Analys IPO-guiden Dlaboratory
Dlaboratory – elnätsanalys på väg till börsen
Dlaboratory (Dlab) | Mars 2021 |
VD: | Erik Severin |
Styrelseordförande: | Tove Janzon |
Antal anställda: | 13 |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 18,4% |
Lista: | Nasdaq First North Growth Market |
Teckningskurs: | 7,95 kr |
Antal aktier ink. utspädn: | 16,7 miljoner |
Börsvärde: | 133 Mkr |
Nettokassa: | 53 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | Cirka -13,6 Mkr |
Källa: Affärsvärlden / Bolaget | Räknat på antal aktier & nettokassa efter IPO. |
Dlab (teckningskurs 7,95 kr) startades som ett forskningsprojekt i Lund 2010 och erbjuder analystjänster för att förhindra störningar i elnätet. Bolaget har globala ambitioner. För närvarande finns kunder och pilotkunder i Sverige, Finland och Indonesien.
Dlab installerar hårdvara i fördelningsstationer, där de flesta strömavbrott uppstår, och skickar data till molnet för analys. Enligt bolaget kan produkten förhindra 25% av elavbrotten.
Bolaget har varit verksamt i drygt 10 år och hade en nettoomsättning på 5 Mkr under 2020. I syfte att accelerera det internationella säljarbetet och vidareutveckla produkten genomförs en emission som ska inbringa 45,6 Mkr efter emissionskostnader.
En unit kostar 7,95 kr och består av en aktie och en teckningsoption. Två teckningsoptioner ger rätt till en ny aktie i september 2022 med teckningskursen 11,10 kr.
LÄS MER OM DLABORATORY OCH AKTUELLA NOTERINGAR PÅ IPO-GUIDEN
IPO-GUIDE | Dlaboratory |
Lista | First North |
Omsättning rullande tolv månader | 5 Mkr |
Antal anställda | 13 |
Teckningskurs | 7,95 kr |
Rådgivare | G&W FK |
Storlek på erbjudande | 50 Mkr (varav 100% nyemission) |
Börsvärde vid IPO | Cirka 133 Mkr |
Emissionskostnad | Cirka 4 Mkr (8,8% av erbjudandet) |
Säkrad andel av IPO* | 71% |
Investerare som ska teckna i IPO | Arne Grundström, Mastan, Polynom Investment, Pegroco Invest, Alexander Albedj, m.fl. (71% i åtagande) |
Garanter | – |
Flaggor** | Fem flaggor |
Sista teckningsdag | 2021-03-28 |
Beräknad första handelsdag | 2021-04-21 (24 dagars väntetid) |
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). ** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. Källa: Affärsvärlden / bolaget |
Fem flaggor enligt Affärsvärldens IPO-guide
Affärsvärldens IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 270 granskade börsnoteringar är 1,5 flaggor för miljardbolag, 2,9 för småbolag och 3,9 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Affärsvärldens IPO-guide hittar en flagga i Dlaboratory
# Lång väntetid
Att teckna IPO-er innebär extra risker och risken ökar om man måste vänta länge från att aktier tecknas till att de börjar handlas. Av administrativa skäl tar det ofta 1-2 veckor eller mer innan småbolag börjar handlas. Om väntetiden är längre än 10 dagar så hissar Affärsvärlden varningsflagg för de IPO-er som är i den sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.
Dlaboratory-aktien börjas handla 24 dagar efter sista anmälningsdag.
# Tveksamma incitament
Tveksamma incitament är Affärsvärldens samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.
Dlaboratory använder G&W som rådgivare och Certified Adviser. G&W har rätt att erhålla en del av sin ersättning för utförda tjänster i form av units i IPO:n. Vi hissar en flagga.
