Beowulf Mining: En repris på Northland?

Beowulf Mining (0,34 kr) är ett bolag med investeringar i gruvprojekt. Aktien handlas på Spotlight och i London.

Bolaget har mindre investeringar i Finland och Kosovo men absolut viktigast är det numera rikskända järnmalmsprojektet vid Kallak i Jokkmokks kommun. Förra våren beviljades bolaget bearbetningskoncession för Kallak North efter en uppmärksammad och utdragen process.

Innan gruvan i Kallak kan börja byggas måste ytterligare studier samt miljötillstånd vara på plats. Här och nu håller bolaget på att få slut på pengar. Bolaget håller därför på att försöka ta in 115 Mkr i en nyemission.

I ägardatabasen Holdings syns bara 15% av ägarna. Den delen av ägarlistan som vi ändå kan se saknar institutioner. Största ägare enligt Holdings är Avanza Pension med 6% av aktierna. Enligt ledningen saknar bolaget större ägare och ägarbasen ska bestå helt av privatinvesterare.

ETT SVÅRT GRUVPROJEKT

Järnmalmen vid Kallak upptäcktes av Sveriges Geologiska Undersökning redan på 1940-talet. Innan Beowulf sökte licens för att prospektera vid Kallak 2006 verkar intresset för järnmalmen vid Kallak ha varit svalt. Orsaken till det tidigare låga intresset verkar ha tre huvudorsaker:

RennäringPremium

Hemliga uppgörelser

1. Den största nackdelen med Kallaks malm är att den utvinningsbara järnhalten är förhållandevis låg. Järnhalten i den malmkropp som Beowulf har bearbetningskoncession för är 28%. Som referens får LKAB ut mellan 40 – 50% från sina gruvor.
2. Kallakfyndigheten är förhållandevis liten vilket gör de fasta investeringarna svårare att räkna hem. Järntillgången vid Kallak North är 111 miljoner ton. Kiruna-gruvan hade vid utgången av 2021 över 1 400 miljoner ton järnmalm kvar (reserv och tillgång). I LKABs minsta gruva, Leveäniemi fanns vid samma tidpunkt 234 miljoner ton järnmalm kvar (reserver och tillgång) och då har den brutits sedan 1964 (om än inte oavbrutet).
3. Kallak ligger även en bra bit från malmbanan och annan befintlig infrastruktur för gruvor.

Ingen av de tre punkterna ovan gör att en gruva på något sätt är omöjlig. Men de gör att en gruva skulle bli dyrare att anlägga och driva. Kaunis Irons gruva vid Kaunisvaara var till exempel något mindre än Kallak då projektet sattes igång. Kaunisvaara-gruvan är livskraftig idag men då har Northland Resources som anlade gruvan gått i konkurs vilket möjliggjort för en ny ägare att ta över utan att belastas av de höga finansieringskostnader som uppkommit efter den ursprungliga investeringen för att anlägga gruvan.

För att närliggande inlandsbanan skulle kunna användas för tunga malmtransporter skulle den först behöva rustas upp för stora pengar. Detta framstår inte som särskilt realistiskt och Beowulfs huvudscenario är att malmen istället ska transporteras med lastbil till malmbanan där den kan lastas om till tåg. Även om det borde bli förhållandevis dyrt att transportera malmen 10 mil på lastbil borde det vara möjligt. Kaunis Iron kör sin malm 17 mil på lastbil innan omlastning till tåg.

MYCKET KVARSTÅR INNAN GRUVAN KAN BLI VERKLIGHET

Innan det är dags för ett slutgiltigt investeringsbeslut återstår ytterligare två lönsamhetsstudier samt miljötillstånd. Att detta ska bli klart så att gruvan kan byggas 2025, som anges i Beowulfs presentationsmaterial framstår som väldigt optimistiskt. Det finns även en påtaglig risk för att de pengar som Beowulf nu försöker ta in inte kommer att räcka för att färdigställa lönsamhetsstudierna och miljötillståndet. I prospektet anges att pengarna ska räcka åtminstone 18 månader givet att emissionen blir fulltecknad. Enligt uppgifter till Affärsvärlden tror inte ledningen ens själva att de pengarna kommer att räcka hela vägen.

Bolaget presenterade i januari sin idéstudie för Kallak North. Den visade förvisso på lönsamhet och ett nuvärde om 177 MUSD för projektet men osäkerheten i idéstudier är stor. De kommande två lönsamhetsstudierna syftar till mer grundliga undersökningar och därmed att sänka osäkerheten. Framtiden får utvisa om även de kommande studierna visar på lönsamhet för projektet.

I vissa projekt har det dock visat sig i efterhand att den positiva lönsamheten som påvisades i projektets studier baserats på lite väl optimistiska antaganden. Bland annat framstår detta som kanske den viktigaste orsaken till att Northland kollapsade.

Med den nya regeringen och riksdagsmajoriteten (SD inräknat) borde den nationella politiken blivit mer lättnavigerad för Beowulf. Eventuellt kan dock läget i Jokkmokks kommun försämrats ur bolagets perspektiv. Nu efter valet styr en koalition av de lokala partierna Framtid i Jokkmokk och Samernas Väl samt Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Samernas Väl och Miljöpartiet är starka motståndare till gruvprojektet vid Kallak. Det är dock framförallt den statliga nivån som har med gruvor att göra.

ORGANISATION

Kurt Budge är VD för Beowulf sedan 2015. Han har en fin utbildningsbakgrund med bland annat en examen som gruvingenjör och en MBA från London Business School. Han har även jobbat som ekonom inom gruvbranschen.

Det är lite svårt att få ett grepp om hur stor Beowulfs organisation är. Vårt intryck är att bolaget har väldigt få direkt anställda och att merparten av arbetsstyrkan är konsulter. En slående detalj är att man inte verkar dra sig för att rekrytera personer som varit i blåsväder. Den kontroversielle tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin var tidigare bolaget styrelseordförande. Förra sommaren rekryterades Svenska Kraftnäts tidigare generaldirektör Ulla Sandborgh som ny VD för det viktigaste dotterbolaget Jokkmokk Iron. Hon fick efter en rad skandaler, bland annat en märklig rekrytering av en vän till ett väldigt lukrativt konsultuppdrag samt bristfällig hantering av myndighetens säkerhetsrutiner sluta som Svenska Kraftnäts GD. Hon fick även hård kritik för att ha agerat på ett oschysst sätt som gynnade regeringen Löfven i valrörelsen 2018.

Sven Otto Littorin slutade i höstas som styrelseordförande. Han efterträddes av Johan Röstin som tidigare bland annat varit VD för bolaget som driver hamnarna i Malmö och Köpenhamn.

Vi uppfattar Kurt Budge, Ulla Sandborgh och Johan Röstin som bolagets nyckelpersoner. Alla tre har på sitt sätt varit framgångsrika men det är klent med erfarenhet av att leda stora gruvprojekt. Man får hoppas att den kompetensen istället ligger hos konsulter.

Vi menar inte att det omöjligen kan bli en lönsam gruva vid Kallak men vi menar att svårighetsgraden är hög och att nyckelpersonerna inte verkar ha någon omfattande erfarenhet av sådana projekt.

Vi hade haft lättare att smälta utfästelserna om ett lönsamt projekt om ledningen satsat mycket egna pengar. Av prospektet att döma ska ledningen dock bara stoppa in 181 000 GBP motsvarande drygt 2 Mkr. VD Kurt Budge äger sedan tidigare Beowulf-aktier värda 2 Mkr.

SLUTSATS

Mycket kvarstår innan alla studier och miljötillståndet kan vara på plats. Detta kommer sannolikt att ta tid och kosta mycket pengar. De pengar bolaget nu tar in kommer sannolikt inte att räcka och ytterligare nyemissioner kommer sannolikt behövas.

Vi tycker även att det talar sitt tydliga språk att det inte finns några större investerare med expertis inom gruvbranschen som investerat i Beowulf.

Det är inte omöjligt att anlägga en gruva vid Kallak. Svårighetsgraden är dock hög och det beror inte på i första hand tillstånden utan på de geologiska förutsättningarna och att avståndet till infrastruktur gör det svårt att få lönsamhet i projektet.

Kommer Beowulfs lilla och relativt oerfarna organisation klara av detta? Vår bedömning är nej.

Vårt råd blir sälj för Beowulf Mining.