CTT Systems: Dags för boarding

CTT Systems (192 kr) utvecklar och säljer system för kontroll av luftfuktighet i flygplan. Bolagets teknologi förhindrar uppkomst av kondensation mellan kabinen och flygplanets ytterskal samt höjer luftfuktigheten inne i kabinen för ökad komfort. Kort och gott miljövänligare flygningar samt hälsosammare kabinklimat.

Kunderna är stora flygplansleverantörer som Airbus och Boeing. CTT har en stark ställning på marknaden och är exempelvis ensam leverantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansmodellerna från just Airbus och Boeing.

CTT utför själva slutmontering och test av produkter och system vid bolagets anläggning i Nyköping. Koncernen har 76 anställda.

Ny VD

Torbjörn Johansson som varit VD sedan 1997 gick i pension den 1 april i år. Ny VD är Henrik Höjer som närmast kommer från rollen som affärsområdeschef för det schweiziska bolaget RUAG Simulation & Training. Dessförinnan har Höjer arbetat på försvarskoncernen Saab i mer än 20 år, bland annat som VD för Saab Training Systems.

Största ägare med 13% av aktierna är investeraren Tomas Torlöf som även är styrelseordförande i bolaget. Torlöf har varit ägare i CTT sedan 1995 och största ägare sedan 2014.

Ökad komfort

Alla flygplan har i olika utsträckning problem med fukt. Vid långflygningar blir luften i planet väldigt torr. Det beror på att flygplanen tar in luft utifrån som inte innehåller något vatten. Låg luftfuktighet leder i sin tur till komfortproblem för passagerarna i kabinen i form av irriterade slemhinnor i näsa och hals, vilket också ökar risken för sjukdomsspridning. Covid-19 kan nog fungera som en katalysator för att öka penetrationen av luftfuktare på flygplan på sikt.

En högre luftfuktighet kan även bidra till bättre vila och sömn samt minskad jetlag. Upplevelsen ombord på planet blir kort och gott behagligare. En del flygbolag som utrustat sina plan med befuktare lyfter fram god sömnkvalitet på planen i sin marknadsföring. Penetrationen i cockpit på Boeing 787 är ungefär 85%.

Främsta konkurrenten på luftfuktare är schweiziska bolaget Liebherr. De är marknadsledande till business jets. Konkurrensen utgörs även av andra innovationer och produkter i kabinen som exempelvis wifi för passagerarna. Ökade oljepriser är en risk då det kan påverka investeringsviljan hos flygbolagen.

Ett annat problem är att ytterskalet på flygplanet blir väldigt kallt. Flygplanets skrov är ungefär 35 minusgrader. Mellan kabinen och insidan av ytterskalet bildas kondens. CTT:s avfuktare Zonal Drying minimerar dessa kondensationsproblem. Det ger bland annat lägre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp, färre elfel och ökad livslängd för isoleringsmaterialet. Med andra ord lägre drifts- och underhållskostnader.

Inom denna kategori är CTT ensamma om att erbjuda produkter för aktiv fuktreglering. Historiskt har flygplan endast varit utrustade med passiva system som leder bort kondensvatten när planen står på marknaden.

Ökade krav på hållbarhet och skenade oljepriser borde å andra sidan öka viljan att sänka bränslekostnaderna för flygbolagen. CTT framhäver att de aldrig upplevt bättre förutsättningar för bolagets avfuktarsystem.

Bolagets största kund inom avfuktning är Jet2.com. De har avfuktningssystem på hela deras flygplansflotta som idag består av cirka 90 Boeing-plan. Jet2 har lagt en order på 51 stycken A321-plan med leverans från 2023.

Turbulens under pandemin

CTT Systems har varit en tydlig förlorare på restriktioner och minskat resande under pandemin. Under 2020 minskade intäkterna med 43% och föll med ytterligare 25% ifjol. Försäljningen bottnade under första kvartalet 2021. Därefter har försäljningen kontinuerligt vuxit i takt med ökat flygande världen över. I fliken “kvartal” i grafiken nedan visas utvecklingen på kvartalsbasis.

Innan pandemin hade CTT en fin trend med god tillväxt och stigande marginaler. Rörelsemarginalen snittade 27,8% år 2017-2019. CTT har inget uttalat finansiellt mål.

Under 2020-2021 har rörelsemarginalen pressats och varit omkring 18-19%. Att CTT trots kraftigt minskade intäkter ändå har kunnat uppvisa goda marginaler beror på bolagets affärsmodell med stor andel intäkter från eftermarknaden, då CTT säljer förbrukningsvaror och reservdelar.

Höglönsamma eftermarknadsintäkter

När CTT väl installerat sina system på planen så genereras intäkter från eftermarknaden under lång tid. Planen används vanligtvis 20-25 år. CTT har ett strategiskt marknadssamarbete med Collins Aerospace för nyförsäljning. Amerikanska Collins är för övrigt tredje största ägare i CTT med 9% av aktierna i bolaget.

CTT har idag produkter hos fler än 50 flygbolag på totalt cirka 1500 flygplan. Beroendet av enskilda flygplansmodeller är stort i form av Boeing 878 och Airbus A350. Fördelen är att den installerade basen finns på flygplansmodeller som kommer vara centrala i den globala långdistanstrafiken framöver. Den klassiska flygplansmodellen Boeing 737 började exempelvis att tillverkas redan 1967 och säljs fortfarande.

