Analys Actic
Actic laddar för tillväxtlyft
Det är riskkapitalbolaget Industrikapital, IK, som nu tar Actic till börsen efter att ägt bolaget sedan 2012. Då köpte man det av en annan riskkapitalaktör, FSN. Räknat på teckningskursen 50,50 kronor får Actic ett börsvärde på cirka 800 Mkr.
| IPO | Actic |
| Teckningskurs | 50,50 kr/aktie |
| Lista: | Nasdaq |
| Rådgivare | SEB, Carnegie, DNB |
| Sista anmälan (*) | 5 april 23.59 (*) |
| Erbjudande | 435 Mkr |
| Aktier efter IPO | 15,9 miljoner |
| Börsvärde | 803 Mkr |
| (*) Avser Nordnet. |
Actic är en veteran på den svenska gymmarknaden som startade redan på 1980-talet. Nu som då är grundkonceptet att ta över och sköta driften av gym i kommunala simhallar. Actic har ett väl etablerat koncept för det – antingen bara gymdelen eller hela anläggningen.
Av bolagets 166 enheter är ungefär 70 procent av denna typ, Gym&Bad som bolaget kallar det. Bolaget är idag fjärde största kedja i Sverige, nummer fem i Norge och agerar uppstickare i Tyskland.
| Actic | SEK | |||
| Börskurs: | 50,50 | |||
| Antal aktier (miljoner): | 15,9 | |||
| Börsvärde: | 803 Mkr | VD | Christer Zaar | |
| Nettoskuld: | 334 Mkr | Styrelseordförande | Erik Lautmann | |
| SvD Börsplus förväntningar | ||||
| 2016 | 2017E | 2018E | 2019E | |
| Omsättning | 802 | 877 | 938 | 1 004 |
| – Tillväxt | 8,5% | 9,3% | 7,0% | 7,0% |
| Rörelseresultat | 35 | 88 | 89 | 97 |
| – Rörelsemarginal | 4,4% * | 10,0% | 9,5% | 9,7% |
| Resultat efter skatt | -4 | 57 | 62 | 69 |
| Vinst per aktie | 3,60 | 3,90 | 4,40 | |
| Utdelning per aktie | 1,40 | 1,50 | 1,70 | |
| Avkastning på eget kapital | -1% | 11% | 9% | 10% |
| Operativt kapital/omsättning | 20% | 20% | 20% | 20% |
| Nettoskuld/EBIT | 17,3 | 3,3 | 2,7 | 2,1 |
| P/E | 14,0 | 12,9 | 11,5 | |
| EV/EBIT | 32,5 | 13,0 | 12,8 | 11,7 |
| EV/Sales | 1,4 | 1,3 | 1,2 | 1,1 |
| * 9,0 procent, justerat för engångskostnader (IPO, momstvist) |
Vid noteringen säljer IK en dryg tredjedel av sina aktier samtidigt som en mindre nyemission görs på 200 Mkr. Planen är att öka takten i nyöppningar, fortsätta att öka intäkten per medlem genom tilläggstjänster som personlig träning samt att göra förvärv av mindre gymaktörer. Actic riktar in sig på orter utanför storstäderna där konkurrensen beskrivs som mycket hård. Siktet är inställt på att växa 5 procent organiskt med marginaler på 20 procent före avskrivningar (Ebitda).
Den som ska göra jobbet när IK nu börjar släppa greppet, i alla fall ägarmässigt, är vd Christer Zaar som kom till Actic från företagshälsovårdsbolaget Previa 2015. Previa var ett turn-around-case som kom att säljas till Falck. Zaar fick hygglig ordning på resultaten innan dess. Ny på ägarsidan är Stefan Charette som inte bara agerar största ankare genom fonden Athanese, som han sköter, utan även tar plats i styrelsen. Han har mestadels finansiell bakgrund från Creades.
Tittar man på siffrorna för de senaste åren så är bilden att Actic haft en svag organisk tillväxt och att lönsamheten varit hyggligt bra men med tveksam trend. Här är några utvalda nyckeltal:
Vi noterar:
- Organisk tillväxt klart under målbilden. De totala intäkterna växer mest tack vare förvärv.
- Svag medlemsutveckling. Bolaget ser sin marknadsandel som stabil trots detta.
- Bra intäkt/kund-utveckling. Handlar mycket om ökad försäljning av personlig träning.
