Analys Emotra
Emotra – nu eller aldrig
Enligt WHO är det en miljon människor i världen som varje år tar sina liv. Det gör självmord till den femte vanligaste dödsorsaken. Att ställa diagnosen självmordsbenägen är svårt. Det finns ingen motsvarighet till en termometer vid feber eller röntgen vid benbrott. Läkaren gör en subjektiv tolkning. Ett objektivt test hade varit bättre. Det skulle spara tid och pengar för vården.
Framförallt skulle det rädda liv genom att sätta in självmordspreventiva åtgärder på rätt patienter. De preventiva åtgärderna som står till buds beskrivs som mycket effektiva. Problemet är att identifiera riskpatienterna.
Emotra vill hävda att deras medicintekniska produkt EDOR är lösningen på problemet. Med ett enkelt test som tar cirka en halvtimme inklusive administration kan läkaren få en objektiv bedömning av om patienten ligger i riskzonen för självmord eller inte. Testet är inte tänkt att stå som det enda diagnoskriteriet utan vara ett komplement till läkarens bedömning.
EDOR mäter patientens hyporeaktivitet. En hyporeaktiv person kan generellt sägas reagera mindre på stimuli. Forskning visar att dessa personer är mindre nyfikna på livet och sin omgivning. Kombinationen psykisk sjukdom och hyporeaktivitet innebär ökad risk för självmord (läs mer om metoden i faktarutan nedan). Emotras forskningschef Lars-Håkan Thorell har ägnat sitt liv åt att forska om självmord och började utveckla EDOR på 1980-talet med en första större publikation 1987. 2001 bildades Emotra för att kommersialisera metoden. 2013 genomfördes en klinisk studie på 783 deprimerade patienter som bekräftar kopplingen mellan hyporeaktivitet och självmordsbenägenhet. Det var samma år som Emotra listades på Aktietorget. Sedan dess har bolaget jobbat med att utveckla produkten, CE-märka och genomföra en stor multicenterstudie som tagit flera år. Studien kallas EUDOR-A och har genomförts på 15 psykiatriska klinker i 9 europeiska länder. 1545 patienter har undersökts. Ca 50 specialister har varit inblandade. I våras avslutades EUDOR-A, framgångsrikt enligt Emotra. Därmed var det dags för den tredje nyemissionen inklusive listningsemissionen och marknadslansering av EDOR.
Studien EUDOR-A har under många år lyfts fram av VD Claes Holmberg som avgörande för EDOR och Emotras framtid. Holmberg menar att det enda sättet att lyckas lansera en ny medicinteknisk produkt generellt är om de främsta specialisterna backar upp metoden och går i god för den. Det skapar acceptans och efterfrågan.
Så hur framgångsrik blev studien?
På ytan ser den framgångsrik ut. Majoriteten av de ingående specialisterna samlades i Rom under ett par dagar i våras för att utvärdera resultaten. Emotra beskriver det i ett pressmeddelande från slutat av mars som att konsensusmötet ställer sig bakom lanseringen av EDOR i Europa. Men resultaten är inte så tydliga som man kunnat hoppas. Detta på grund av studiedesignen.
Självmordsfrekvensen var generellt låg. Det vill Emotra tolka som ett resultat av att studien var naturalistisk icke-blind. Det betyder att klinikerna som ingick i studien själva fick bestämma hur de ville använda sig av EDOR resultaten. Av etiska skäl hade det inte varit möjligt att bortse från indikation på hyporeaktivitet för en kontrollgrupp på grund av tidigare studier i ämnet. Därmed har det inte varit möjligt att jämföra en grupp hyporeaktiva som fått suicidprevention mot en som inte fått det. Istället får den totala andelen självmord betraktas.
Av de hyporeaktiva (cirka 300 enligt Börsplus beräkningar) begick 3 självmord. Totalt ingick 1545 patienter. Av dessa begick 9 självmord. Det innebär att 1 procent av de hyporeaktiva begick självmord och 0,5 procent av de reaktiva. Baserat på tidigare studier hade 5 procent eller fler självmord bland de hyporeaktiva varit en rimlig förväntning. Konsensusmötet konstaterade att ytterligare analyser av EUDOR-A och studier bör genomföras.
