Är det en bra idé att bli tvångsinlöst i Meda?

En läsare på Shareville frågade varför SvD Börsplus sålde sina aktier i Meda härom veckan. Ungefär så här svarade vi:

När Börsplus sålde så var det 2,9 procents uppsida till budets teoretiska värde. Vi är inte så intresserade av att få en miniatyrpost i Mylan så för att slippa utlandscourtage föreföll det enklare att sälja med liten rabatt jämfört med att acceptera och få delbetalt i Mylanaktier, som dessutom rör sig med dollarn.

Vi noterade dock att det ”bara” var 94 procent som accepterade budet. 6 procents icke-accepter är ganska mycket för en budsituation där det inte skymtats något som helst motstånd eller grund för att påstå att budet var för lågt.

En hypotes som framförts av vissa vi talat med är att det finns investerare som är inne och aktivt jagar en liten men rätt säker ”obligationsavkastning” genom att vara med igenom den stundande tvångsinlösenprocessen där Mylan kommer tvinga minoriteten att sälja.

Här är en länk från Nordnet som beskriver bra hur tvångsinlösen funkar.

Tvångsinlösen är en juridisk process som görs via skiljenämnd och som normalt tar 1–2 år men det kan ibland bli mycket längre.

Mest känt bland de minnesgoda är väl när Jan Stenbecks Kinnevik la ett snålbud på Korsnäs och alla parter stred in i det sista för sin sak. Jag tror man höll på i ett decennium.

I fallet Meda känns det självklart att man inte kommer kunna anföra att priset är för lågt och att det inte blir tal om annat än enbart kontant betalning. Tvångsinlösen brukar åtminstone enligt en uppsats från Handelshögskolan aldrig ske i annat vederlag än kontanter. (Tipstack till signaturen ESNet på Shareville.)

Så rimligen kommer minoriteten få exakt budvärdet plus ränta (i dagsläget 1,5 procent per år).

Om budvärdet räknas på nuvarande kurser (blir cirka 162–163 kronor per Meda-aktie) eller den ”nominella” budnivån 165 kronor från i februari är jag osäker på men hur som helst så handlas Medaaktien nu till 154 kronor. Från den nivån upp till säg 164 kronor är det 6,4 procent. Ovanpå det kommer man alltså få en liten ränta på 1,5 procent per år som ersättning för väntetiden. Anta att tvångsinlösen går halvkvickt och tar 1,5 år så har man fått en total avkastning på 8 procent eller runt 5,3 procent på årsbasis.

Det är väldigt bra om man jämför med företagsobligationer i SEK med ett par års återstående löptid från emittenter som är i ”mellanklasen”. Alltså inte AAA och inte high yield.

Här är några aktuella exempel på vilka ungefärliga räntor SEK-obligationer med 1–3 års löptid handlas till från några bolag som vi lite slarvigt kan säga är i samma riskhärad som Mylan.

• Nokia 0,4%
• Stora Enso 0,4%
• Fast Partner 2,5%
• Millicom 2,0%
• Cloetta 1,4%

Risken man tar, som jag förstår saken, är att Mylan går i konkurs eller att man av någon för mig fullständigt obegriplig anledning inte landar i en tvångsinlösen som ger ett vederlag i häradet av 162–165 kronor.

Så Meda är knappast något köpläge för den som jagar ”aktieavkastning” men det kan vara ett väldigt bra alternativ för den som funderar på en företagsobligation med säg 2 års löptid.

Här följer en kort sammanfattning av veckans analyser från Börsplus:

FINGERPRINT

Q2-rapporten visade på stark lönsamhet men inte helt övertygande tillväxt. Däremot växte kundfordringarna enormt mycket.

Lite tillspetsat kan man tala om en ”ökning av ökningstakten” på cirka 700% på fem kvartal.

Vi undrar varför men bolaget ger inget sammanhängande svar annat än att ”juni var en månad med mycket fakturering”.

Vi framhärdar i att Fingerprint är en aktie med dålig risk/reward men med högt underhållningsvärde.

WALLENSTAM

Heba x 2,5 + JM x 0,4 + Götets Hufvudstaden = Wallenstam.

P/e-talet är högt men det är även stämningen inför framtiden. Byggrätterna är en ”dold” guldgruva för Wallenstam och aktien värderas bara cirka 12 procent över substansen (som kanske är lågt värderad?). Allt hänger dock på fortsatt bisarrt låga räntor. Med de förutsättningarna ser vi Wallenstam som en köpvärd fastighetsaktie.

SECURITAS

Gäsp. Utvecklingen i Securitas går rätt sakta men det är också lite av charmen. Stabila intäkter och sakta stigande lönsamhet är vad man får. Ett rätt p/e-tal är vad man betalar. Vi är fortsatt neutrala till både Securitas och sektorkollegan G4S som Daniel Hniopek analyserat i veckan.

TIKSPAC

Hundskit som luktar pengar? Ja kanske. Tikspac ställer ut stationer för tomma och fyllda hundpåsar i 300 kommuner i Norden med expansionsplaner till England och Belgien. Bolaget är lönsamt men vill öka takten via en stundande företrädesemission. Vi gillar det vi ser, men det är i kategorin miniatyrbolag som trots listningen mer är att jämföra med en onoterad investering.