Brain+ gör IPO för digital demensvård

Digitala terapier som skrivs ut på recept är på frammarsch inom vården. Danska Brain+ utvecklar sådana produkter inom demensområdet. Lyckas de är potentialen stor.
Brain+ gör IPO för digital demensvård - Brain-APP-in-phone-used-by-elder
Bild från IPO-aktuella Brain+ första produkt, Recover. En app för minnes- och koncentrationsträning.
Brain+ September 2021
VD: Kim Baden-Kristensen
Styrelseordförande: Lars Terney
Antal anställda: 17
Nyckelpersoners ägande: Cirka 41 %
Lista: First North Denmark
Teckningskurs: 5,69 DKK
Antal aktier: 11,8 miljoner DKK
Börsvärde: 67 miljoner DKK
Nettokassa: 18 miljoner DKK
Resultatnivå, årstakt: Cirka -6,6 miljoner DKK
Källa: Affärsvärlden / Bolaget Räknat på maximalt erbjudande före utspädning

Danska Brain+ (teckningskurs 5,69 DKK) utvecklar dataprogram avsedda att används vid behandling av sjukdomar. Inriktningen är på Alzheimers och andra demenssjukdomar. Två produkter är under utveckling. Därtill har Brain+ redan lanserat en icke-medicinsk produkt för minnes- och koncentrationsträning, Recover. Det är en app som finns att ladda ned för Android och IOS.

Mjukvaran levereras via Smartphone och läsplatta. Den kan innehålla algoritmer som individanpassar ett träningsprogram för att dämpa kognitiv försämring. I andra fall jobbar Brain+ med att digitalisera etablerade behandlingsmetoder som idag är personalintensiva eller dyra. Exempelvis tester som fångar upp tidiga tecken på Alzheimers.

Tanken är att belägga produkternas nytta genom kliniska studier. Målet är att myndigheter ska bekosta deras användning i demensvården. Att programvara klassas som medicinsk utrustning och digitala behandlingar skrivs ut som recept blir vanligare.

I dagsläget har Brain+ inga intäkter att tala om. Fokus ligger på två produktkandidater. Tre studier är genomförda och ytterligare sex är pågående med väntade resultat under 2021 (1 studie), 2022 (4) och 2023 (1). Målet är att få in dem i ersättningssystem, med hjälp av partner, och senare nå positivt kassaflöde, under 2025.

För att finansiera utvecklingen dit sker en notering och nyemission. Bolaget erbjuder 1,5-2,6 miljoner units, beroende på intresse, bestående av en aktie och en teckningsoption. Optionen ger rätt att teckna en ny aktie till 30% rabatt mot snittkursen om ett år. Initialt tillförs Brain+ 9-15 miljoner danska kr, före kostnader.

DISCLAIMER

Afv skriver analyser på så gott som alla bolag som ska notera sig. I fallet Brain+ har Afv via bolaget fått ta del av finansiell info i förväg vilket medför att analysen publiceras redan i början av teckningstiden. Denna ”early look” har genomförts tack vare att Brain+ också har köpt annonser av Afv för sin notering. Det ska dock starkt betonas att Afv-analysen inte på något sätt är betald av eller styrd av bolaget. Det är endast tidpunkten för publicering som kunnat tidigareläggas via ”early look”.

Läs mer om aktuella börsnoteringar på IPO-guiden

IPO-GUIDE Brain+
Lista First North Denmark
Omsättning rullande tolv månader Ingen uppgift
Antal anställda 17
Teckningskurs 5,69 kr
Rådgivare Gemstone Capital
Storlek på erbjudande 21 Mkr (varav 100% nyemission)
Börsvärde vid IPO Cirka 92 Mkr
Emissionskostnad Cirka 6 Mkr (17,0% av erbjudandet)
Säkrad andel av IPO* 50%
Investerare som ska teckna i IPO Polynom, Global Roadrunner, CD Holding, Lars Terney, Jimmie Landerman, m.fl. (50% i åtagande)
Garanter
Flaggor** Tre flaggor
Sista teckningsdag 2021-09-30
Beräknad första handelsdag 2021-10-07 (7 dagars väntetid)
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden).
** Särskild metodik. Se faktaruta nedan.
Källa: Affärsvärlden / bolaget

Tre flaggor enligt Affärsvärldens IPO-guide

Affärsvärldens IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 358 granskade börsnoteringar är 1,4 flaggor för miljardbolag, 3,0 för småbolag och 3,8 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Affärsvärldens IPO-guide hittar tre flaggor i Brain+

# Hög emissionskostnad

För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i penningknipa, att det varit oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Rörliga ”säljarprovisioner” till rådgivare ska man vara extra skeptisk till. Affärsvärlden hissar varningsflagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

Brain+ betalar cirka 6 Mkr i emissionskostnader, motsvarande 17,0 procent av erbjudandet.

# Tveksamma incitament
Tveksamma incitament är Affärsvärldens samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.

Gemstone är teckningsåtagare i emissionen och får i aktuell IPO teckningsoptioner som ger dem rätt att under fem år teckna aktier till IPO-kurs. IPO-guiden hissar en flagga.

# Säljsugen storägare i förhoppningsbolag
Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att ”konkurrera” med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.

Huvudägarna har lock up under 12 månader. IPO-guilden vill dock uppmärksamma läsarna om att lock up inte avser hela innehaven, utan 90 procent av innehaven. Någon flagga hissas dock inte.

# Bristfällig information
Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.

Memorandumet saknar kassaflödesanalys och vi kan inte från resultaträkningen utläsa hur stor nettoomsättningen är. IPO-guiden hissar en flagga.

# Hårdsäljande kommunikation
Det som måste säljas med mördande reklam är ofta antingen fel prissatt eller av tveksam kvalitet. Det gäller inte minst aktier. IPO-guiden gör en samlad bedömning av ”haussigheten” i kommunikationen. Det handlar primärt om prospekt, finansiella mål och IR-stil. Det kan i sällsynta fall även handla om typen av reklam och marknadsföring. Slarvig kommunikation hamnar också i denna kategori. Alltför många slarvfel i ett prospekt kan ju leda till misstanken att det kanske slarvas och skarvas även på andra sätt.

IPO-guiden har vid genomläsning av memorandumet noterat en del formuleringar som gränsar till haussighet. Efter lite övervägande landar vi dock i att inte hissa denna flagga.

AFFÄRSVÄRLDENS SYN PÅ BRAIN+

Det här är ett utvecklingsbolag utan betydande intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.

1. INCITAMENT NYCKELPERSONER

Brain+ har två grundare. De är fortfarande aktiva i bolaget och största ägare. Kim Baden-Kristensen är VD och äger 21,5% av aktierna. Ulrik Ditlev Eriksen är Chief Product Officer och äger 13%. En tredje större ägare är bolagets styrelseordförande Lars Terney med knappt 6% av aktierna.

Totalt är insiderägandet kring 65% före och 40% efter IPO. Bortsett från insiders känner vi inte till vilka som är delägare i bolaget. Brain+ har inte rest särskilt mycket kapital (ca 7 milj. DKK) utan främst finansierat sig genom bidrag. Inför noteringen togs ett konvertibellån på 12 Mkr. Det konverteras eller återbetalas i samband med IPO.

Insiders har lock-up i 12 månader men inlåsningen avser endast 90% av innehaven. En tiondel av aktierna får de alltså sälja direkt. Det är drygt 40% av aktierna som är under lock-up direkt efter IPO.

Det är viktigt för bolaget att aktiekursen är hög om ett år då teckningsoptionerna som investerare och långivare får, förfaller. En option ger rätt att teckna ny aktie för 30% rabatt. Givet maxteckning i IPO blir det nästan 5 miljoner utestående optioner som emitteras till investerare, långivare och rådgivare. De motsvarar en utspädning på drygt 40%.

