Fel läge i bolånebanken

SÄLJ. Sparbanksrörelsens aff­ärsbank Swedbank är en viktig del av det svenska storbanksoligopolet. Bankens andel av svensk privatutlåning var 23 procent vid utgången av 2016 medan andelen på företags­sidan var 18 procent. Dessa positioner har Swedbank försvarat väl ­under de senaste åren, präglade av nollränteklimat samt bankoro i delar av Europa.

Inom svensk fondmarknad är konkurrensen större och där har Swedbanks Robur tappat, men koncernens marknads­andel låg ändå på höga 21 procent 2016. Utöver det har Swedbank en stark ställning i de små men stadigt växande baltiska ekonomierna, vilket får ses som en bonus.

På sidan 42 i detta nummer listas börsdata för europeiska storbanker. Den visar att värderingspremien mellan de svenska storbankerna och kontinentens mer pressade motsvarigheter förblir stor.

För Swedbank visar Factsets snittprognoser att bankanalytikerna spår vinststabilitet under 2017–2018, inte minst om 2016 ses som dopat av rea­vinsten från Swedbanks avyttrade Visa ­Europe-ägande. Bankens förräntning av eget kapital väntas bli 13,6 procent 2017–2018. Det är näst högst respektive högst i Europa för respektive år, men ändå insisterar Swedbank på hela 15 procent som eget mål. Börsvärderingen av Swedbanks eget kapital ligger också i Europatopp, på p/b-tal om 1,7 för 2017–2018.

Swedbanks i särklass största och mest överpresterande segment, Svensk bankverksamhet, taktar nu över 20 procent på förräntning av eget kapital. Affärsvärlden ser här ett tydligt skäl till att ifrågasätta hållbarheten i Swedbanks höga avkastning på eget kapital: halva bankens totala lånebok är svenska bolån, och till det kan läggas lån till bostadsrättsföreningar – mest bland storbankerna.

Nollränteklimat har möjliggjort feta räntemarginaler på bolån. Samtidigt har nollräntepåeldade svenska bostadspriser säkrat både lånetillväxt och obefintliga kreditförluster. Det har lyft täljaren i avkastning på eget kapital: nettoresultatet. Nu ses potentiella risker kring att bolånereglering ska bromsa utlåningen och att ökande konkurrens kombinerat med ­ränteuppgång ska pressa boräntemarginalerna. I andra delar av resultaträkningen finns risker kring cykliska kreditförluster på företagslån samt regeringens ambitioner att öka bankbeskattningen.

Svenska bolån har även påverkat nämnaren: det egna kapitalet. Storbanker som Swedbank har på senare år kunnat måla upp sig bland Europas bäst ­kapitaliserade. Problemet, som lyfts fram i kritik från såväl Riksbanken som IMF, är att den för­bättrade kapitaliseringen kommer från en komplex beräkningsdans med Finansinspektionen, snarare än att eget ­kapital ökat i betydande grad relativt tillgångssidan. FI har nämligen godkänt att stor­banker som Swedbank får ­använda internmodeller för kapitaliseringsberäkningen, och i dessa får svenska bolån till­skrivas väldigt låg framåtblickande risk, baserat på små historiska förluster.

Nu vill flera röster införa ett kompletterande krav: det betydligt enklare bruttosoliditetsmåttet. Förenklat säger detta mått hur mycket eget kapital banken har i förhållande till dess totala exponering. Swedbank ligger på 4,7 procent, och klarar därmed den EU-nivå om lägst 3 procent från januari 2018 som diskuteras. Finansinspektionen äger frågan, men skulle Riksbankens rekommendation om initialt 5 procent bli utfallet så har Swedbank ett tydligt problem.

Ovanpå kapitaliseringsfrågan finns de återkommande varningarna kring likviditetsrisker i det, relativt BNP, väldigt stora svenska banksystemet.

Med en långt gången kreditfest bland hemmamarknadens svenska bolånekunder och en hög börsmultipel framstår Swedbank-aktien som oaptitlig. Affärsvärldens råd blir att hålla sig borta tills läget kylts av.