- Okej, men svajigt resultat. Marginaler kring 11 procent (Ebit) 2014-15. Resultattappet under 2016 beror på att Actic tvingades stänga en av större anläggning (Sydpoolen) under en ombyggnad vilket med lite god vilja kan ses som en engångssak. Justerat för detta var resultatet 5 procent under 2015 års nivå.
Sammantaget – viss press på vinsterna och dålig organisk tillväxt. Ärlig talat imponerar detta inte så värst mycket.
Enligt ledningen speglar siffrorna att Actic under IK-åren jobbat mycket med att förädla sin anläggningsportfölj och byggt upp sin kapacitet att hantera en betydligt större portfölj i framtiden. Nu är bolaget laddat för expansion, är budskapet. I fjol började man med sju nyöppningar mot tre under 2015 och i år finns runt 10 nya enheter till i pipeline. Ovanpå det görs förvärv som förefaller mycket billiga. Så här beskrivs expansionsutrymmet i prospektet:
| Marknad | Tillväxtplan | Tidsplan |
| Sverige | 10 prioriterade städer | Medellång sikt |
| Norge | 5 anläggningar | Medellång sikt |
| Tyskland | 30 anläggningar | Kort sikt |
Räknar man med att en svensk stad kan bära två anläggningar så skulle Actic genom att beta av den här potentialen ha drygt 30 procent fler enheter på kort till medellång sikt (lite oklart vad det innebär i år). Då tar vi inte med i kalkylen att på medellång sikt ser potential för ytterligare 70 anläggningar i Tyskland, utan räknar bara in de omedelbara tillväxtplanerna där.
I grund och botten är vi skeptiska till den här bilden av stora tillväxtmöjligheter.
- De marknader där bolaget är starka, Sverige och Norge, är de med högst penetration av gym per capita. De bästa lägena borde vara etablerade för länge sedan. Inriktningen på små- och medelstora städer tyder på det.
- Ingen tysk aktör jobbar tydligt med det Bad & Gym-koncept som Actic erbjuder kommuner. Får detta fäste finns potential, ja. Men det är aldrig lätt att som liten utländsk spelare bryta ny mark.
Så chansen att Actic växlar upp och blir ett tillväxtbolag tror vi inte är så stor, men vi får se. Å andra sidan bör den starka befintliga portföljen med många bra lägen, arbetet med tilläggsförsäljning och mindre tilläggsförvärv se till att vinstnivån ökar något varje år. Ur det perspektivet är aktien inte alls dyr.
Börsplus skissar in att tillväxten ökar något snäpp de kommande åren, men att det pressar marginalerna något. Det tar 12-24 månader att fylla upp en anläggning och nå mogen lönsamhet. På våra prognoser, som alltså inte bygger på någon större expansion, blir bilden att vinstförmågan ligger kring 95 Mkr i rörelsen eller 4,20 kronor per aktie 2019.
Sätter vi EV/Ebit 13 eller p/e 15 på det så bli avkastningspotentialen just under 40 procent.
Sammantaget framstår inte Actic som något fantastiskt företag men man får stabila vinster till liten rabatt. Det talar för att man kan teckna aktien.
Läs fördjupad analys
Om bolaget
Actic är Sveriges fjärde största gym-kedja. Bolaget startades 1981 i Stockholm och hette fram till 2010 Nautilus. Idag har Actic 166 anläggningar och 210 000 kunder i Sverige, Norge, Tyskland samt Österrike och Finland.
Intäkterna var drygt 800 Mkr under 2016 och rörelsevinsten 35 Mkr. Bolaget noteras under april 2017 till kursen 50,50 kronor. Börsvärdet blir 800 Mkr.
Huvudägare är riskkapitalbolaget IK som ägt Actic sedan 2012. Bolaget har huvudkontor i Solna.
Marknaden
Sverige svarar för över 70 procent av bolagets intäkter. Trots allt man hör om hälso- och träningstrender är inte träning på gym någon tillväxtmarknad i värde i alla fall. Tillväxten har snittat på 2,1 procent per år sedan 2006.
Under ytan händer dock mycket. Budgetkedjor som Fitness24Seven har gått fram starkt och ökningen i antalet anläggningar har varit större, 6,7 procent per år. Fitness24Seven, vars koncept är självbetjäning, dygnet-runt-öppet och låga priser, är nu största aktör i Sverige mätt i antal anläggningar. Actic är nummer fyra efter dem, Nordic Wellness och Friskis & Svettis.
Något som skiljer Actic från alla andra aktörer att 70 procent av deras anläggningar är belägna i simhallar som oftast ägs av kommunen. Detta är ett resultat av att bolaget från början expanderade med det konceptet och har långa avtal på sina anläggningar. I vissa av dessa sköter Actics personal både gym och simhall, i andra endast gym och det förekommer att all personal är anställd av kommunen men verksamheten drivs med Actics koncept och utrustning.
Actic beskriver det som att man ligger i ett mellansegment rent pris- och servicemässigt. Typiskt sett kostar ett träningskort 300–400 kronor per månad och då kan tillgång till simhall ingå. Att hyra en personlig tränare ligger kring 6–700 kronor per timme. Till skillnad från budgetaktörerna håller Actic fast vid bindningstider.
Bolaget har riktat in sig på att växa i små- och medelstora städer. De tre storstäderna undviks på grund av tuff konkurrens. Bolagets medlemmar tenderar att vara något äldre än snittet bland de som tränar på gym.
På den norska marknaden är tillväxten bättre än i Sverige och har växt runt 7 procent årligen sedan 2006. Actic är nummer fem där. I Norge är den största operatören, SATS, klart mer dominerande än motsvarande aktör i Sverige.
Affärsmodell
Att driva gym har sina fördelar som att kunderna vanligen betalar i förskott vilket ger en billig rörelsefinansiering. Actic lyfter själva fram att verksamheten drivs med ett negativt rörelsekapital.
Men det finns även nackdelar.
Om du köper träningskort efter nyår men ger upp så är du inte ensam om det. Mellan 25 och 60 procent av alla kunder på ett gym slutar varje år, enligt Actics prospekt. Bolaget anser att man ligger i mitten av det intervallet. Även om det rör sig om abonnemang är det inte helt rätt att beskriva Actics intäkter som återkommande.
Tillväxten ser både något kapital- och personalintensiv ut. Till en viss gräns går det att öka antalet medlemmar på befintliga enheter men även för större gym går smärtgränsen kring 4000–5000 medlemmar. Sedan behöver man öppna nytt med ny utrustning.
Activs satsing på PT kräver personal och antalet anställda har ökat snabbare än intäkterna de senaste åren. Sannolikt är ändå PT en bra produkt för bolaget.
Normala marginaler för Actic ser ut att ligga kring 18-20 procent före avskrivningar och 10–11 procent efter sådana. I övrigt verkar lönsamheten variera mycket i branschen. Budgetkedjan Fitness24Seven ligger på rörelsemarginaler på 15–17 procent medan andra kedjor snarare har 5–10 procent. Actic är en av de med bättre marginaler.
Mål och strategier
Bolagets finansiella mål:
- Öka intäkterna minst 5 procent organiskt per år.
- Nå en justerad rörelsemarginal på 20 procent (ebitda).
- Maximal belåning på 3,0 gånger rörelseresultatet (ebitda).
Måluppfyllelse
Tillväxt. Under 2014–16 har intäkterna ökat med 3,0 respektive 3,5 och 2,2 procent organiskt. Alltså en bit under målet. Actic har problem med att utöka medlemsbasen som snarast ser ut att krympa för egen maskin. Istället är det tilläggstjänster och prishöjningar som drivit tillväxten.
Marginal. Under 2013–16 har den justerade Ebitda-marginalen varit 17,6 respektive 19,9 och 20 procent samt 20,7 procent. I snitt 19,6 procent vilket är i linje med målbilden. Nedgången under 2016 beror delvis på engångsfaktorer (kundförluster), delvis på att skyddsombud stängde en stor anläggning (Sydpoolen i Södertälje) på grund av konstruktionsbrister. I stort sett ser Actic ut att ligga kring 20-procentsiffran, vilket grovt talat kan översättas till 10–11 procent i redovisad rörelsemarginal (ebit, snittet var 10,6 procent 2016–14).
Belåning. Emissionspengarna går till att lösa lån och bantar ned nettoskulden till 334 Mkr vilket är 2,4 gånger justerad ebitda. Actic har alltså möjligheter att öka belåningen genom förvärv, investeringar eller andra initiativ.
Strategier
Kortfattat jobbar bolaget på tre slags initiativ för att uppfylla sina mål:
- Öppna nya anläggningar
- Vässa tjänsteerbjudandet
- Göra förvärv
Några mer kommentarer:
Öppna nya anläggningar. Actics målmarknad, små- och medelstora städer i Sverige, samt Norge och Tyskland är inte mättade utan kan på medellång sikt bära runt 100 anläggningar till, tror ledningen. Största potentialen ser man i Tyskland.
Actic jobbar främst med att öppna Gym & bad-anläggningar på långa kommunala kontrakt samt att etablera kluster av anläggningar i enskilda städer. Att ha 3–5 enheter i samma stad ger skalfördelar inom marknadsföring, kunderbjudande och schemaläggning, anser Actic.
I snitt har Actic öppnat tre anläggningar (netto efter stängningar) per år sedan 2014. Det motsvarar en ökning på på cirka 2 procent per år.
Vässa tjänsteerbjudandet. Budgetkedjor har tagit andelar på marknaden och Actics motmedel är att satsa mer på mervärdestjänster och framför allt personliga tränare (PT).
Intäkterna från den verksamheten har växt från 13 Mkr 2013 till 62 Mkr 2016, eller till 7,8 procent av totalintäkterna. Actic noterar att andra aktörer med ”liknade erbjudande” kan ha 17–25 procent av sina intäkter från personliga tränare. Antalet anläggningar som erbjuder detta ska öka framöver och Actic tittar särskilt på förutsättningarna att införa PT i Tyskland där tjänsten inte erbjuds.
Göra förvärv. Det finns mindre gymkedjor att köpa på de flesta av bolagets marknader. I fjol spenderade Actic 60 Mkr på förvärv, främst gym under varumärket Flex med 13 anläggningar. Detta var bolaget största förvärv hittills. Prislappen motsvarade 3 gånger ebitda vilket kan jämförtas med att Actic själva har en värdering på 8 gånger ebitda, räknat på teckningskursen och 2016 års resultat.
| Bolagets största ägare efter noteringen * | ||
| Ägare | Andel av kapital & röster | Kommentar |
| IK | 44,7% | Huvudägare. Säljer 32-44 procent av sina aktier |
| Athanase Industrial Partner | 7,5% | Garant. Stefan Charettes (ex-vd Creades) fond. |
| Robur | 6,0% | Garant. Stort fondbolag som ofta är med som garant. |
| Fjärde AP-fonden | 5,8% | Garant. Pensionspengar. |
| Styrelsen | 0,1% | 5 ledamöter. Äger inte mycket, säljer inget. |
| Christian Zaar | 0,1% | VD sedan 2015. Innehav motsvarar 18% av fjolårets totala lön. |
| *Under antagande att övertilldelningsoption inte nyttjas. | ||
| Källa: Holdings |
Om aktien
Ägare
Bolaget har sedan 2012 ägts av IK som är ett av de största riskkapitalbolagen. Då förvärvade man Actic från en annan riskkapitalist, FSN. Ansvarig för investeringen var för övrigt Helena Stjernholm som numera är vd på Industrivärden.
IK säljer ut 32–44 procent av sina aktier i Actic vid introduktionen beroende på om övertilldelningsoptionen nyttjas eller inte. Tre ankarinvesterare finns med och köper aktier för drygt 150 Mkr. De är Athanase Industrial Partners, Robur och Fjärde AP-fonden.
Athanase Industrial Partners med Creades ex-vd Stefan Charette som ansvarig tar största delen och får en post på 7,5 procent av bolaget. Han ska också ta plats i styrelsen. Athanase har tidigare dykt upp som större ägare i Transcom och Dist IT.
Vi ser inte ägarbilden som något större plus för aktien men inte heller en belastning, bortsett från aspekten att IK på sikt sannolikt vill sälja resten av sina aktier.
Utdelning
Policyn säger att 30–50 procent av vinsten ska delas ut till ägarna. Baserad på Börsplus prognos om en vinst/aktie exklusive engångseffektet på 3,60 kronor 2017, så skulle det innebära 1,40 kronor per aktie i utdelning (40 procents andel) våren 2018. Det ger en direktavkastning på 2,8 procent räknat på teckningskursen 50,50 kronor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.