# Framtida kapitalbehov
Om ett bolag inte är lönsamt så är det viktigt för investerarna att få veta ungefär hur mycket kapital bolaget tror sig behöva fram till vinst eller större förväntat genombrott (licensaffär, ”proof-of-concept” eller motsvarande). Vid notering bör det vara tydligt angivet hur styrelsen ser på långsiktigt kapitalbehov, inte bara för kommande 12 månader. Ungefär hur mycket kapital behövs under ungefär hur många år? Om denna information saknas, förefaller orealistisk eller lämnar ett stort ofyllt finansieringsgap så är det en klar nackdel.
Det ges ingen information i prospektet om finansieringsbehovet efter 12 månader.
# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag
Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att ”konkurrera” med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.
Av prospektet framgår inte tydligt vilka som omfattas av lock up. Det som framgår är att vissa styrelseledamöter och ledningspersoner har åtagit sig att inte sälja aktier inom ett år. En titt i ägarlistan ger att flera av de största ägarna inte är lednings- eller styrelsepersoner. Mot bakgrunden av att flera av storägarna inte omfattas av lock up hissar vi en flagga.
# Bristfällig information
Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.
Prospektet saknar tabell över aktiekapitalets utveckling, vilket nog beror på att det är ett EU-tillväxtprospekt där sådan tabell inte brukar få finnas med. Det saknas också kassaflödesanalys, information om styrelseledamöters och ledningspersoners eventuella konkursengagemang, information om eventuellt gjorda emissioner i närtid samt information om vilka personer som omfattas av lock up. Vi hissar en flagga.
AFFÄRSVÄRLDENS SYN PÅ DLABORATORY
Det här är ett utvecklingsbolag med små intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.
1. INCITAMENT NYCKELPERSONER
Styrelse och ledning äger runt 18,4% av bolaget efter notering. VD Erik Severin som tillträdde hösten 2020 äger inga aktier före emission men tecknar aktier för 100 000 kr och har därtill 3 879 teckningsoptioner. Medgrundaren och teknologichefen Fredrik Akke äger 2,7% av bolaget efter emission. Försäljningschefen Henrik Winberg äger inga aktier men har 1 000 optioner. CFO Claes Petrén äger 0,6% av bolaget. Styrelseordförande Tove Janzon äger 0,7% av bolaget.
Största ägare efter emission är statliga Almi Invest med 10% av bolaget. Näst största ägare är grundaren Magnus Akke med kring 8% av bolaget som arbetar som forskningschef. Tredje största ägare är investeraren John Fällström med knappt 7%.
Affärsvärlden noterar att bolaget gjorde en emission i början på 2020 och tog in 14 Mkr från nya investerare samt att teckningsoptioner nyttjades som tillförde bolaget 6 Mkr. Detta beskrivs inte i prospektet. Afv:s grova beräkning pekar på att nyemissionen gjordes till en bolagsvärdering kring 45 Mkr – en bra bit under IPO-värderingen på 133 Mkr. Detta är dock en osäker uppskattning.
2. TRACK RECORD NYCKELPERSONER
VD Erik Severin har varit i elbranschen sedan mitten på 70-talet och har verkat som projektledare inom elkraftsproduktion, överföring och bevakning. De senaste 15 åren har Severin arbetat inom Sweco som affärsutvecklare samt varit VD över Swecos energiverksamhet i Sverige. CTO Fredirk Akke har erfarenhet från en rad mellanchefs- och projektledarposter, bland annat på Saab. Marknads- och försäljningschefen Henrik Winberg har omkring 10 års erfarenhet av försäljning, bland annat internationellt och inom teknik.
Styrelseordförande är Tove Janzon som sitter i ett flertal styrelser. Vi noterar också att Jonas Mårtensson är ledamot. Han är delägare på Alted och siter i styrelsen i bland annat DistIT och Slite Vind. Även Anders Ericsson sitter i styrelsen med erfarenhet från energibranschen. Bland annat som VD på Jämtkraft samt som styrelseordförande för energispelare som bland annat Scandem och Dalakraft.
3. TROVÄRDIGHET PRODUKT OCH STRATEGI
Dlab verkar inom smarta elnät. Bolagets två grundarbröder Fredrik och Magnus Akke har forskat kring elnät. Efter en analys år 2010 kom de fram till att realtidsövervakning av incidenter i elnätet inte var etablerad i någon större utsträckning. Praxis för elnätsövervakningen var reaktiv, alltså att man först efter ett elavbrott startade felsökningar och arbetade med att hitta lösningar. Bolagets lösning står istället på en proaktiv grund där man genom sensorer övervakar incidenter i elnätet i realtid och kan förhindra elavbrott samt erbjuda beslutsunderlag till investeringar och underhåll av nätet.
Produkten är inriktade på elnätets svagaste punkt, fördelningsstationerna. Här uppstår 90% av elavbrotten. Fördelningsstationerna är en av de sista anhalterna innan strömmen når slutkonsumenten och syftar till att minska spänningen i nätet från 40-130 kV till 10 – 20 kV. Enligt bolaget har man under sina pilotprojekt lyckats förhindra 25% av befarade elavbrott.
Dlab säljer en hårdvara som installeras i fördelningsstationen och som skickar data till molnet. Denna data analyseras och presenteras i tre tjänster:
- dAnalyzer: Ger varningar om kommande elavbrott samt fungerar som analysverktyg vid incidenter.
- dQuality: Mäter elkvalitet enligt de mått som elnätsbolagen ska möta för att utrustningen inte ska gå sönder.
- dInsight: Visualiserar data som kan användas som beslutsunderlag för investeringar och planering av underhåll av elnätet.
Hårdvaran utgör en engångskostnad för kunder på 165 000 kr och installeras i varje fördelningsstation. En prenumeration på analysverktyget kostar i genomsnitt 75 000 kr per år och station.
Bolaget uppger i prospektet att det inte finns några direkta konkurrenter men att globala giganter så som ABB och Siemens potentiellt skulle kunna etablera sig på marknaden.
Vidare verkar rådande preventiva förfarande vara att elnätsbolagens montörer besöker fördelningsstationerna och fyller i ett pappersformulär med uppgifter om stationerna. Sitter även de stora elbolagen på samma process borde det finns en stor nytta av bolagets produkt. Samtidigt är investeringen inte trivial. För en större spelare handlar det om en relativt stor investering, exempelvis skulle ett bolag som sitter på 500 fördelningsstationer betala 120 Mkr för hårdvara och prenumeration under det första året.
Den svenska marknaden är bolagets huvudmarknad och här har bolaget varit aktiva sen kommersialisering år 2015. Sverige har omkring 3 000 fördelningsstationer och marknaden är därmed värd 225 Mkr per år i återkommande intäkter, vid full marknadspenetration. Hårdvaran skulle därtill kosta kring 500 Mkr att installera. Bolaget har en pilotkund i den indonesiska regionen Jakarta vars marknad är värd 150 Mkr i årliga prenumerationsintäkter. En pilotkund återfinns även i Finland, vars marknad sannolikt är värd någonstans mellan Jakartas och Sveriges. Dlabs kundlista innehåller stora elnätsbolag som Ellevio, Eon och Kraftringen.
I Norden sker försäljningen via interna resurser och globalt arbetar bolaget med Business Sweden. Framgent vill de även använda sig av partners. Bolaget har som målsättning att fram till 2025 nå 20% av den svenska marknaden, 10% av den nordiska marknaden (exklusive Sverige) samt att etablera sig i 10 globala länder (exklusive Norden). Försäljningscykeln sträcker sig mellan 2-3 år, där det första året innefattar kundbearbetning och de andra två åren utvärderas produkten i ett pilotprojekt. Efter år tre bör alltså en större order komma.
Dlab lyfter fram att kundnyttan är större i länder med dåliga elnät, men att försäljningsarbetet även är svårare i sådana regioner då nätet ofta ägs av en statlig aktör med långa beslutsvägar och hierarkisk organisation.
Trots drygt sex års historik av en kommersialiserad produkt och en försäljningscykel på 2-3 år har stora orders hittills uteblivit. Nettoomsättningen har varierat mellan 1,5 och 6 Mkr utan någon tillväxttrend sedan 2015. Med utebliven försäljningsframgång i Sverige är frågan om man vågar tro på att bolaget lyckas etablera sig globalt. Afv tror inte att svårighetsgraden minskar när det gäller bearbetning av exempelvis ett statligt indonesiskt bolag jämfört med hemmamarknaden.
En tydlig tillväxtstrend hittar vi däremot i bolagets kostnader, som har ökat från 4 Mkr år 2015 till 18 Mkr för 2020. För 2021 spås kapitalbehovet vara 25 Mkr. Dlabs höga burn-rate gör att mer kapital behövs inom 1,5 år givet att inte intäkterna tar fart.
4. NÖDVÄNDIGA ANTAGANDEN I OPTIMISTISKT SCENARIO
- Framgångsrik försäljning och konvertering av pilotkunder till etablerade kunder. Varav en eller flera större elnätsbolag.
BOLAG | Idag | Tänkbart 2025 | |
Avklarad milstolpe | Proof of concept | 60 Mkr intäkter | |
Kommande värdedrivare (i) | Framgångsrik kommersialisering | Bredare acceptans för produkten | |
Värderingsmodell (ii) | e.m. | EV/S 7 | |
Resultatnivå, årstakt | Cirka -13,6 Mkr | Kring 5 Mkr | |
Börsvärde, Mkr (iii) | 133 Mkr | 420 Mkr | |
Optimistisk vinstchans (iv) | 220% |
TABELLFÖRKLARING OPTIMISTISKT SCENARIO
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Affärsvärldens huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Affärsvärlden enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.
(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.
(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Affärsvärlden (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Affärsvärldens optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.
(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
Vid kraftigt ökad försäljningen finns stor uppsida i aktien. I ett optimistiskt scenario räknar vi på att Dlab har nått 20% av Sverige samt 10% av Finland. Det skulle innebär en årlig omsättning på runt 60 Mkr. Dlabs själva lyfter fram ett bolag som heter InHand Technologies som en liknande aktör men inte en direkt konkurrent till dem själva. InHand värderas till EV/Sales kring 7. Använder vi den multipeln för Dlab i ett optimistiskt scenario så finns en uppsida på 220%.
PESSIMISTISKT SCENARIO
Bolaget har efter sex år inte lyckats knipa ett stort kontrakt utan omsättningen har varierat mellan 1,5 och 6 Mkr. Bolagets kostnader ökar däremot tydligt, från 4 Mkr år 2015 till 18 Mkr för 2020. Uteblir försäljning är ytterligare emissioner att vänta. Sannolikt skulle aktien ta mycket stryk i sådant fall. En investerar i Dlab bör räkna med att hela det investerade kapitalet riskeras.
AFFÄRSVÄRLDENS SLUTSATS
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.
Bolaget har en färdig produkt som man lyckats få stora aktörer som Eon och Ellevio att köpa in och testa. För en lekman känns det som att en produkt som förhindrar var fjärde elavbrott borde vara intressant i kundledet. Men ett försäljningsgenombrott har trots fem år av kommersialisering lyst med sin frånvaro.
Kapitalet från emission ska främst gå till att accelerera det internationella försäljningsarbetet. Vi är inte övertygande om att försäljningsarbetet kommer att gå bättre globalt än lokalt.
Den stora kostnadskostymen gör att ytterligare emissioner finns på radarn. Den låga transparensen gällande lock-up och eventuellt säljsugna ägare lockar inte heller.
Vi landar i rådet teckna ej.
SÅ SER AFFÄRSVÄRLDEN PÅ FÖRHOPPNINGSBOLAG
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Affärsvärldens åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
- Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
- Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
- Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
- Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Affärsvärldens slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Affärsvärlden sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
- 1 eller 2 = Sälj
- 3 eller 4 = Neutral
- 5 eller 6 = Köp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser