Analys IPO-guiden Azelio
Azelio: För mycket solsken
SvD Börsplus tar sig an nya börsbolag på två olika sätt:
- Grundläggande granskning av alla noteringar via Börsplus IPO-guide. IPO-guiden fokuserar på prospektet, villkoren, alla aktörerna och eventuella ”varningsflaggor” kopplade till själva erbjudandet.
- Aktieanalyser som går direkt till SvD Börsplus prenumeranter med råd om man bör teckna aktien eller ej. Analyserna fokuserar på bolagsanalys och aktievärdering. Det här är en sådan analys.
IPO-GUIDE | Azelio |
Lista | First North |
Omsättning rullande tolv månader | 2 Mkr |
Antal anställda | 75 |
Teckningskurs | 22,00 kr |
Rådgivare | Pareto |
Storlek på erbjudande | 300 Mkr (varav 100% nyemission) |
Börsvärde vid IPO | Cirka 990 Mkr |
Emissionskostnad | Cirka 40 Mkr (13,3% av erbjudandet) |
Säkrad andel av IPO* | 46% |
Investerare som ska teckna i IPO | LMK, Byggmästare Anders J Ahlström, Alfred Berg, Back in Black Capital, Kent Janér (via bolag), m.fl. (46% i åtagande) |
Garanter | – |
Flaggor** | Två flaggor |
Sista teckningsdag | 2018-12-04 |
Beräknad första handelsdag | 2018-12-10 |
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). | |
** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. | |
Källa: SvD Börsplus / bolaget |
Två flaggor
Börsplus IPO-guide granskar alla noteringar efter bland 24 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter drygt 130 granskade börsnoteringar är 1,3 flaggor för miljardbolag, 1,9 för småbolag och 4,2 för mikrobolag. En flagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Börsplus hittar två flaggor i Azelio, att jämföra med 1,9 som är genomsnittet för småbolags noteringar.
# Hög emissionskostnad
För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i penningknipa, att det varit oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Rörliga ”säljarprovisioner” till rådgivare ska man vara extra skeptisk till. Börsplus hissar flagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.
Azelio betalar cirka 40 Mkr i emissionskostnader, motsvarande 13,3 procent av erbjudandet.
# Märkliga avtal
Ofta redovisas väsentliga avtal i IPO-prospektet. Ibland framstår dessa avtal som obegripliga, märkliga eller med oklar koppling till affärsverksamheten.
Azelio har utlovat ett teckningsoptionsprogram som innebär att man delbetalar Masen, en viktig samarbetspartner som även har en representant i styrelsen, med teckningsoptioner som har inlösen på 15 SEK per aktie. (Azelio har också tidigare betalat en PR-konsultfirma med teckningsoptioner.)
Johan Andersson, Marketing & Communication på Azelio, svarar:
– Avseende “märkliga avtal” kan avtalet ha missuppfattats. Masen utför arbete i ett projekt i vilket de inte har något direkt ägande – det är alltså inget JV. De får ett arvode mot nedlagd tid i form av optioner med en strike som låg i linje med bolagets värdering vid tillfället avtalet skrevs. Det är inte kontroversiellt och dessutom gynnar det aktieägarna då bolaget inte har något kassautflöde samt visar att Masen är villig att ta risk på Azelio samt att nuvarande aktieägarna inte har någon nedsida givet strike i linje med bolagets dåvarande värdering (går samarbetet inte bra och Azelio inte ökar i värde har Masen utfört gratis-arbete då optionerna inte utnyttjas och det blir då inte någon utspädning).
Azelios verksamhet i korthet
Azelio utvecklar ett system baserad på termisk solkraft (till skillnad från solceller som bygger på andra principer) där energiproduktionen sker genom att värmeenergin omvandlas till rörelseenergi tack vare en så kallad stirlingmotor. En sak som skiljer Azelios system från många liknande är att solvärmen först går in i ett aluminiumblock där värmen fångas (termisk energilagring, TES) och sedan kan nyttjas i jämn takt dygnet runt.
Ett effektivt och rationellt solenergisystem som ger ”baskraft” (kontinuerlig energiproduktion) istället för att vara en ”intermittent” energikälla som fluktuerar beroende på soligheten vore enormt bra för mänskligheten. För att det ska vara bra för det uppfinnande företaget krävs också att systemet inte är lätt att kopiera, vilket vi får återkomma till. Filmen nedan visar på 40 sekunder Azelios koncept.
Azelio är en ambitiös satsning med 75 anställda och med ett beräknat kapitalbehov på hela 330 Mkr för det kommande året. Ändå är det långt kvar till kommersiell framgång. Senaste året omsatte Azelio bara 2 Mkr. Kapitalet från emissionen ska först och främst användas till ”industrialiseringsarbetet under 2018 och 2019 samt verifieringen av Bolagets planerade installation i Marocko under fjärde kvartalet 2019”. Därutöver läggs pengar på att öka säljinsatser och en massa annat för att vara redo för en första kommersiell order som bolaget väntar sig första halvåret 2020.