Emotra | Juli 2017 |
VD: | Claes Holmberg |
Styrelseordförande: | Margit Ferm |
Antal anställda: | 2 pers |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 13 % |
Lista: | Aktietorget |
Aktiekurs: | 3,40 kr |
Antal aktier ink. utspädn: | 13,7 miljoner |
Börsvärde: | 46 Mkr |
Nettokassa: | 14 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka -8 Mkr |
Källa: SvD Börsplus /Bolaget | Räknat på max antal aktier. |
Börsplus syn på Emtra
Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.
———
1. Incitament nyckelpersoner
Alla nyckelpersoner i Emotra äger aktier. VD Claes Holmberg äger strax under 3 procent av bolaget och forskningschefen Lars-Håkan Thorell med familj har 10 procent. Lars-Håkan Thorells hela forskningsgärning är inriktad mot självmordsfrågan och det ligger förmodligen mycket personlig prestige i att EDOR, som bygger på hans forskning, blir framgångsrik och accepterad som den första objektiva metoden att hitta riskpatienter.
2. Track record nyckelpersoner
VD Claes Holmberg har en utbildning som civilingenjör och är teknologie doktor i teoretisk fysik. Han känns i börssammanhang igen från bolag som Mediteam/Biolin och Biolight där han har varit verksam. Mediteam och Biolin slogs samman i en uppmärksammad affär 2002 där Meda var aktuell med ett fientligt bud. Holmberg fungerade som VD fram till 2003 då bolaget fick en ny huvudägare. Holmberg gick vidare till Biolight där han verkade fram till 2011 som VD. Biolights saga tog slut sommaren 2016 då bolagets ledning konstaterade att det inte var försvarbart att fortsätta verksamheten. Istället förvärvades en ny verksamhet. Varken Mediteam eller Biolight blev bra affärer för aktieägarna men det är inte uppenbart att det bör skyllas på Holmberg och båda bolagen var i vart fall seriösa. Holmberg är idag styrelseordförande i PExA och Sealwacs (båda noterade på Aktietorget). Holmberg framstår som en försiktig general. Han har vid flera framträdanden påpekat att vården är konservativ och att det inte är lätt för nya innovationer att nå acceptans.
Forskningschef Lars-Håkan Thorell är upphovsman till EDOR. Thorell är docent i experimentell psykiatri. Han är väl erkänd inom suicidområdet för sin forskning och valdes 2016 in som medlem i European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) som är en av de ledande organisationerna för psykiatriska specialistläkare i Europa. Han har runt 90 vetenskapliga publikationer i ämnet efter 50 års forskning. Styrelseordförande Margit Ferm har under många år varit verksam inom suicidprevention och ordförande i riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd (SPES).
3. Trovärdighet för produkt och strategi
Emotra har sedan introduktionen hävdat att det enda rimliga sättet för ett litet medicinteknikbolag att nå framgång med en ny innovativ metod är att få med sig så många auktoriteter inom området som möjligt. Det är anledningen till det tidiga strategivalet att lägga allt krut på den stora multicenterstudien EUDOR-A som tog nästan tre år att slutföra. Strategin och produkten har hög trovärdighet om resultaten från EUDOR-A uppfattas som så tydliga för EDOR som biomarkör för riskpatienter som Emotra vill hävda. Att studiedesignen var naturalistisk icke-blind sänker till viss del värdet av studien men det är tydligt att antalet självmord bland hyporeaktiva var klart lägre än vad som kunde förväntas. Enligt Emotra kostar varje självmordsförsök vården i genomsnitt 0,9 Mkr så förutom liv finns det betydande resurser i form av tid och pengar för vården att spara.