Under 2019, innan pandemin slog till, uppgick eftermarknadsintäkterna till 147 Mkr. 2020 föll dem till 72 Mkr. På rullande tolv månader bidrog eftermarknadsintäkterna med knappt 115 Mkr det är alltså drygt 32 Mkr lägre än innan pandemin. Samtidigt växer den nya installerade basen vidare. CTT redovisar inte lönsamheten för eftermarknadsaffären eller andra segment. Affärsvärldens gissning är att marginalerna för eftermarknadsaffären ligger kring 50%.

Intäkterna inom OEM-segmentet har minskat en hel del på senare år. Inom OEM monteras CTT Systems produkter in vid flygplanstillverkning hos exempelvis Boeing och Airbus.

Historiskt sett har CTT varit framgångsrika men lägre produktionstakt av nya flygplan under pandemin har pressat intäkterna för OEM. Visibiliteten på kort sikt är sämre än tidigare. VD Henrik Höjer lyfte i Q1-rapporten fram att OEM-intäkterna fortsätter att ligga på en låg nivå. I nuläget produceras Boeing 787-flygplanet i en mycket låg takt. CTT planerar för en fortsatt låg takt under 2022 men bolaget är beredda att skala upp om leveranserna om det behövs. Airbus planerar att öka produktionstakten från 5 till 6 plan per månad av modellen A350 under 2023.

Retrofit-marknaden utgörs av system som installeras hos flygbolagen till redan levererade plan. Installationen sker exempelvis i samband med underhåll eller vid regelbundna uppgraderingar av kabininteriören som flygbolagen gör på sina plan. Intäkterna från Retrofit-segment uppgick till 4% senaste tolv månaderna. CTT gynnas av att flygbolagen blir alltmer fokuserade på att minska sitt klimatavtryck vilket kan gynna marknaden för avfuktare. Vid Q1-rapporten framhävde CTT också att alltfler flygbolag börjat se över sina projekt för att uppgradera kabininteriören.

Högtflygande potential

Ett annat segment som är litet omsättningsmässigt idag (5%) men som har stor potential är marknaden för privatplan – Private Jet. Marknaden för små VIP-plan uppgår till cirka 10-20 Mkr per år. Under de senaste tio åren har CTT haft en omsättning på 15-30 Mkr. CTT har hög marknadsandel för stora VIP-plan men lägre på de minsta modellerna. CTT har förstärkt samarbetet med Airbus Corportate Jets och adresserar nu även marknaden för stora Business jets (segment Private Jet), där tillväxtmöjligheterna är stora. Konkurrenten Liebherr Aerospace är den
ledande leverantören av luftfuktningssystem till Business jets

För tillfället saknas luftavfuktningssystem på till exempel Bombardiers och Gulfstreams nyaste modeller. Airbus har kommit längst genom att till ACJ TwoTwenty-modellen specificera luftfuktare som tillval för att nå komfortklimat. Marknadspotentialen i segmentet är cirka 200 Mkr årligen.

I mitten av mars ingick CTT avtal med Airbus Corporate Jets (ACJ) avseende utveckling av fyra luftfuktare och en avfuktare till ACJ businessjet. Tillväxtpotentialen inom business jet-segmentet är lockande.

I samband med varje delårsrapport lämnar CTT en intäktsprognos för kommande kvartal. I tabellen nedan visas prognos respektive utfall för de senaste kvartalen. Prognosen för andra kvartalet 2022 är 50-55 Mkr i omsättning vilket implicit innebär 33-47% tillväxt jämfört med Q2 2021.

På helårsbasis 2022 skissar vi på 242 Mkr i omsättning motsvarande 60% tillväxt. Därefter räknar vi med 30-35% tillväxt. Det enstaka analytikerestimat (uppdragsanalys) som finns räknar med ännu högre tillväxt.

I takt med fortsatt ökade intäkter från eftermarknaden tror vi CTT kan nå en rörelsemarginal på 35% på sikt. 2019 var Ebit-marginalen knappt 34% jämförelsevis.

Kommande år väntas såväl försäljningstillväxten som resultattillväxten vara stark. Använder vi en multipel på 20 gånger rörelsevinsten finns 35% uppsida på sikt. 20 gånger kan tyckas högt för en underleverantör. Samtidigt har CTT en unik dominant ställning på marknaden. Eftermarknadsintäkterna genererar starka kassaflöden under lång tid och borgar för god vinsttillväxt.

Under 2021 utgjorde intäkter från Ryssland 4% av koncernens omsättning. CTT har nu stoppat alla leveranser till Ryssland. Bolaget har inga anställa eller leverantörer i varken Ryssland, Belarus eller Ukraina.

Inte för flygrädda

Trots fallande intäkter har CTT Systems uppvisat solid lönsamhet under pandemin. Bolaget har en attraktiv affärsmodell med stor andel återkommande intäkter och från den höglönsamma eftermarknaden.

Risken är att flygindustrin får det motigt med mindre affärsresande och nöjesresande. Och att det kommer bakslag i återhämtningen. Samtidigt är det troligen många människor som vill ut och resa i takt med att pandemin klingar av.

Ett högt oljepris påverkar flygindustrin på flera sätt. Kanske minskar investeringsviljan hos flygbolagen. Samtidigt finns underliggande drivkrafter för luftfuktare i form av att minska risken för sjukdomsspridning i kabinen samt öka komforten. Marknaden för avfuktning borde gynnas då systemen minskar bränslekostnaderna och slitaget på planen.

CTT Systems framstår som ett kvalitativt bolag. Aktien passar inte flygrädda och på kort sikt finns risk för turbulens i form av börsoro och/eller ökad smittspridning. Långsiktiga investerare som inte räds riskerna kan överväga en post.