Cline Scientific – små partiklar som kräver större kassa

Cline Scientific (börskurs 6 kr 16/4) noterades på Aktietorget 2015 och utvecklar produkter baserade på nanoteknologi. Dessa används främst av forskare, exempelvis för att odla fram stamceller på ett nytt vis. Företaget är ännu litet med begränsade intäkter.

Produkterna är uppdelade i tre olika grupper, nanopartiklar, nanoytor och nanogradientytor. Ytor och styrning på molekylär nivå är viktigt vid hantering av stamceller. Clines ytor har en nanostruktur som kan efterlikna de förhållanden som styr cellreaktioner i human vävnad. På så sätt kan stamceller styras syntetiskt till att bli funktionella celler för att till exempel reparera olika organ.

Produkterna är små glasytor som förädlas med nanoteknologi genom att olika biomolekyler sätts på ytorna. Det kan röra sig om läkemedel eller ämnen som styr stamceller till vad de kan bli och göra. En nanogradient innebär att koncentrationen av nanopartiklar varierar över ytan. Koncentrationsskillnaden hjälper forskarna att förstå vilken koncentration stamcellerna reagerar på. Den koncentrationen reproduceras sen på en annan yta för att få önskad effekt.

Clines produkter används som forskningsverktyg vilket innebär att de till exempel inte behöver vara CE-märkta. Samtidigt innebär det att marknaden är förhållandevis liten. Om Clines teknologi är väsentlig för att utveckla en produkt kommer den att ingå i slutprodukten och på så sätt kan Cline få royalties. Att nå ett sådant samarbete är bolagets främsta målsättning.

Cline har inga direkta konkurrenter med samma teknologi utan konkurrerar med traditionella cellodlingsmetoder. Dessa är dock begränsade vad gäller stamcellsodling. Fler konkurrenter hade dock förmodligen varit positivt eftersom det hade hjälpt till att bygga marknaden. Patent finns i USA, Europa, Japan och Kina.

Cline har nyligen genomfört en liten företrädesemission som endast tecknades till 75 procent och inbringade cirka 6 Mkr. Cline har alltså inte lyckats nå igenom bruset på en microcap-marknad där det är alltmer trängsel. Det är ett problem som vi sett i flera bolag och som vi gissar inte är nära övergående. Problematiskt för Cline är att ett lån på 3 Mkr till storägaren stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola ska betalas tillbaka med emissionslikviden. Även om det bara saknas cirka 1,5 Mkr i kassan måste Cline försöka fylla det hålet på något sätt. Vi bedömer att befintlig kassa räcker en bit över ett år.

Börsplus syn på Cline Scientific

Cline är en förhoppningsaktie, ett forskningsdrivet utvecklingsbolag med låga intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Största ägarna i Cline är vd Patrik Sundh och säljchef Niklas Holmquist. De äger mer än halva bolaget tillsammans men minskade ägandet något i slutet av 2017. Totalt äger nyckelpersoner knappt 60 procent av Cline. Det är positivt.

I den nyligen genomförda nyemissionen deltog en av huvudägarna, stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola och vd Sundh med teckningsförbindelser på totalt 1,3 Mkr.

2. Track record nyckelpersoner

Vd Patrik Sundh är biokemist i grunden med 20 års erfarenhet från ledande positioner inom life science-industrin. Styrelseordförande Ann-Christin Hvittfeldt är styrelseproffs med chefsbakgrund från transport- och logistikbranschen. Ledamot Arne Ferstad känner vi igen från andra mindre Aktietorgsnoterade bolag som Combigene, CLS och Peptonic.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Cline står för en helt ny typ av teknologi. För att bli framgångsrika och nå en volymmarknad krävs acceptans. Acceptans når man genom att etablera sig i forskningsvärlden. Cline omsatte bara cirka 0,5 Mkr 2017. Ungefär hälften av kunderna bolaget lyckas sälja till återkommer. Det är en bra andel. Distributörsavtal har slutits i Kalifornien, Japan, Tjeckien och Frankrike. Hittills har det inte resulterat i några större affärer.

Cline inriktar sig på två olika marknader med samma teknologi – stamcellsterapi och cancerdiagnostik. Strategin är att etablera produktförsäljning till intressanta kunder och på sikt licensiera ut teknologin för nya produkter och terapier. Förhoppningen är att bli en nyckelkomponent för att möjliggöra till exempel stamcellsterapier. Clines teknologi integreras då i produkterna och bolaget erhåller royalties på kundernas försäljning. Således måste kunderna först lyckas nå marknaden och blir framgångsrika för att Cline ska kunna bli framgångsrikt.

Stamcellsmarknaden spås bli stor men befinner sig i ett tidigt skede. Exempel på terapiområden som kan bli stora är diabetes, Alzheimers, Parkinsons och artros. Referenskunder är ytterst viktigt för att forskarvärlden ska få upp ögonen för Clines teknologi. Inom cancerdiagnostik, som är ett hett fält, används Clines nanogradienter för att se hur cancercellerna beter sig.

I nuläget har Cline lyckats etablera två huvudsakliga samarbeten:

• En forskargrupp på Sahlgrenska universitetssjukhuset utvecklar en metod för kontrollerad styrning av stamceller till att bli humana broskceller. Brosk har en begränsad förmåga att läka så en cellterapi baserat på stamceller som kan odla broskceller har ett stort värde.
• Utvecklingsbolaget Liv Diagnostics utvecklar en ny typ av cellbaserad diagnostik för metastaserande bröstcancer med hjälp av Clines gradientteknologi. Här används teknologin för att avgöra hur cancercellernas benägenhet att sprida sig ser ut. Bättre diagnosmetoder inom cancervården är viktigt eftersom ju tidigare cancern upptäcks desto större är chansen att bota.

Det är det senare samarbetet som verkar längst kommet. Här har Cline lyckats med strategin att konvertera produktförsäljning till ett licensavtal som ska ge royaltyintäkter när en produkt finns på marknaden. Marknaden är stor, cirka 10 miljarder kronor. En rimlig royalty för Cline kan vara från ett par upp procent till 10 procent – om teknologin är helt väsentlig för produkten. Liv Diagnostics har dock inte kommit in i klinik ännu så en eventuell succé ligger långt bort i tiden.

Avtalet med Liv är positivt men detta är ett litet bolag, startat 2016 med bas i forskning från KI. Senast av oss kända finansiering gjordes 2017 då 5 Mkr togs in till en projektvärdering om 21 Mkr. Liv framstår ur vissa aspekter mest som en spin off av Cline. Clines vd Patrik Sundh är också styrelseordförande i Liv Diagnostics. Det behöver inte vara fel i sig men devalverar signalvärdet något av själva kundrelationen.

Livs öde kan bli en viktig värdedrivare för Cline och bolaget har umgåtts med planer på en börsnotering. Lyckas det så är det positivt för Cline.

Cline har ett amerikanskt dotterbolag som är det första steget att på sikt etablera sig i USA som står för cirka 40 % av Clines potentiella marknad.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• De två viktiga samarbetena med Liv och forskarguppen på Sahlgrenska fortsätter utvecklas väl
• Etablera ytterligare samarbeten med finansiell betydelse
• Säkerställa finansieringen

Cline behöver fler kunder som öppnar plånboken för att ta del av bolagets teknologi. Om det inte sker inom kort måste finansieringen säkerställas. Avsaknaden av en finansiellt stark huvudägare är ett problem.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är nya kundrelationer och licensavtal.

Optimistiskt scenario

Clines målsättning är att ha minst en global licenstagare på stamcellsområdet inom tre år. Inom cancerdiagnostik är målsättningen att ha minst två globala licenstagare inom tre år. Den övergripande målsättningen är att bolaget ska vara kassaflödespositivt inom fem år.

Positivt är att Clines kapitalbehov inte är så stort. Det går att dra runt bolaget på ganska små medel. En omsättning på cirka 10 Mkr skulle räcka för att nå positivt kassaflöde. Värderingen då borde kunna ligga på minst tio gånger omsättningen, troligen mer.

Drömscenariot är att ett större biofarmabolag licensierar in teknologin och vidareutvecklar den tillsammans med Cline.

Pessimistiskt scenario

Det tar ofta lång tid att etablera nya teknologier. Cline omsatte bara 0,5 Mkr 2017 trots att bolagets teknologi blivit uppmärksammat och samarbeten finns med distributörer lite varstans i världen. Det visar hur trög marknaden är. Av den anledningen krävs ordentliga finanser. Det saknar Cline och häri ligger en stor risk.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Samarbetspartners som Liv Diagnostics och forskargruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att Clines teknologi gör nytta. En större licenstagare med finansiella resurser skulle göra oss intresserade av Cline. Alternativt en finansiell aktör som vågar satsa pengar på bolaget. I dagsläget skrämmer tid till marknaden och bolagets begränsade finansiella resurser oss. Vi förhåller oss tills vidare neutrala till aktien.