Cereno kan ha lösning för proppen men säkra besked dröjer

Cereno Scientific (börskurs 10,90 kronor 24/8) noterades på Aktietorget i juni 2016 och utvecklar ett läkemedel som förebygger blodproppar (trombos). Vid noteringen tog man totalt in cirka 30 Mkr vilket ska räcka för att ta en läkemedelskandidat genom en klinisk studie som, hoppas man, gör att en partner får upp ögonen för projektet. Blodproppar är ett av världens största hälsoproblem och skulle Cerenos projekt hålla vad det lovar är marknaden mycket stor.

När en blodpropp bildas kan det hindra blodflödet till t ex hjärtat (hjärtinfarkt) eller hjärnan (stroke) med syrebrist som följd och i värsta fall kan det leda till döden. Idag används blodförtunnande läkemedel som hämmar koagulation eller trombocyter (blodplättar som bidrar till koagulation) hos riskpatienter. Ett välkänt läkemedel är Waran. Problemet är att dessa läkemedel tunnar ut blodet och därmed blir blödningsrisken konstant stor för patienterna vilket leder till komplikationer.

Normalt tar kroppen själv hand om begynnande blodproppar genom en process som kallas fibrinolys (mer om det i faktarutan längst ned). När en blodpropp uppstår utsöndrar blodkärlen proteinet t-PA. T-PA löser upp proppen och problemet är hanterat. Om processen inte fungerar som den ska växer blodproppen till sig och täpper igen kärlet.

Cerenos läkemedelskandidat CS1 verkar genom att återställa t-PA produktionen hos patienter där fibrinolysen inte fungerar tillräckligt väl. CS1 reparerar således kroppens egen försvarsmekanism. CS1 har ytterligare en verkningsmekanism som består i nedreglering av ett annat protein, PAI-1. PAI-1 försämrar fibrinolysen och är en välkänd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskargruppen bakom Cereno identifierade av en tillfällighet valproinsyra som ett sätt att öka t-PA produktionen till normala nivåer. Valproinsyra har den fördelen att det är ett känt läkemedel som använts i mer än 40 år mot epilepsi. Just nu jobbar Cereno med att förädla valproinsyra i en reformuleringsprocess tillsammans med sin forskningspartner, CRO-bolaget Galenica, för att ta fram läkemedelkandidaten CS1. Det handlar om att hitta den bästa administrationsformen med specifika formuleringsegenskaper som t ex hur läkemedlet frisätts i kroppen. Syftet är att ta CS1 in i klinik.

CS1 är tänkt att verka preventivt för personer som riskerar blodpropp. Ett viktigt fokus är lägre blödningsrisker än dagens behandlingar med blodförtunnande läkemedel.

Börsplus syn på Cereno

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Ledande befattningshavare och styrelse äger cirka 40 procent av bolaget. Största ägare är professor Sverker Jern (grundare) med 10,8 procent. Vd Sten R. Sörensen äger 3,9 procent. Därtill finns 325 289 teckningsoptioner som om de utnyttjas motsvarar en ägarandel på 3 procent. Optionerna ger rätt att teckna aktier från 2019 för 6 kronor styck. Teckningsoptionerna ägs av ledningspersoner som forskningschefen Karin Wåhlander.

Vi har inga anmärkningar på den här incitamentsbilden.

2. Track record nyckelpersoner

Vd Sten R. Sörensen har lång erfarenhet från läkemedelsindustrin. Han har verkat på Monsanto och som globalt ansvarig för AstraZenecas preventiva hjärtläkemedel. Styrelseordförande Catharina Bäärnhielm har också lång erfarenhet från AstraZeneca, bland annat som ansvarig för klinisk utveckling. Styrelseledamot Gunnar Olsson har arbetat på företagsledningsnivå inom AstraZeneca.

Kopplingen till AstraZeneca är stark. Cereno är dessutom lokaliserade till AstraZenecas Bio VentureHub i Mölndal. Det är inte ointressant med tanke på att AstraZeneca har en stark position inom kardiovaskulära sjukdomar. I ett längre perspektiv kommer en större samarbetspartner att vara avgörande för Cereno. Att AstraZeneca får frågan först är en inte alltför vild gissning.

Inklusive suppleanter är styrelsen och ledningsgrupp 12 man stark. Erfarenhet och kompetens bland dessa sticker ut för att vara ett litet bolag.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Det finns flera faktorer som skänker trovärdighet till projektet:

• Cereno har i studier visat effekt in vitro på reglering av t-PA och PAI-1. I djurstudier har valproinsyra getts i förebyggande syfte. Därefter har djurens kärl skadats så att det bildats blodproppar. Resultatet blev mindre blodproppar.
• I höstas publicerades en studie i ”Journal of Thrombosis and Haemostasis” som visar att förbehandling med valproinsyra stimulerar produktionen av t-PA i kärlsystemet hos möss och att det är förenat med minskad blodproppsbildning efter kärlskada. Ingen ökad blödningsbenägenhet kunde påvisas vilket är en viktig poäng.
• Två större epidemiologiska studier (Danmark och Irland) har dessutom visat att epileptiker som medicinerade med valproinsyra hade färre hjärt- och kärlsjukdomar. I båda studierna var andelen som drabbades av hjärtinfarkt 40 procent mindre för de patienter som stod på valproinsyra jämfört med de som tog andra läkemedel för sin epilepsi.

Cereno har engagerat Galenica för att reformulera valproinsyra till en läkemedelskandidat, CS1. Det är en fördel att jobba med en tidigare känd och säker substans. Det kräver inga säkerhetsstudier och det sparar tid och är billigare. Cereno är hemlighetsfulla avseende formuleringsarbetet. Vad vi vet är att det dragit ut på tiden och att bolaget är ute efter en speciell frisättningsprofil. Det kan ha stor betydelse för hur effektivt läkemedlet blir och kan påverka möjligheterna avseende till exempel patentlängd. Det är inte fråga om att ändra den kemiska strukturen på den aktiva substansen så säkerhetsstudier kommer inte att behövas enligt bolaget.

Studieupplägget i den kommande kliniska studien kommer att fokusera på hur formuleringen fungerar i människa och ett par markörer kommer att undersökas. Det framkom under en presentation av vd Sten R. Sörensen. Mer än så har bolaget inte kommenterat.

Detta gör oss lite fundersamma. Misstanken är att vilken effekt CS1 har inte kommer att vara i fokus för studien. Vid frågor om detta blir beskedet att bolaget kommer att kommunicera upplägget för den kliniska studien när godkännande erhålls. Det beräknas bli i kvartal tre i år.

Här har vi flera viktiga frågetecken som måste rätas ut. Om studien inte syftar till att visa effekt får aktieägarna räkna med ytterligare studier och att Cereno har ett större kapitalbehov framöver. Det kan vara en överraskning eftersom bolaget benämner studien som fas II så sent som i årets första kvartalsrapport. Aktiemarknaden brukar räkna med att ett av huvudsyftena i en fas II-studie är att visa effekt.

Cereno har flera patentansökningar som berör t-PA reglering, hämning av PAI-1 och den specifika formuleringen. Men ännu finns inga godkända patent.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Färdigställa formuleringsarbetet
• Få godkänt och starta kliniska studier
• Få så pass intressanta resultat att en större samarbetspartner kan vara intresserade av att finansiera projektet
• Alternativt lyckas finansiera ytterligare studier

Eftersom upplägget för den kommande studien inte är presenterad för marknaden kan vi inte veta om den kommer att vara tillräcklig för att göra Cereno intressant nog för större samarbetspartners. Om studien inte har fokus på att visa effekt så kommer det mest sannolikt att krävas ytterligare en eller flera studier. Om så blir fallet kommer det att kräva ytterligare kapital och tid för genomförande. Hur det kan tänkas se ut är för tidigt att spekulera i.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är de studier bolaget genomför och resultat som indikerar effekt i människa.

Optimistiskt scenario

Målsättningen är att ta CS1 till ett stadie där licensavtal kan träffas med ett större läkemedelsbolag. Det ger intäkter i form av en engångsbetalning, milestones i takt med den fortsatta utvecklingen samt i ett senare skede royalty på försäljningen.

Marknaden för läkemedel som förebygger trombossjukdom var för ett par år sedan värd 20 miljarder USD. Marknaden växer snabbt och det medicinska behovet är enormt. Ingen av dagens läkemedel verkar på fibrinolysen utan påverkar istället koagulationen eller hämmar trombocyter. Det gör att Cereno sticker ut och borde kunna få mycket uppmärksamhet om de kliniska studierna kan visa effekt. Tvåsiffrig royalty är inte orimligt. Ett inte osannolikt scenario är ett uppköp.

Det är intressant att patenten för flera större blodförtunnande läkemedel går ut de närmaste åren och marknaden för generika öppnar upp. Det är bra tajming för Cereno som med sitt angreppssätt skulle kunna stå för en andra våg av mer intelligenta läkemedel mot blodproppar.

Pessimistiskt scenario

Riskerna i biotech-bolag och i läkemedelsutveckling är många och det är inte svårt att balansera det positiva scenariot. I Cerenos fall är de nästan obligatoriska förseningarna på plats. För aktieägare i Cereno är en påtaglig risk att den kommande kliniska studien inte visar tillräcklig effekt för att få potentiella samarbetspartners att höja på ögonbrynen. Vi kan inte ens vara säkra på om syftet med studien är att visa effekt. I så fall måste Cereno hitta finansiering till ytterligare en eller flera studier. Det kan bli kostsamt för aktieägarna.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Cereno har en intressant läkemedelskandidat i CS1 som (om det fungerar som tänkt) har en mycket stor marknad. Persongalleriet imponerar och att den aktiva substansen i CS1 är känd och säker är en styrka. Det finns dock många frågetecken att reda ut avseende den kommande kliniska studien. Kommer den att kunna visa på effekt? Kommer den att vara tillräckligt tydlig och intressant för att Cereno ska kunna attrahera en samarbetspartner eller bli uppköpt? Bolaget har valt att inte kommunicera det. Eftersom studien är tänkt att starta i kvartal 3 får vi nog besked snart.

På kurser kring 10 kronor har Cereno ett börsvärde runt 120 Mkr. Det är för högt, med så pass många frågetecken och eventuellt ett större kapitalbehov, för att ge ett köpråd. Börsplus rekommendation blir att avvakta tills vidare.

Fakta – blodproppar och Ceronos läkemedelskandidat

Den medicinska termen för blodproppar är trombos. Blodproppar är inte bara av ondo. Kroppen bildar blodproppar genom trombocyter (blodplättar) för att läka sår i blodkärlen. Enligt Cereno dör en människa i världen varannan sekund i hjärtkärlsjukdom som orsakas av blodpropp. Tio gånger så många överlever med följdproblem.

Blodproppar orsakas av blodkoagulation i blodkärlen. Det täpper till kärlen och skapar problem eftersom syretillförseln försämras eller upphör. Fibrinolys är processen där kroppen själva bryter ner blodproppar. Det aktiveras bara när behovet uppstår och beskrivs som ett sprinklersystem.

När en blodpropp växer fram utsöndrar kärlväggarna det propplösande proteinet t-PA över blodproppen. Detta system fungerar ofta dåligt hos patienter med hög trombosrisk. Orsaken är nedsatt produktion av t-PA och/eller förhöjda nivåer av PAI-1. PAI-1 är ett protein som hämmar t-PA. Det är välkänt att förhöjda PA-1 nivåer i blodet är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Cerenos läkemedelskandidat CS1 normaliserar både t-PA och PAI-1.

Det finns forskningsdata som stöder tesen bakom CS1 från oberoende forskningsgrupper. I Danmark (2011) visade en forskargrupp att epilepsipatienter som behandlades med valproinsyra hade ca 40 procent färre hjärtinfarkter än de som behandlades med andra läkemedel. En Irländsk forskargrupp (2014) visade samma skyddande effekt av valproinsyra. Båda dessa studier var retrospektiva.

Valproinsyra är en s k HDAC-hämmare och används vid epilepsi eftersom läkemedlet dämpar de signaler i hjärnan som utlöser anfall. Det är en fördel för Cereno att valproinsyra är ett välkänt och länge använt läkemedel.