Äg inte Wnt Research

Nedan följer en fördjupningsanalys från SvD Börsplus som kompletterar den ovanstående huvudanalysen.
Äg inte Wnt Research - 98c789f3-270d-4b47-b8de-1c5445585846fitcroph450q80upscaletruew800s0446c50fb75d3b46710d352d8e17c88ef37ac07a

Wnt Research är ett litet Malmöbaserat biotechbolag. Bolaget är noterat på Aktietorget sedan 2010 och har ett börsvärde på cirka 400 miljoner kronor. Den viktigaste produktkandidaten heter Foxy 5 och gör sedan tre år tillbaka studier Fas 1.

Wnt Research har bara två anställda enligt den senaste årsredovisningen och jobbar istället främst genom samarbeten och konsulter. Den viktigaste relationen torde vara med grundaren och forskningschefen professor Tommy Andersson och hans forskargrupp vid Lunds universitet. Den är ursprunget till bolagets projekt och det är där det prekliniska arbetet görs.

Bolaget har idag en kostnadsmassa på cirka 20 miljoner per år och man är långt ifrån några intäkter. I april säkrades cirka 20 miljoner kronor i ny finansiering genom en företrädesemission. Kapitalet ska användas för att förbereda en Fas 2 studie som ska starta 2017.

Det är värt att säga några ord om personerna bakom Wnt Research. Förutom professor Tommy Andersson är Wnt väldigt förknippat med danskarna Peter Buhl Jensen och Nils Brünner.

Peter Buhl Jensen har dock nyss lämnat styrelseordförandeposten och Nils Bünner har nyligen lämnat posten som vd och står nu som medicinsk chef i bolaget.

Aktivitetsnivån är dock begränsad. Nils Brünner meddelar själv i en frågespalt på Wnts hemsida att han aldrig varit avlönad mer än en dag i veckan med Wnt.

Som nämnts tidigare är läget liknande för Tommy Andersson. Han jobbar på Lunds Universitet.

Peter Buhl Jensen är ännu mer av en mångsysslare. Mest tid förefaller Peter Buhl Jensen lägga på att vara vd för ett annat börsnoterat bolag. Det heter Oncology Ventures och Buhl Jensen och Nils Brünner står som grundare. Nils Brünner är enligt Oncology Ventures hemsida aktiv och verksam som forskningschef där. Något engagemang för Wnt Research nämns inte och man får förmoda att engagemanget för Oncology Ventures åtminstone inte understiger 20 procents arbetstid.

Som kuriosa kan också nämnas att Peter Buhl Jensen också är vd för ett tredje börsbolag, Medical Prognosis Institute.

Åter till Wnt Research. Även med knappa ledningsresurser har Wnt lyckats bra med att bygga en snygg och säljande hemsida. Wnt kan också uppvisa en högfrekvent produktion av pressreleaser och investerarpresentationer.

Men för de nyckelpersoner som i åratal har sålt in att Wnt Research kan bli ett mångmiljardbolag är Wnt ändå bara en liten deltidssyssla. En deltidssyssla som de alltså gladeligen kombinerar med att vara operativa på flera andra håll samtidigt.

För oss på SvD Börsplus är det här en enormt stor varningssignal. Bra bolag bygger sig inte själva. Traditionella forskningsbolag har team av helt dedikerade proffs med budgetar på ofta hundratals miljoner kronor.

Det är nonchalant eller naivt att tro att man ska kunna uppnå ett likvärdigt resultat med en budget som är en bråkdel och på 20 procents arbetstid.

Är Foxy-5 ett lätt eller svårt projekt?

All läkemedelsutveckling är förknippad med stor risk. I fallet Wnt Research tycks dock riskerna faktiskt vara ovanligt stora. Foxy-5 har ännu inte kommit ur Fas 1, efter snart tre års kliniskt arbete. Det är ovanligt, för att uttrycka sig försiktigt. Vi gör bedömningen att sannolikheten för att Foxy-5 godkänns och lanseras framgångsrikt inte överstiger fem procent. Det finns ett antal skäl till denna bedömning men vi lyfter fram tre tungt vägande skäl. Forskningsläget, den prekliniska strategin och svårigheterna med förebyggande produkter.

1. Forskningsläget

Foxy-5 har en ny verkningsmekanism som bygger på ett komplext forskningsområde där det är långt till konsensus om hur substansen Wnt5a fungerar och hur syntetiska versioner skulle kunna fungera som läkemedel. En hög nivå av Wnt5a är vid vissa cancerformer förknippat med en lägre risk för metastasering (spridning av cancern) medan det för andra cancerformer är precis tvärtom. Sunt förnuft talar alltså för att myndigheter kommer vara extremt restriktiva med att skynda fram innan man vet med komplett säkerhet att Wnt5a inte kan ha motsatt effekt mot den avsedda. Läs gärna mer om forskningsläget i vår fördjupningsanalys nedan.

2. Preklinisk strategi

Avgörande för bedömningen av sannolikheten för framgång i Fas 2 är hur grundligt det prekliniska arbetet gjorts. I detta fall tycks det vara hanterat uteslutande i en akademisk miljö. Det borgar kanske för en hög intellektuell kvalitet. Men det är strategi som avviker från den gängse.

Det finns skäl till varför läkemedelsbolag, även mindre, lägger stora resurser på detaljerat prekliniskt arbete i egen regi. Det är dyrt, men ses i branschen som bättre än att få överraskningarna när preparet testas i människa.

Wnt Research tvingas nu genomföra en Fas 1b studie och en omfattande retrospektiv analys. Båda kom som en överraskning för aktieägarna.

Man behöver ta reda på mer om effekterna på vissa mystiska biologiska faktorer. Med tanke på att Wnt5a enligt forskningen både kan bromsa och accelerera tumörspridning är det inte konstigt att läkemedelsmyndigheterna vill se starka data på vad som leder till vad.

3. Förebyggande produkter

Tanken är att Foxy-5 ska verka förebyggande mot tumörspridning. Om det lyckas är det en fantastisk mekanism. Men det är en stor utmaning att visa en sådan effekt i kliniska studier. Oerhört många fler patienter behöver behandlas under lång tid för att man ska kunna ha underlag för att säga något om förebyggande effekter.

Avgörande frågor?

Hur många av Wnt Researchs aktieägare har en realistisk bild av de kostnader och svårigheter som bolaget står inför? Det är nämligen en bra bit kvar innan man kommit så långt att man kan tala om att det finns några demonstrerade värden i bolaget.

Och hur vettigt är det att tro att man ska kunna komma hela vägen fram med liten budget och nyckelpersoner som har fokus på annat?

Och vad säger det om nyckelpersonernas drivkrafter när man har flera andra engagemang som prioriteras högre än Wnt Research samtidigt som man ändå lägger stor kraft på att marknadsföra aktien via intensivt IR-arbete?

Läs gärna mer om Wnt Researchs produkter i fördjupningsanalysen nedan men i grund och botten ser vi ovanstående frågor som så pass graverande att de räcker för att sätta sälj på aktien.

Läs fördjupad analys ↓

Fördjupad analys Wnt Research

Wnt Researchs produktkandidater

Wnt Research har två läkemedelskandidater i sin pipeline: Foxy-5 och Box-5. Båda utgår från samma forskningsområde, det mänskliga proteinet Wnt5a. Båda syftar till att förhindra spridning av cancertumörer.

Wnt5a är ett viktigt protein i människa och föremål för mycket forskning, runt om i världen. Det har flera funktioner och dess roller är fortfarande ett ämne där mycket är okänt. Grunden till företaget Wnt Research är forskningsdata kring att wnt5a påverkar rörligheten hos celler. Nivån på proteinet påverkar därmed också hur stor risken är att en cancercells avknoppningar är rörliga nog att sprida sig i kroppen. Det är denna spridning som kallas metastasering och som ofta är den verkliga dödsorsaken vid cancersjukdom.

Tanken att minska spridningen av cancerceller genom att reglera mängden Wnt5a tycks klok, och kommer från bolagets grundare, professor Tommy Andersson. Men det är komplicerat. Det visar sig nämligen att vid vissa cancerformer är hög nivå på Wnt5a förknippat med lägre risk för metastasering. Det gäller till exempel tjocktarmscancer, bröstcancer och prostatacancer. Vid andra cancerformer är det tvärtom: risken är lägre hos de patienter som har lite Wnt5a.

Det gäller till exempel hudcancer. Det hela är, som sagt, komplicerat och orsakssambanden är ännu inte klarlagda av forskningen.

Wnt Research har skapat syntetiska peptider, som ska ha de relevanta egenskaperna hos Wnt5a, men också vara praktiskt användbara som läkemedelskandidater. Den första, Foxy-5, avser att ha samma effekt som en ökning av mängden Wnt5a och ska därför användas vid till exempel tjocktarmscancer.

Den andra läkemedelskandidaten, kallad Box-5, ska ha motsatt syfte. Wnt Research har dock ännu inte presenterats några tydliga prekliniska data angående Box-5, så vi lämnar det projektet utanför denna analys.

Wnt Researchs marknad

Marknaden för cancerläkemedel är idag cirka 100 miljarder dollar och växande. Wnt Research har kommunicerat att Foxy-5 är inriktat mot behandling mot metastasering av cancertumörer av typen tjocktarmscancer, bröstcancer och prostatacancer. Dessa tre indikation är var och en enorm marknad med stora medicinska behov. Bara i USA drabbas cirka 560 000 tusen människor av någon av dessa tre farliga sjukdomar varje år. WNT Research tänker börja med tjocktarmscancer, vilket drabbar cirka 135 000 amerikaner varje år. Marknaden för läkemedel inom indikationen är cirka nio miljarder dollar idag.

Potentialen för ett nytt, godkänt, säkert och effektivt läkemedel inom detta område är därmed mycket stor.

Utvecklingsstatus för Wnt Research

Foxy-5 testades i människa första gången i december 2013, då den första Fas 1 studien inleddes. Studien tog längre tid än väntat och slutfördes först under 2015.

Studien visade att Foxy-5 inte tycktes vara toxiskt, det vill säga att försökspersonerna, vilka alla var svårt cancersjuka och därmed mycket känsliga, inte visade tecken på att preparet var skadligt för dem. Studien kunde dock inte fastställa en lämplig dos. Trots att ingen toxicitet fanns tycks studien inte ha skapat tillräckligt dataunderlag för att få godkänt att inleda en Fas 2 studie. Istället ska nu en Fas 1b studie genomföras, med syfte att ta reda på mer om effekten av Foxy-5 på vissa biologiska faktorer. Vilka dessa faktorer är har inte kommunicerats. Först när denna Fas 1b studie är genomförd kan bolaget veta vilken dos man ska använda i en Fas 2 studie.

Bolaget ska också genomföra en retrospektiv analys av 600 patienters vävnadsprov och sjukdomsförlopp, för att kunna räkna ut hur stor en Fas 2 studie måste vara för att kunna visa en relevant effektnivå.

Sammanfattningsvis krävs ytterligare en stor mängd arbete, tid och pengar för att få ett godkännande att inleda en Fas 2 studie. Det är först i en sådan studie som eventuella positiva effekter på sjuka människor kan visas. Det har man ännu inte visats. Det finns diverse glada spekulationer kring enstaka individer i Fas 1 studien som utvecklades bättre än väntat. Dessa data saknar värde.

Wnt Research har kommunicerat att den planerade Fas 2 studie kommer ta cirka tre år. Eftersom den börjar tidigast sent under 2017 är det inte rimligt att den skulle vara genomförd före 2020. Resultat under 2021 är mer realistiskt eller snarare optimistiskt. Det är en extra utmaning att genomföra en studie som visar profylaktiskt effekt. Man måste ju behandla även de patienter som ändå inte skulle komma att insjukna. Det kommer sannolikt handla om en lång och dyr studie, även för att vara cancerforskning.

Om resultaten är goda är det dags att hitta en licensieringspartner som har resurserna för att genomföra de Fas 3 studier som behövs. Eftersom det handlar en helt ny verkningsmekanism, inom ett komplext område, och dessutom om förebyggande behandling, kommer dessa studier vara dyra och tidskrävande.

Wnt Researchs aktie, ägande och finansiering

Aktien

Wnt Research är noterat på Aktietorget sedan december 2010 och noterades redan tre år efter att bolagets grundats. Bolaget har trots sin ringa storlek periodvis fått relativt stort intresse från aktiesparare, med en aktiv följeskara bland olika börsforum.

Aktien står idag runt 25 kronor, men nådde så sent som i oktober nivån 67 kronor. Sedan resultaten från den första Fas 1 studien meddelades i höstas har kursen alltså fallit med drygt 60%. Förväntningarna var uppenbarligen högt ställda på resultaten på denna studie, trots att det bara var en Fas 1 studie. Det speglar sannolikt den energiska och optimistiska kommunikation bolaget skapat.

Wnt Research har vid börskurs 25 kronor ett börsvärde på cirka 420 miljoner kronor. Det gör det till ett av de högst värderade life science bolagen på Aktietorget.

Ägare och styrelse

Bolagets största ägare är finansmannen Kjell Stenberg, som har 8,4 procent av ägandet. Stenbergs engagemang är inte främst inom Life Science. Näst störste ägare är professor Tommy Andersson, bolagets grundare och huvudpersonen i bolagets forskningsarbete. Professor Andersson är inriktad på experimentell patologi vid Lunds universitet. Wnt Research saknar starka finansiella ägare med life science-profil, utan tycks främst ha attraherat privatinvesterare. Bolaget har cirka 3700 ägare idag.

Finansiering

Den nyligen genomförda företrädesemission säkrade cirka 20 miljoner kronor efter omkostnader. Det kommunicerades inte hur länge denna finansiering skulle räcka för att driva bolagets produktutveckling. Men det är tydligt att ytterligare finansiering kommer att behövas för att starta och driva en fas 2 studie. Eftersom den kommunicerade planen är att starta en sådan under 2017 är det synnerligen sannolikt att nya emissioner kommer att ske de närmaste 12-18 månaderna. Wnt Research har inte gett några indikationer på vad en fas 2 studie av den typ som krävs för att visa effekt hos Foxy-5 skulle kosta. Men givet att det bör handla om någon form av profylaktiskt studie kommer ett relativt stort antal försökspersoner behövas.

Det kommer sannolikt handla om stora investeringar, större än bolaget tidigare gjort. Det innebär att man bör räkna med stora framtida nyemissioner.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från SPOTLIGHT STOCK MARKET