Nyckelpersonerna bakom Azelio
- Azelios VD Jonas Eklind är känd som tidigare VD för det kraschade cleantech-bolaget Morphic. Aktieägarna förlorade cirka 4 miljarder och Jonas Eklind var VD under två år då Morphic och dess nyckelpersoner verkligen överträffade sig själva i oseriöst haussande av den egna aktien.
- Huvudägaren Kent Janér är en av delägarna i hedgefondhuset Brummer & Partners.
- En kändisspäckad styrelse där Bo Dankis (tidigare VD för Assa Abloy) är ordförande och Pär Nuder, Kent Janér, Bertil Villard (finansnestor) och gamle SEB-chefen Lars Thunell är ledamöter. Styrelsen har massvis med aktier och teckningsoptioner.
- En ledningsgrupp där aktieägandet är anmärkningsvärt lågt. Ledningen har visserligen teckningsoptioner som, om Börsplus uppfattar saken korrekt, ger ledningen rätt att teckna 1 miljon aktier till kursen 40 kronor. Men det är långt över teckningskursen 22 kronor. Aktien behöver alltså komma upp i minst 50 kronor för att ledningens optioner ska bli värda ”så lite som” totalt 10 Mkr. Det innebär logiskt sett att ledningspersonerna rimligen bara investerat ytterst lite kapital i Azelio.
Trovärdighet för produkt och strategi
Affärsmodell och värdekedja verkar rimliga. Bolaget utför slutmontering av stirlingmotorn i egen fabrik medan underleverantörer producerar systemets komponenter och delsystem. Azelio sköter FoU, försäljning och marknadsföring internt och i samarbete med ”strategiska samarbetspartners”. Tanken är att Azelio ska sälja systemet till bolag som arbetar med projektering och konstruktion av solkraftsparker.
Partnerskapet med Marockos energijätte Masen är Azelios största fjäder i hatten enligt VD Jonas Eklind. Frågan är dock hur värdefullt det är? Azelio har helt uppenbart gigantiska kostnader för pilotprojektet så det är inte bara en räkmacka för Azelio. Till saken hör att Masen verkar vara en energiaktör som är väldigt pigga på att ”testa nya grejer” i största allmänhet när det gäller solenergi. Gott så, men det kan också tolkas som att Masen inte är superkräsna utan gärna testar även långskott. Enligt färska artiklar är det andra Masen-samarbeten som anses mer intressanta.
Är stirlingmotorn rätt lösning för termisk solkraft? Den skotske prästen Robert Stirling uppfann redan 1816 motorn som sedan dess kommit till nytta i många men relativt små användningsområden. I decennier har stirlingmotorn ansetts som lovande för termisk solkraft. För tio år sedan var det exempelvis mycket uppmärksamhet kring solkraftbolag som SES och Tessera Solar men dessa långt gångna projekt för stirlingdrivna solkraftverk floppade och mycket pekar på att stirlinglösningar helt enkelt varit för dåliga sett till kostnad och nytta.
Finns det ett stirlingkluster i Göteborg? Mycket möjligt och det är i så fall ett plus för Azelio. Många känner till börsnoterade Ripasso Energy där tunga avhoppare från Kockums (stort namn i stirlingvärlden eftersom Kockum gör världsledande u-båtar som drivs med stirlingmotorer) utvecklar stirlingmotorer för industriellt bruk, inklusive solkraft. Ripasso anses väldigt seriöst och personerna bakom har gott renommé. Ripasso har dels en solenergilösning men fokuserar just nu mest på ett system, PWR-BLOK, för att ta tillvara på industriella gaser som annars bara ”eldas för kråkorna”. Börsplus bedömer att Ripasso har klart högre trovärdighet än Azelio och att man kommit längre med sina produkter och har tyngre industriella samarbeten. Ripasso har ett börsvärde på 875 Mkr. En annan västkustsk stirlingaktör är United Sun Systems som väldigt mycket påminner om Azelio. Båda satsar på termisk solkraft, termisk energilagring och stirlingmotorer. United Sun Systems verkar ha hög trovärdighet i branschen även om man också har långt kvar till en kommersiell produkt. Bland annat har United Sun Systems en licens från ett amerikanskt federalt forskningslaboratorium att använda deras, enligt uppgift, banbrytande teknik för termisk energilagring för solkraft.
Azelio talar tyst om konkurrensbilden. Lyssnar man på VD Jonas Eklind så låter det som att Azelio har ett unikt försprång och är i praktiken ensamma. Det känns inte seriöst alls. Det finns massvis med konkurrenter som försökt eller försöker utveckla besläktade lösningar. I Azelios prospekt hittar vi bara två ”konkurrenter” som nämns med namn, Vast Solar och 247 Solar. Dessa har dock väldigt annorlunda tekniklösningar och Azelio avfärdar dem i praktiken som sämre eller i tidigare fas. Det är underligt att Azelio inte nämner exempelvis United Solar Systems (baserat i Göteborg), Ripasso Energy (stirligmotor och hybridlösning för baskraft från solenergi) eller bolag som Solartron, för att nämna tre bolag som är om inte direkta konkurrenter så åtminstone verksamma med relaterade produkter som kan sägas vara mer närliggande än Vast Solar och 247 Solar. Det är också intressant att kinesiska e-handelsjätten Alibaba saluför mängder av produkter för solenergisystem drivna med stirlingmotorer. Tolkningen är väl att teknikhöjden nog sträcker sig från ganska låg (Alibaba?) till väldigt hög (Kockums u-båtar).
Vad bevisar att Azelios system funkar? Kanske partnerskapen med Masen eller arabiska Mastar? Eller den tyska konsultrapport (bekostad av Azelio) från CSP Services som utvärderat den ”industriella demonstratorlansering” som Azelio gjorde i Åmål i somras?
Visst är det positiva faktorer men frågan är om det räcker för att försvara ett börsvärde på 1 miljard och en burn-rate på 330 Mkr? För att vara ett utvecklingsbolag i den kalibern är det i Azelio ovanligt tunt med IP-rättigheter, patent, världsledande experter, vetenskapliga studier och liknande ”valideringar”. Det är i vart fall Börsplus åsikt.
Börsplus slutsats om Azelio
Börsplus har inte gått in i detalj kring potentialen i Azelio eftersom den är ganska uppenbar för alla som läst nyheter senaste åren. Uppsidan är gigantisk om bolaget lyckas. Bekymret är att vi ser oerhört många varningsflaggor som gör att vi bedömer chansen som väldigt liten.
Persongalleriet är en dålig mix av låginvesterade nyckelpersoner i ledningen och höginvesterade galjonsfigurer i styrelsen med VD Jonas Eklinds Morphic-historik som ett stort rött minus. Misstänkt höga emissionskostnader gör inte saken bättre.
Kassaförbränningen är vådligt hög givet att man verkar vara i väldigt tidig fas och utan tunga ”valideringar”. Marockanska Masen räcker inte hela vägen för att övertyga oss om att systemet håller måttet.
Om den kortsiktige IPO-tradern ska teckna aktien eller inte har vi ingen stark uppfattning om. Däremot avråder vi starkt från att äga Azelio på längre sikt. Över tid ser vi risken som överhängande att Azelio blir ännu en i den långa och sorgliga raden av svenska cleantech-floppar. Det är dubbelt tragiskt eftersom vad världen behöver är seriösa bolag som tar fram fungerande miljöprodukter. Inte vidlyftiga löften från VD:ar som hårdsäljer aktier i bolag som ofta visar sig vara luftslott.
Mejlet nedan inkom kvällen 3/12 och innehåller enligt Börsplus synsätt vissa delar som är relevanta som också rättats i texten ovan samt andra delar som är irrelevanta eller felaktiga.
Genmäle från Azelio
Hej Peter,
Gällande din analys av Azelio så vill vi påpeka ett antal faktafel. Vi är angelägna om att information som publiceras om oss ska innehålla korrekt fakta, vilket jag vet att även ni är. Som den är nu så ges en felaktig bild av bolaget och vår omgivning. Vi vill gärna vara behjälpliga med material framöver men behöver en korrekt grund att utgå ifrån.
Övergripande faktafel
- Bo Dankis var VD på ASSA ABLOY, inte Loomis
- Kent Janér är Partner på Brummer och Partner, inte grundare
- United Sun Systems har bytt namn till Texel. De har bytt affärsidé och ska erbjuda sin licensierade lösning för lagring av överskottsel termiskt för att sedan omvandla till el igen.Alltså inte samma marknad som Azelio.
- Ripasso har inte kommunicerat något om att de avser att utveckla en lösning för energilagring och än mindre visat upp någon lösning. Istället har de kommunicerat en satsning på restgasmarknaden. Alltså inte samma marknad som Azelio.
- Solatron tillverkar och säljer diskar för solkoncentration och saknar helt lösning för lagring. Alltså inte samma marknad som Azelio.
- Ang. Alibaba finns bolag som vill sälja spegelglas för koncentratorer och diskar genom Alibabas plattform, alltså ingen Stirling och ingen lagring. Några använder ordet Stirling i sina annonser för att öka antalet sökträffar men som säljer system eller komponenter baserade på PV.
- Lars Thunell är en del av styrelsen.
Ang. Masen
Analysen ifrågasätter hur värdefullt samarbetet med marockanska Masen verkligen är, samt att Masen verkar vara pigga på att ”testa nya möjligheter” i största allmänhet.
Det enda utvecklingssamarbete inom system för distribuerad och lagringsbar solenergi som Masen presenterat är samarbetet med Azelio (då Cleanergy). Informationen om avtalet med Azelio i maj 2018 toppar fortfarande Masens hemsida: http://www.masen.ma/en/
Azelio är också det enda samarbetsbolaget till Masen där de har tagit plats i styrelsen och har för avsikt att bli delägare.
Den länk som hänvisas till om andra samarbeten visar snarast på något positivt för Azelio, alltså på behovet av CSP för att kunna bygga ut tillräckligt mycket solenergi. Azelio kan göra samma sak som systemet som beskrivs men i en distribuerad lösning oberoende av elnät eller stabila elnät.
Ang. Morphic
I analysen står: ”… Jonas Eklind var VD under två år då Morphic och dess nyckelpersoner verkligen överträffade sig själva i oseriöst haussande av den egna aktien.”
Jonas Eklinds inblandning är felaktigt beskriven.
En artikel i Affärsvärlden från september 2009 beskriver att Eklind försökte stoppa huvudägarnas agerande men att han då fick sparken.
Jonas gavs även ansvarsfrihet på bolagsstämman som var året efter han fått gå från bolaget men det gällde inte de styrelsemedlemmar/huvudägare som lade fram de omskrivna uppgraderade tillväxtplanerna.
”… Den normala arbetsordningen i de flesta bolag är att företagsledningen arbetar fram en affärsplan med budget och föreslår målsättningar för styrelsen, som denna sedan fastställer. Men i Morphic var det styrelsen som satte upp målen.
Under våren och sommaren 2008 hoppade en strid ström av personer av från bolaget styrelse. I september lämnade även finanschefen sin tjänst. Bakom avhoppen låg Enås och Dahlbergs sätt att toppstyra styrelsen och bolaget, enligt uppgifter till Affärsvärlden. Diskussionerna om försäljningsmålet på 10 miljarder uppges ha varit en utlösande faktor.
Vd:n Jonas Eklind ville inte ställa sig bakom målen och tillsammans med flera andra i koncernledningen begärde han ett möte med ordföranden Peter Enå för att förklara att företaget var på väg åt helt fel håll och att man måste skära i kostnaderna. Mötet skulle ske klockan nio på morgonen den 28 oktober. Men klockan åtta samma morgon kallades Eklind in till Peter Enå och fick sparken. Därför blev det inget möte med ledningen den dagen. Till ny vd utsågs dotterbolagschefen Martin Valfridsson. …”
Andra teknologier och speciellt Stirling
Analysen syftar till att Jonas pratar om ett försprång och avsaknad av konkurrens på ett icke trovärdigt sätt. Detta med hänvisning till ett samtal tidigare under dagen mellan Jonas Eklind och Peter Benson.
Analysen beskriver samtalet med Jonas Eklind på ett felaktigt sätt. Eklind framhöll vid en telefonintervju just att det fanns andra bolag som jobbar med Stirlingmotorer och uttryckte till och med en förhoppning om att fler bolag för solbaserad solenergi med Stirlingmotorer skulle komma fram. Då marknaden är så enorm skulle det vara enklare att skapa kommersiella framgångar om det finns fler leverantörer med likartade lösningar. Eklind berättade också för Benson att USS beskrivits i alla investerarpresentationer och att bolaget är välkänt för marknaden genom flera artiklar i DI och till och med i artiklar som jämför just Azelio (Cleanergy) och USS med sin dåvarande inriktning. Peter Benson har informerats om detta.
Ledningsgruppens ägande
Information som lämnats i prospektet är att bolagets styrelse och ledning är en del av ankarinvesterarna med MSEK 21. Analysen har inte kommenterat detta utan gissar bara att detta gäller styrelsen.
Rapport från CSP Services
Analysen hänvisar till att Azelio bekostat analysen av lagringslösningen själva. Detta är inget som ska uppmärksammas som ovanligt utan tillhör praxis av hur utvecklingsbolag jobbar – med oberoende analyser av produkter i utvecklingsfasen. I detta fall gjordes analysen av CSP Services (http://www.cspservices.de/), en stor och välrenommerad aktör som bl.a. godkänts av Världsbanken för att tillhandahålla data och beräkningar för projekt de är involverade i.
Avslutningsvis kan vi konstatera:
Att analysen innehåller många felaktiga fakta om Azelio, våra samarbetspartners och det landskap vi befinner oss i. Ingenstans nämns värdet av intresset från 54 länder till ett värde av minst 50 miljarder SEK, vilket torde vara en intressant upplysning i en analys av bolagets potential.
Vänlig hälsning,
Johan Andersson
Marketing & Communication Manager, Azelio
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.