Emotra drivs kostnadsmedvetet. Bolaget har trots problem här och där (exempelvis med dataöverföring) lyckats hålla sina tidsplaner i stort sedan noteringen. Den nyss genomförda nyemissionen inbringade 14 Mkr av de 17,5 Mkr som Emotra siktade på. Kapitalet ska användas för att bygga upp en marknadsorganisation och genomföra marknadsaktiviteter. En viktig del i strategin är att genomföra utbildningstillfällen för specialister. En utbildning om metoden är genomförd i Rumänien med ett 30-tal deltagande specialister. Ytterligare 11 kurstillfällen är planerade i år. Positivt är att kurserna genomförs tillsammans med European Psychiatric Association som är en viktig opinionsbildare inom området.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
- Marknadslanderingen tas emot väl
- Försäljning, försäljning och ännu mer försäljning
Givetvis måste Emotra fortsätta med studier, forskning, opinionsbildning och produktutveckling. Men det vi vill se nu och framöver från Emotra är en lyckad marknadslansering. Det enda som gäller är försäljning av EDOR. Det är nu det händer. Vi kan inte se några ursäkter till att EDOR inte börjar sälja redan i höst. Inte minst borde de kliniker som ingick i multicenterstudien vara köpare. De har ställt sig bakom metoden. De totalt 12 kurstillfällena som planeras i år borde leda till försäljning. EUDOR-A ska resultera i minst två kommande publikationer. Dessa borde också bidra till uppmärksamhet för metoden beroende på vilka tidsskrifter som blir aktuella.
Emotra | Idag | Tänkbart 2020 |
Värdedrivare (i) | Försäljning | Försäljning |
Uppnådd nivå Värdedrivare | Studier avklarade | Omsättning 26 Mkr |
Värderingsmodell (ii) | e.m | Price/Sales 10 |
Resultatnivå, årstakt | Cirka -8 Mkr | Vinstmarginal 10-20 procent |
Börsvärde, Mkr (iii) | 46 Mkr | 260 Mkr |
Optimistisk vinstchans (iv) | 420% |
Tabellförklaring
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.
(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.
(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.
(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Optimistiskt scenario
Emotra vill ha en engångsbetalning av klinikerna på 30 000 – 60 000 kronor för EDOR. Därefter betalar klinikerna efter användning. Emotra bedömer att intäkterna per klinik och år kommer att vara 50 000 – 120 000 kronor. Det finns 10 000 specialistkliniker i Västvärlden som är Emotras primära målgrupp. Målsättningen är att nå 20 procent av dessa inom 3-4 år. Det känns väl optimistiskt. Om vi i ett positivt scenario ser att Emotra når en tiondel av de primära klinikerna inom tre år och i genomsnitt får betalt som bolaget hoppas landar intäkterna år 2020 på ca 17 MSEK på löpande årsbasis samt ca 9 MSEK i engångsintäkter. I det läget är Emotra en succé och ska värderas därefter.
Om EDOR får fäste hos de specialiserade psykiatriska klinikerna finns det möjlighet att intresset spiller över på allmänna sjukvårdsmottagningar. Sker det blir marknaden i ett slag enorm. I ett sådant scenario är Emotra en uppköpskandidat för någon av de stora drakarna. Det scenariot är dock bara en extra krydda och hör inte ens hemma i ett optimistiskt scenario.
Pessimistiskt scenario
Det kostar att marknadslansera men med ca 14 Mkr i kassan har Emotra tillräckligt med pengar för att få igång försäljningen eftersom expertisen inom psykiatrin ställer sig bakom metoden. Kommer försäljningen väl igång finns det möjlighet för Emotra att lösa det resterande kapitalbehovet.
I ett pessimistiskt scenario är psykiatrin dock inte övertygad trots EUDOR-A och tidigare studier. Vissa kliniker kanske inte har IT-infrastruktur för att hantera överföring av testresultat och därmed blir EDOR opraktiskt att använda. Kanske kommer EDOR längre ner på listan och uppfattas mer som ”nice to have” istället för ”need to have”. Vårdens generellt konservativa hållning till nya produkter är ett faktum att räkna med.
En risk som vi inte kan bortse ifrån avser patentsituationen. Produkten är patentskyddad i Sverige. Ansökan ligger inne i EU, USA, Kanada och Japan. Om patenten blir godkända vet vi inte. Dessutom är det inte osannolikt att det går att mäta hyporeaktivitet på andra sätt.
Börsplus vet också att det finns skeptiker som menar att Emotra jämfört studier mot varandra på ett sätt som är av typen ”äpplen och päron” och att det i så fall skulle resa frågetecken för hela grundpremissen bakom produkten.
Börsplus slutsats
Emotra kan bli en framgångssaga men Börsplus bedömning blir ändå att det är en bättre strategi att stå utanför aktien tills bolaget kan visa att försäljningen tar fart. Tas EDOR emot väl är uppsidan på flera års sikt betydande. Den ökade säkerheten i bekräftad försäljning väger upp att missa en del av den initiala uppgången om så skulle bli fallet.
FAKTARUTA – Mer om självmord & metoden
Självmord är ett globalt hälsoproblem. En rimlig uppskattning verkar vara att det går ca 10 försök på ett fullbordat självmord. Det innebär 10 miljoner självmordsförsök i världen om året. Än mer tragisk blir statistiken när forskning från Karolinska institutet visar att 85-90 % av de som gjort allvarliga självmordsförsök men överlever ångrar sig och frågar sig hur de resonerade. 2008 beslöt Sveriges riksdag att anta en nollvision för självmord, i likhet med den nollvision som finns i trafikpolitiken sedan 1997.
Idag saknar sjukvården bra metoder för att identifiera personer med hög risk att begå självmord. Samtidigt är det känt att om man kan fånga upp dessa individer kan man ofta förhindra att de tar sina liv. Det är här Emotras medicintekniska produkt EDOR kommer in. EDOR (Elektro Dermal Orienteringsreaktivitet) är ett psykofysiologiskt test som via fingrarna mäter hudens förmåga att leda svag ström (konduktans) när testpersonen utsätts för överraskande ljudsignaler via hörlurar. Genom att mäta patientens reaktion kan man få en uppfattning om personen är hyporeaktiv eller inte. En frisk person reagerar på signalerna. Det märks som svettningar. En hyporeaktiv person reagerar initialt men reaktionsmönstret klingar av snabbt. EDOR ger därmed ett objektivt mått på suicidrisk.
Testet är invasivt, enkelt att genomföra och går snabbt. Inklusive administration tar hela proceduren 30 minuter. Resultatet skickas till Emotra för analys och kort efter det har läkaren en objektiv biomarkör i handen för självmordsbenägenhet. Att utbilda en testledare tar ca 2-4 timmar. Att utbilda läkaren eller psykologen som genomför självmordsriskbedömningen tar lika lång tid.
Hyporeaktiva personer är generellt mindre nyfikna på livet och reagerar mindre på signaler i omgivningen. De är mindre rädda för fara och smärta. Hyporeaktivitet är inte ett resultat av depression utan kan istället beskrivas som en egenskap. Att ha denna egenskap och bli deprimerad är en farlig kombination eftersom det ökar sucidrisken avsevärt. Forskningen vet mycket lite om varför vissa individer är hyporeaktiva. Vad man däremot vet enligt Emotra så är det ingen bestående egenskap. En hyporeaktiv person kan bli frisk med tiden. Emotra uppskattar att ca 20 % av deprimerade patienter är hyporeaktiva.
Det kan vara viktigt att påpeka att det inte finns någon metod som kan visa vem som verkligen kommer att begå självmord. Själva handlingen beror på omständigheter och tillfälligheter i vardagen. EDOR kan via hypreaktivitet peka ut vilka som är högriskpatienter.
En informativ presentation om Emotra finns här: https://www.youtube.com/watch?v=V07ljaC_N9Q
Så ser Börsplus på förhoppningsbolag
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario
Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Börsplus slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
1 eller 2 = Sälj
3 eller 4 = Neutral
5 eller 6 = Köp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.