dock åtminstone fyra nya skolor planerade varav tre i Stockholmsområdet och en i Östersund. Därför räknar vi då med hög tillväxt men något svagare marginal.
| Engelska Skolan | ||||
| Börskurs: | 64,00 kr | |||
| Antal aktier (miljoner): | 40,1 | |||
| Börsvärde: | 2 568 Mkr | |||
| Nettokassa: | 49 Mkr | |||
| VD | Cecila Marlow (tf) | |||
| Styrelseordförande | Birger B. Bahnsen | |||
| Börsplus huvudscenario | ||||
| 2019 | 2020E | 2021E | 2022E | |
| Omsättning | 2 781 | 2 976 | 3 333 | 3 599 |
| – Tillväxt | 18,5% | 7,0% | 12,0% | 8,0% |
| Rörelseresultat | 209 | 253 | 267 | 288 |
| – Rörelsemarginal | 7,5% | 8,5% | 8,0% | 8,0% |
| Resultat efter skatt | 155 | 192 | 208 | 224 |
| Vinst per aktie | 3,85 | 4,80 | 5,20 | 5,60 |
| Utdelning per aktie | 1,16 | 1,40 | 1,55 | 1,65 |
| Direktavkastning | 1,8% | 2,2% | 2,4% | 2,6% |
| Avkastning på eget kapital | 15% | 16% | 16% | 15% |
| Operativt kapital/omsättning | 6% | 6% | 5% | 5% |
| Nettoskuld/EBIT | -0,2 | -0,8 | -1,3 | -1,8 |
| P/E | 16,6 | 13,3 | 12,3 | 11,4 |
| EV/EBIT | 12,1 | 10,0 | 9,4 | 8,7 |
| EV/Sales | 0,9 | 0,8 | 0,8 | 0,7 |
På våra prognoser handlas aktien till 10 gånger innevarande års rörelseresultat (EV/Ebit). Det är inte särskilt dyrt för ett tillväxtbolag med superstabila intäkter.
Tabellen nedan visar hur aktien värderas enligt de analytiker som följer skolbolagen.
| Bolag | Avkastning 1 år % | P/E 2020E | EV / Ebit 2020E | EV / Sales 2020E | Ebit-marginal 2020E % | Årlig tillväxt i omsättning 2019-2021 % |
| Engelska Skolan | -7,6 | 14,7 | 11,4 | 0,9 | 8,0 | 8,0 |
| Academedia | 0,0 | 9,8 | 10,6 | 0,6 | 5,7 | 6,5 |
| Atvexa | 33,8 | 13,7 | 11,7 | 0,6 | 5,1 | 9,8 |
| Genomsnitt | 8,7 | 12,8 | 11,2 | 0,7 | 6,3 | 8,1 |
| Källa: Börsplus / Factset | ||||||
Den största risken här och nu är nog ifall lärarlönerna skulle rusa iväg igen. Debatten om vinster i välfärden och det latenta regleringstrycket mot skolsektorn finns också kvar även om frågan nu ligger på is och saknar konkreta förslag. Att såväl Engelska Skolan som Academedia beslutade om aktieutdelning i boksluten kanske är ett litet trycktest av det politiska läget.
VD-karusellen i Engelska Skolan oroar också. Först avskedades Ralph Riber hösten 2017. Efterträdaren Anette Brodin Rampe fick sparken i januari i år efter mindre än ett år. Sedan dess har styrelseledamoten Cecilia Marlow varit tillförodnad VD. Nu i juni blev det klart att Anna Sörelius Nordenborg tillträder som ny ordinarie VD senast 14 december.
Hon har erfarenhet bland annat som konsult på McKinsey, affärsutvecklare på Sandvik Mining och Sverigechef för Anicura inom djursjukvård. En ny VD är alltid en risk men vi tror inte på några stora utrensningar i böckerna och sannolikt får hon också några smekkvartal på börsen. I närtid ser vi det mest som bra att en ny kandidat snart finns på plats.
Börsplus slutsats
I våra ögon är aktien billig både jämfört med övriga skolbolag och givet det fina varumärket och den starka tillväxten. Det saknas som bekant inte risker men värderar man aktien ungefär som idag till 10 gånger rörelseresultatet så finns en uppsida på närmre 40 procent. Vi tycker det räcker för ett köpråd.
| Engelska Skolans tio största ägare | Värde (Mkr) | Andel |
| Bock Capital | 824 | 31,9% |
| Barbara Bergström | 495 | 19,1% |
| Paradigm Capital Value Fund SICAV | 334 | 12,9% |
| Paradigm Capital Value LP | 129 | 5,0% |
| Swedbank Robur Fonder | 75 | 2,9% |
| Tredje AP-fonden | 49 | 1,9% |
| Tuna Holding AB | 39 | 1,5% |
| AMF Försäkring & Fonder | 34 | 1,3% |
| Canaccord Genuity Wealth Management | 22 | 0,9% |
| Equam Capital | 21 | 0,8% |
| Källa: Holdings | ||
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser