Danske Bank: Estnisk skandal tynger

Inte ens i medvind är det särskilt många som gillar storbanker, vare sig som samhällsaktörer eller aktier.

I dåliga tider har banker inga vänner. Deras enda stöd är rädslan att en storbanks undergång får allvarliga konsekvenser för samhället runtomkring. Här är Danske Bank (164 dkr) snart.

Danske Banks utredning av misstänkt rysk penningtvätt i Estland har identifierat totalt cirka 15 000 kunder och 9,5 miljoner transaktioner perioden 2007–2015. Totalt transaktionsflöde för dessa 15 000 kunder uppgick till cirka 200 miljarder euro. Wow.

Hur stora blir böterna?

Det är så klart omöjligt att veta. Man kan bara gissa baserat på tidigare liknande fall. Problemet är att alla fall skiljer sig åt och det verkar inte finnas någon förutsägbarhet i hur stora böter särskilt amerikanska myndigheter gör anspråk på. Vi vet från relativ närtid att exempelvis Telia och Deutsche Bank åkte på miljardböter vars storlek verkade sättas i något slags förhandlingsliknande process.

Den enskilt bästa jämförelsen med Danske Bank är kanske Deutsche Bank som under 2017 åkte på böter på cirka 600 miljoner dollar för totalt 10 miljarder dollar i misstänkta ryska betalningar.

Om böterna för Danske blir i samma proportion så handlar det om mastiga 12 miljarder euro eller cirka 90 miljarder danska kronor. Det är vrålmycket och vi ser det som ett värstascenario. Men det är inte läge att bagatellisera skandalen. Det finns många försvårande omständigheter.

• Penningtvättproblemen löpte under lång tid, från 2007 till 2015.
• Via Wall Street Journal finns mejlkopior som visar att Danske varit väl medvetna om problemen sedan åtminstone 2013.
• Bland Danskes affärspartners var det känt att det fanns problem i Estland. JP Morgan bröt relationen med Danske i Estland 2013 och 2015 bröt Deutsche Bank relationen. En hög chef på Deutsche Bank gjorde då bedömningen att de bara ville ha något att göra med en kund av tio från Danske Bank Estland.
• 2013, när problemen var som störst så fanns motsvarande 30 miljarder dollar från icke-ester hos Danske Bank Estland. Det är ett gigantiskt belopp relativt storleken på banken och det är graverande att Danske Bank inte granskande detta ordentligt.
• Danske Bank Estlands affärer med utlänningar sägs ha haft en avkastning på 402 procent på eget kapital. Klart misstänkt för att vara ”enklare” banktjänster som betalningar. Återigen, det ser inte bra ut för Danske Bank.

Som sagt det är omöjligt att veta hur detta spelar ut men här är ett scenario som vi på Börsplus ser som fullt tänkbart.

1. Gigantiska bötesbelopp börjar diskuteras och i anslutning till det reses frågetecken kring Danske Banks finanser.
2. Danske Bank slopar aktieutdelningen och aviserar en stor nyemission samtidigt som man gör en stor reservering. Beloppet måste vara stort nog för att tas på allvar. Ska vi gissa på 60 miljarder danska kronor i ett ”worst case”?
3. Vill banken ha en kärnprimärkapitalrelation på cirka 15 procent så innebär det, enligt Börsplus överslagsberäkning, ett nyemissionsbehov på cirka 50 miljarder danska kronor.
4. När vi räknar i överkant på böterna så blir det våldsamt mycket pengar. Men en så stor nyemission är något som ett av Danmarks viktigaste företag skulle klara av.
5. Slutnotan kan alltså i värsta fall bli 90 miljarder danska kronor, som vi skissade på tidigare. Men det lär dröja ett par år till dess och då hinner Danske Bank göra vinster på i storleksordningen 35–40 miljarder danska kronor längs vägen.

Köper man in sig i Danske Banks aktie idag och gör en ”mental reservering” på netto cirka 60 miljarder danska kronor så köper man in sig till cirka 1,7 gånger substansvärdet (se tabell nedan). Det är inget fynd men är alltså efter hänsyn tagit till gigantiska böter i ett för banken pessimistiskt scenario.

Aktien ska nog falla lite till men aktien har redan fallit så mycket att det inte är uppenbart att nedsidan härifrån är enorm. Brasklappen är så klart den lilla detaljen att detta förutsätter flera saker som vi inte har en susning om. Har vi sett det värsta av skandalen eller finns det ännu ruttnare lik i de danska garderoberna? Räcker det med en smäll på 60 miljarder danska kronor för att blidka myndigheter i USA och Europa?

Den som lever får se.

Så värderas storbankerna