2. TRACK RECORD NYCKELPERSONER

De två nyckelpersonerna i Brain+ har jobbat nära 10 år med bolaget. Det startades 2012. Under den tiden har en organisation byggts upp, en app lanserats och två produktkandidater tagit form. Brain+ har beviljats 66 miljoner danska kr i olika bidrag. Intrycket är att nyckelpersonerna varit skickliga på på sådana ansökningar samt att sätta ihop samarbeten med relevanta aktörer, främst inom akademin, för sina projekt. Övriga ledningen har relevant bakgrund främst från dansk Life Science-industri.

Styrelseordförande Lars Terney jobbar sedan 2008 på Nordic Capital där han är senior partner. Ledamoten Kim Arvid Nielsen har varit VD på flera forskningsbolag och vi känner till exempel igen Scandion Oncology som är noterat. I styrelsen finns även Jonas Nielsen (entreprenör) och Hanne Leth Hillman (IR-specialist och CFO).

3. TROVÄRDIGHET PRODUKT OCH STRATEGI

Fakta/demenssjukdom

Alzheimers är den vanligaste så kallade demenssjukdomen. I Sverige är 130 000-150 000 personer drabbade enligt föreningen Demenscentrum.

Antalet fall ökar också kraftigt globalt, i takt med att fler lever längre. Uppskattningar säger att antalet fall når 75 miljoner 2030, jämfört med 47 miljoner idag. Detta avser demenssjukdomar. Dessa är förknippad med stora samhällskostnader och lidande.

Symtom kommer smygande och är tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra kognitiva förmågor. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.

Symptomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas. Källa: Svenskt demenscentrum

De digitala produkter som Brain+ utvecklar är till för att upptäcka och behandla kognitiv funktionsnedsättning orsakad av Alzheimers sjukdom. Bolaget anser att det går att motverka symtom som minnesförlust och koncentrationsproblem genom träning och att digitala terapier är bra hjälpmedel för det.

Kort om bolagets produkter:

  • Recover. En app först lanserad 2014 för träning av minne och koncentrationsförmåga. Finns att ladda ned i olika versioner till IOS- och Androidenheter. Har 1,2 miljoner nedladdningar i gratisversion. Inga uppgifter finns om betalande användare. Fem danska kommuner har köpt ”pilot-licenser” för att använda produkten som stöd för personer med kognitiva problem. En studie har genomförts nyligen och data inväntas.
  • CST. Detta är en förkortning av Cognitive Stimulation Therapy. En etablerad metod inom demensvården i vissa länder. Ett är England. Avser övningar i 7-veckors-program som syftar till att stimulera kognition, minnesnätverk och fantasi. Dessa leds normalt av handledare. Brain+ har digitaliserat metoden för leverans via exempelvis läsplatta. Projektet startade 2018. Preliminära resultat finns från en dansk studie från 2020 med åtta deltagare.
  • Starry Night. Ett app-baserat minnestest som syftar till att upptäcka tidig kognitiv försämring relaterad till Alzheimers. Produkten kan upptäcka symptom tidigare och billigare än andra, enligt Brain+. Tidig upptäckt är värdefull då insatser som terapi och medicin kan öka antalet friska år. Metoden är utvecklad av Oxford University som kommer ha rätt till viss royalty. En siffra på 8% nämns. Projektet startade 2018 och har tre pågående studier.

Grundbulten i strategin är att etablera produkterna som receptbelagda behandlingar finansierade av offentliga betalare. Alltså precis som läkemedel. För att lyckas med detta behöver studier genomföras på patienter som visar på säkerhet, effekt och/eller samhällsekonomiska fördelar som motiverar offentlig finansiering.

Digitala terapier har granskats och godkänns av organ som FDA och kommit med i ersättningssystem under senare år. En av pionjärerna på marknaden är det amerikanska företaget Pear Theraputics. De har bland annat utvecklat en digital produkt för rehabilitering av opiatmissbrukare, Reset-O. Det var en av de första digitala produkterna som godkändes som säker och effektiv av FDA.

Reset-O är en mjukvara med gamifiering-inslag för att följa deltagandet i behandlingsprogram. Den studie som FDA synade, med 170 deltagare, visade att Reset-O-användare hade högre sannolikhet för att fullfölja sin behandlingsplan. Den kostar 1600 dollar för en behandlingsperiod (90 dagar) och ersätts av försäkringsbolag i USA. FDA godkände Reset-O 2018 och efter det har flera andra digitala terapier godkänts, till exempel inom ADHD. I några fall har stora läkemedelsbolag licensierat in projekt och finansierat studier precis som vid vanlig läkemedelsutveckling.

Vetenskapligt stöd. Brain+ har fått finansiering för att genomföra ett flertal studier på sina produkter. Det pågår sex sådana där slutliga resultat väntas under slutet av 2021 (1 studie), under 2022 (4 st) samt under 2023 (1 st). Preliminära resultat i vissa av dessa beskrivs i prospektet som ”positiva”. Exakt vad detta innebär är oklart för Afv.

En sammanfattning av en dansk studie på åtta patienter som använde CST-produkten finns publicerad på bolagets hemsida. ”The pilot results are not conslusive but points to potential cognitive benefits of intensive CST training”, står det där. Studien hade bortfall och bara två patienter tycks använt metoden så mycket som det var tänkt. Den goda nyheten var att för dessa bägge var förbättringen på den skala som mäter mentala tillstånd (MMSE) lika effektiv som den icke–digitala metoden.

Det vilar på kommande studiedata att visa trovärdigheten hos produkterna.

Baserat på resultaten ska vidare satsningar prioriteras under 2023/2024. Ska ytterligare studier i mindre skala (”Fas 2b”) genomföras i egen regi? Eller är Brain+ redo att gå mot avgörande studie för ett marknadsgodkännande? I så fall vill de troligen ha en partner som bidrar med finansiering. När en färdigstuderad produkt finns klar är avsikten att fokusera på en eller två större marknader i Europa och sedan på USA. Prisnivå uppskattas till 100-300 euro per behandling.

Oberoende av om bolaget lyckas få ett sådant pris för sin produkt så är marknaden troligen stor. Antalet Alzheimers-patienter är stort och många har inte tillgång till professionella behandlingar som ofta är personalintensiva. Detta skulle digitala terapier kunna adressera.

Givet en maximalt tecknad IPO och att teckningsoptionerna tillför ca 25 miljoner DDK (kräver att aktien stigit 30% till drygt 8 kr) om ett år så är bolaget finansierat fram till den stora studien som planeras till 2024/25. Om optionerna inte ger nog med kapital om ett år krävs ytterligare finansiering.

Företaget har inga patent på sina produkter. Det är oklart om det går att få det. Risk för kopior men även helt vanlig konkurrens är hög. Det finns en uppsjö produkter för minnesträning och liknande på marknaden. Bolagets strategi att belägga nyttan för sina lösningar i en regulatorisk process reser inträdesbarriärer mot konkurrens.

4. NÖDVÄNDIGA ANTAGANDEN I OPTIMISTISKT SCENARIO

Här är de saker som mer eller mindre måste inträffa för att Affärsvärldens optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa.

  • Data från pågående studier som är lovande för att få produkterna CE-märkta, FDA-godkända och offentligt finansierade.

Som vi ser det handlar allt om att belägga produktnyttan under kommande år. Resultat från sex studier väntas 2021-23.

OPTIMISTISKT SCENARIO

Brain+ Idag Tänkbart 2024
Avklarad milstolpe Tre produkter & sex pågående studier Positiva resultat
Kommande värdedrivare (i) Studieresultat under 2021-23 Partnerskap med läkemedelsbolag
Värderingsmodell (ii)
Resultatnivå, årstakt Cirka -6,6 Mkr Negativ
Börsvärde, Mkr (iii) 97 milj DDK 300 milj DDK
Optimistisk vinstchans (iv) Ca 200%

TABELLFÖRKLARING OPTIMISTISKT SCENARIO

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Affärsvärldens huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Affärsvärlden enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.

(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.

(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och vid full utspädning. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Affärsvärldens (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Affärsvärldens optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.

(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Ett optimistiskt scenario är att bolagets studiedata är lovande och Brain+ tillförs tillräckligt kapital genom de utestående teckningsoptionerna. Detta kapital antar vi förbrukas under perioden fram till 2024, då det blir aktuellt med huvudstudie i samverkan med partner. Vi räknar i vårt exempel på börsvärde efter full utspädning för knappt 5 miljoner optioner – knappt 100 miljoner danska kr (135 Mkr).

Exakt hur framgång kan se ut i pågående studier är oklart. Men det primära målet är att visa förbättrad kognition (hjärnfunktion). Detta mäts ofta genom tester (ett exempel är MMSE). Det kan även röra sig om självrapporterad upplevelse vid användning från patienter, anhöriga eller vårdpersonal. Eller kostnadsfördelar med att exempelvis använda Starry Night som screeningverktyg.

Givet hur stor Alzheimer-marknaden är skulle lovande resultat göra bolaget värdefullt. Afv hittar inte många andra Alzheimersprojekt, men ett är Neuroglee från Singapore. De tog in 10 miljoner dollar i en nyemission nyligen och förefaller vara i liknande fas som Brain+. Värderingen är okänd.

De stora bolagen inom digital terapi värderas till miljardbelopp. Pear Theraputics får till exempel ett värde på 1,6 miljarder dollar i det SPAC-upplägg som bolaget är del av just nu. De har flera godkända produkter, 4 miljoner dollar i omsättning och en prognos om att nå 125 miljoner dollar i omsättning 2023.

PESSIMISTISKT SCENARIO

Gissningsvis skulle Brain+ kunna ställa om till nya affärsmodeller om forskningen faller illa ut, till exempel som konsultbolag eller till snävare fokus för sina produkter. Kanske etablera dem som produktivitetshöjande hjälpmedel utan medicinska claims? Risknivån ska ändå beskrivas som mycket hög och total förlust av kapital ett möjligt utfall.

AFFÄRSVÄRLDENS SLUTSATS

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Brain+ verkar inom ett spännande område som drar till sig intresse från investerare och läkemedelsbolag.

Bolaget har valt en svår indikation att jobba med. Studier är ofta svåra att genomföra på demensområdet. Redan bolagets begränsade danska studie hade problem med bortfall. Det är tydligt att andra utvecklare av digitala terapier fokuserat på annat, som beroendeproblem, ADHD, depression och sömnproblem. Bristen på nya bra läkemedel är ett minus. Det minskar intresset från Big Pharma som gärna vill erbjuda marknaden paket med ny medicin och terapi ihop.

Den andra sidan av det myntet är att behoven är stora och myndigheterna troligen välvilliga till nya metoder inom Alzheimersområdet. Att Brain+ arbetar utifrån redan existerade metoder, som CST, är ett plus. Beprövad erfarenhet säger att de funkar. Om produkter från Brain+ kan addera ökad produktivitet borde det vara intressant för vården.

Värderingen ser möjligen något hög ut. Att investerare får med optioner där en ny aktie kan tecknas till 30% rabatt är ett plus. Det närmaste årets nyhetsflöde från pågående studier lär avgöra hur bra aktien blir.

Vi vill inte avråda från att teckna Brain+ men stannar i en fyra i tärningsbetyg.

SÅ SER AFFÄRSVÄRLDEN PÅ FÖRHOPPNINGSBOLAG

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Affärsvärldens åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

  1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
  2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
  3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
  4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Affärsvärldens slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Affärsvärlden sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj
3 eller 4 = Neutral
5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla analyser