Analys CTEK
CTEK: Vinnare eller förlorare på elbilar?
CTEK | |
Börskurs: 21,50 kr | Antal aktier: 70,0 m |
Börsvärde: 1 504 Mkr | Nettoskuld: 278 Mkr |
VD: Henrik Fagrenius | Ordförande: Johan Menckel |
CTEK (21,50 kr) utvecklar och säljer batteriladdare. Bolaget har sitt ursprung inom lågvoltsladdare för vanliga bilbatterier (ofta 12-24 volt) där CTEK är ett starkt varumärke i premiumsegmentet med runt 10% global marknadsandel och försäljning i över 70 länder. Sedan ett förvärv under 2018 har bolaget också en viktig affär inom laddboxar och tillbehör för laddning av elfordon som i nuläget står för omkring 20% av omsättningen.
Sedan noteringen 2021 är investmentbolaget Latour största ägare med 33,5% av aktierna. VD sedan september 2023 är Henrik Fagrenius som närmast kommer från rollen som chef för EMEA-regionen på Dometic. Han äger aktier i CTEK för 3,8 Mkr.
Affärsvärldens huvudscenario | 2023 | 2024E | 2025E | 2026E |
Omsättning | 884 | 893 | 956 | 1 003 |
– Tillväxt | -6,9% | +1,0% | +7,0% | +5,0% |
Rörelseresultat | -230 | 59 | 85 | 110 |
– Justeringar | +290 | +21 | +20 | +20 |
Justerat rörelseresultat | 59 | 80 | 105 | 130 |
– Rörelsemarginal (Ebita) | 6,7% | 9,0% | 11,0% | 13,0% |
Resultat efter skatt | -257 | 39 | 69 | 91 |
Vinst per aktie | 0,18 | 0,55 | 0,99 | 1,30 |
Utdelning per aktie | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
Direktavkastning | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% |
Avkastning på eget kapital | -37% | 5% | 9% | 11% |
Kapitalbindning | 19% | 16% | 17% | 18% |
Nettoskuld/Ebita | -1,4 | 3,5 | 2,2 | 1,2 |
P/E | 119,7 | 39,1 | 21,7 | 16,5 |
EV/Ebita | 30,2 | 22,2 | 17,0 | 13,7 |
EV/Sales | 2,0 | 2,0 | 1,9 | 1,8 |
Kommentar: Justerad Ebita är beräknat före avskrivningar på förvärvsrelaterade anläggningstillgångar (27 Mkr 2023), nedskrivningar på förvärvsrelaterade anläggningstillgångar (166 Mkr 2023) och nedskrivningar av ej förvärvsrelaterade immateriella tillgångar av engångskaraktär (60 Mkr), samt före jämförelsestörande poster (-37 Mkr 2023). Vinst per aktie för 2023 har justerats av Afv i enlighet med detta. I våra prognoser antar vi att skillnaden mellan Ebita och Ebit endast kommer utgöras av avskrivningar på förvärvsrelaterade anläggningstillgångar om cirka 20 Mkr på årsbasis. |
Kraschade efter notering
Det var under riskkapitalfirman Altors tidigare ägande som bolaget tog steget in på marknaden för laddning av elbilar genom förvärvet av Chargestorm under 2018. CTEK noterades sedan 2021 och steg initialt mycket kraftigt medan Altor raskt sålde av merparten av sina aktier.
Redan förhållandevis kort efter noteringen började dock försäljningen på den traditionella lågvoltssidan falla, samtidigt som kostnadsinflationen urholkade lönsamheten. I början av 2023 fick tidigare VD Jon Lind lämna posten och kort senare genomförde bolaget även en företrädesemission som tillförde 350 Mkr. Sedan toppnivåerna har aktien förlorat nästan 90% av värdet.
Under andra halvan av 2023 började lågvoltsaffären återhämta sig, men ungefär samtidigt följde i stället ett kraftigt ras i försäljningen av laddboxar för elfordon. Delvis en generell svacka i branschen som följd av högre räntor, minskad försäljning av nya elbilar och färre nybyggnadsprojekt där installation kan ske. Men CTEK drabbades också extra hårt av att General Motors, en mycket viktig storkund i Nordamerika, minskat antalet kundanpassade produktvarianter som CTEK ska leverera från två till en variant. Det har slagit hårt mot volymerna.
Tecken på ljusning
Det fanns tecken på ljusning i den nyligen släppta rapporten för andra kvartalet. Efter fyra kvartal med fallande omsättning vände bolaget återigen till tillväxt, organiskt +6%. Aktien belönades med 13% kursuppgång på rapportdagen.
Utvecklingen var särskilt stark inom den del av koncernen som vänder sig direkt mot slutkundsmarknaden (divsionen Consumer). Det handlar nästan uteslutande om traditionella lågvoltsladdare som säljs via verkstäder och återförsäljare som exempelvis Mekonomen, Jula eller Amazon. Under kvartalet har bland annat nya produkter lanserats i Australien och säljkåren i DACH-regionen stärkts.
Men även inom laddboxsegmentet (kallat EVSE) fanns små tecken på återhämtning. Efter tre kvartal i rad med omsättning kring dryga 35 Mkr växte försäljningen till 45 Mkr i andra kvartalet. Fortfarande klart lägre än de nivåer bolaget redovisade som bäst under 2022-2023, men ändå ett fall framåt.
CTEK:s Q2 | Q2 2024 | Q2 2023 |
Omsättning | 212 Mkr | 199 Mkr |
– tillväxt | +7% | -15% |
– organisk | +6% | -19% |
Bruttoresultat | 112 Mkr | 100 Mkr |
– marginal | 52,9% | 50,4% |
Justerad Ebita | 15 Mkr | 3 Mkr |
– marginal | 7,1% | 1,4% |
Med viss tillväxt och högre andel lönsamma lågvoltsprodukter steg rörelseresultatet (Justerad Ebita) från 3 till 15 Mkr. Rörelsekostnaderna hölls någorlunda stabila tack vare det besparingsprogram som CTEK sjösatte i början av 2023. Framöver finns dock vissa behov att öka på säljstyrkan inom den återförsäljarbaserade lågvoltsaffären. På helåret ser ändå rörelsemarginalen ut att kunna närma sig 9%.
Omtag i laddboxaffären
Inom EVSE-segmentet säljer CTEK både laddboxar och tillbehör för hemmabruk och föreningar, liksom mer kraftfulla laddstationer för offentliga miljöer – så kallade destinationsladdare. När EVSE-affären byggdes upp var den ursprungliga förhoppningen att återanvända det starka återförsäljarnätverk som CTEK redan hade byggt upp inom konventionella lågvoltsladdare, för att även sälja laddare för elfordon.
Även om bolagets storaffär med GM potentiellt kan vara ett exempel där den strategin gett utdelning, så verkar idén om synergier på säljsidan åtminstone delvis kommit på skam. I slutet av 2023 meddelade CTEK att man kommer styra om EVSE-affären mot destinationsladdare och portabla laddare. Samtidigt kommer bolaget välja bort mindre affärer där CTEK historiskt tagit ett större supportansvar.
Fokus kommer alltså i stället ligga på större företagskunder med förmåga att själva ta ansvar för delar av supporten. Idén är att det ska ge en mer skalbar och lönsam verksamhet framöver. Två exempel vi uppfattar som sådana större kunder är bland annat Vattenfall och Stockholm Parkering, där CTEK är en av flera tillverkare som levererar laddningsutrustning och programvara till större offentliga laddnät.
Att man backar ut ur vissa typer av affärer för att fokusera tydligare på andra kan ändå tyckas rimligt. Inte minst givet att en del av problemet på marknaden eventuellt också kan vara en överetablering på vissa håll inom EVSE. Som förväntningarna ligger nu bedöms bolag som Garo och Zaptec växa sina laddboxaffärer med omkring 15-20% årligen de närmsta åren. De förväntningarna har kommit ned ganska kraftigt senaste året.
Bolag | Avkastning 1 år % | P/E 2025E | EV/Ebita 2025E | EV/Sales 2025E | Ebit-marginal 2025E % | Årlig tillväxt 2025E-2026E % |
CTEK | -6% | 20,2x | 15,2x | 1,8x | 9,7% | 9,6% |
Garo | -55% | 11,7x | 12,1x | 1,1x | 10,5% | 8,9% |
Zaptec (NO) | -66% | 6,2x | 3,8x | 0,5x | 10,2% | 21,0% |
Kempower (FI) | -67% | neg. | neg. | 2,3x | 2,5% | 38,5% |
Alfen (NL) | -76% | 12,9x | 25,8x | 0,7x | 6,4% | 17,2% |
Wallbox (US) | -52% | neg. | neg. | 1,1x | -5,2% | 51,3% |
Genomsnitt | -54% | 35,0x | 14,2x | 1,3x | 5,7% | 24,4% |
Källa: Affärsvärlden / Factset |
Lågvoltsladdare ett minne blott?
Ett annat problem som skulle kunna tynga CTEK är att bolagets ursprungliga affär inom laddare för lågvoltsbatterier tar stryk av omställningen till elfordon. Även elbilar har förvisso traditionella 12-voltsbatterier som driver mycket av elektroniken i bilen. Men till skillnad från bensinbilar, där uppladdning kräver att motorn går, så drar 12-voltsbatteriet i en elbil normalt sett ström från det stora högvoltsbatteriet som används för att driva bilen framåt.
Det innebär helt enkelt att behovet av en separat 12-voltsladdare minskar kraftigt med en elbil. På så sätt skulle vi nog betrakta en stor del av CTEK:s traditionella (och mycket lönsamma) lågvoltsaffär som strukturellt hotad.
CTEK:s finansiella mål
Omsättningstillväxt: på årsbasis nå 2 miljarder kronor i nettoomsättning på medellång sikt, där majoriteten av försäljningen förväntas utgöras av elfordonsladdare och tillbehör. (Rullande 12 månader ca 850 Mkr varav ca 20% elfordonsladdare)
Lönsamhet: nå en justerad Ebita-marginal om 20% på medellång sikt. (Rullande 12 månader ca 10%)
Kapitalstruktur: nettoskulden ska uppgå till mindre än 3,0x justerad Ebitda. (Rullande 12 månader 2,0x)
Utdelningspolicy: dela ut 30% av årets resultat till aktieägarna. (2023 förlust och ingen utdelning)
Med det sagt bör man förstås ha i bakhuvudet att övergången till elfordon kommer ta många år och gå olika fort i olika delar av världen. Det finns fortfarande marknader för CTEK att slå sig in på eller öka penetrationen. Och nya produkter utvecklas alltjämt för att bibehålla eller öka marknadsandelen.
Slutsats
CTEK är ett bolag som med sitt starka varumärke inom lågvoltsladdare har en imponerande marknadsposition i en höglönsam nisch – men som på lång sikt är strukturellt hotad av det fortsatta skiftet mot elfordon. Strategin att framtidssäkra bolaget genom att själva ge sig in i laddare för elfordon är rimlig, men har inte skett utan friktion. Laddboxar är ett populärt segment med hård konkurrens och oklara utsikter kring lönsamhet. Sammantaget finns stora långsiktiga utmaningar som gör oss försiktiga kring aktien.
På kort sikt ser det kanske ljusare ut. Ambitionen att utveckla nya produkter och bredda den lönsamma lågvoltsaffären geografiskt kvarstår. Små tecken på ljusning i laddboxsegmentet kan anas efter en längre svacka, och efterfrågan lär gynnas ytterligare av lägre räntor som ger bättre ekonomi för hushållen och bostadsrättsföreningar, och bättre förutsättningar för fler byggstarter där laddare kan installeras. I ett optimistiskt scenario finns chansen att CTEK kan åtminstone närma sig tidigare rörelsemarginaler kring 20%, och då finns stor uppsida i aktien.
Sammantaget blir vi dock inte tillräckligt lockade av aktien för att sätta något köpråd.
Tio största ägare i CTEK | Värde (Mkr) | Andel |
Investment AB Latour | 533 | 33,5% |
Fjärde AP-fonden | 156 | 9,8% |
AMF Pension & Fonder | 135 | 8,5% |
Familjen Nordström | 96 | 6,0% |
Athanase Industrial Partners | 85 | 5,3% |
Avanza Pension | 61 | 3,8% |
Tredje AP-fonden | 26 | 1,7% |
Hans Stråberg | 22 | 1,4% |
Nordea Funds | 18 | 1,1% |
Movestic Livförsäkring AB | 17 | 1,1% |
Fem största insiders utanför topp tio | Värde (Mkr) | Andel |
Ola Carlsson | 5,0 | 0,3% |
Michael Forsmark | 4,6 | 0,3% |
Henrik Fagrenius | 4,0 | 0,3% |
Eva Martinsson | 1,9 | 0,1% |
Stig Mathisen | 1,2 | 0,1% |
Källa: Holdings | Totalt insynsägande: | 1,2% |
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser