Säkrad framtid

För fyra år sedan, i april 2014, klev Vardia – Nordens då mest snabbväxande skadeförsäkringsutmanare – in på Oslobörsen. Sedan starten som försäkringsmäkleri endast fem år tidigare hade koncernen redan hunnit få egen försäkringskoncession, expandera till Sverige via förvärv av Vardia Försäkring AB, vars namn sedan övertogs av hela koncernen, och här vinna branschorganet Risk & Försäkrings pris som ”Årets sakförsäkringsbolag” år 2012, expandera vidare till Danmark samt göra ytterligare småförvärv.

Vardia hade härigenom gått från ingenting till över 700 miljoner norska kronor i premieintäkter år 2013. Tillväxtribban vid noteringen slängdes upp i toppen då Vardias vd Ivar S Williksen ville nå runt 3 miljarder norska kronor före utgången av 2016.

Denna aggressiva tillväxt drevs genom en armé av säljare. Koncernen hade nära 400 egna anställda i början av år 2014. Tillväxten drevs också av ett expanderande nätverk av distributionspartners, däribland svenska verkstads- och biltillbehörskedjan Mekonomen. Strategin var att försöka locka över försäkringsmarknadens bästa kunder – de som betalar mer än vad de utnyttjar.

Vid snabb anblick pekade resultatsiffrorna på kännbara förluster, men hanterbara sådana i förhållande till solvensgrad och egenkapital i koncernen. Än bättre var att förlusterna minskade i förhållande till bolagets storlek då totalkostnadsprocenten, det vill säga försäkringsrörelsens skadekostnader samt rörelsekostnaderna för att driva försäkringsbolag dividerat med premieintäkterna från kunderna, rörde sig ned mot det 100-streck där det blir försäkringsteknisk vinst (under 100-nivån).

Vardia kommunicerade i huvudsak om fortsatt explosiv tillväxt och börsen svalde betet. Under resten av år 2014 hyllades aktien på aktiebloggar och börsvärdet kröp uppåt, mot som mest närmare 2 miljarder norska kronor.

Efter ett år på börsen tog det sedan tvärstopp. Bokslutet för år 2014 sköts upp och aktien handelsstoppades. När siffrorna väl släpptes hade revisorerna underkänt kostnadsredovisningen för såväl år 2012 som år 2013. Revisorernas nya tolkning var att Vardias koncern-balansräkning felaktigt hade tagit upp löpande försäljningskostnader som aktiverade tillgångar, istället för att kostnadsföra direkt mot resultatet. Justerat för detta såg tillväxtgasningsstrategin nu bra mycket mer kapitalslukande ut än vad koncernen hade förespeglat.

– Att attrahera nya kunder har självfallet en högre kostnadsbild än att förvalta en befintlig kundportfölj. Det är enligt mig ytterst en ägarfråga hur mycket kapital man vill allokera för tillväxt, säger den tidigare Sverigechefen Andreas Önstorp.

Han hänvisar till att det svenska dotterbolaget upprätthöll en i grunden sund skadeprocent och höll sig inom den kostnadsnivå som styrelsen fastslog.

Än mer akut var hålet i balansräkningen: Vardias nya redovisningsprinciper gav en negativ solvensgrad på koncernnivå. 275 miljoner norska kronor togs snabbt in i en garanterad nyemission, men behövde snabbt utökas till 375 miljoner. Ivar S. Williksen avgår som vd med omedelbar verkan och aktiens färd nedåt accelererade.

I samband med emissionen i juni 2015 flaggade Mats Qvibergs Stockholmsnoterade investmentbolaget Öresund för första gången i Vardia. Initialt gällde det 5,5 procents ägande i försäkringsbolaget. Öresund såg en lockande möjlighet att investera i en liten utmanare som drog nytta av försäkringsbranschens ocykliska, stadiga vinsttillväxt.

– Redan 2015 stod det klart att den globala uppgången som vi befinner oss i en dag tar slut. Då ville vi ha exponering mot en industri som är konjunkturokänslig och gärna frikopplad från euron. Vardia och Norges robusta ekonomi var en bra kombination som mötte dessa kriterier, säger Öresunds ordförande och största ägare Mats Qviberg.

Öresund såg varningssignalerna kring ohållbara kostnader, men utifrån-bedömningen underskattade hur pass stressat Vardia-ledningen agerade. Öystein Engebretsen, investeringsansvarig vid Öresund samt svärson till Qviberg, berättar:

­­– Med facit i hand insåg vi ganska snabbt att emissionen var en reaktiv tanke när de borde agerat proaktivt. De verkade inte ha den kontroll som vi antagit och vi började då tänka till internt kring hur vi skulle kunna få till ett starkt team framåt.

Öresund behövde nu snabbt bli mer aktiva.

DRYGA TVÅ OMSTÄLLINGSÅR SENARE

I dag heter portföljinnehavet Insr och Öresund har ökat till 18,7 procent.

Öresund ser Insr börja närma sig bascenariots 100 miljoner norska kronor i årsintjäning redan i år, men ser också möjligheten till en flerstegsraket.

– Den stora hävstången kommer redan under 2019 när man använder vinsten till att dra ned återförsäkringen och därigenom ökar vinsten. Det är inte jättesvårt att räkna hem en kurs på 15–20 norska kronor per aktie under 2019, säger Mats Qviberg.

Ställ det mot en aktiekurs runt 7 norska kronor i dag.

Ovanstående är ett inledande avsnitt i analysreportaget Säkrad framtid i Affärsvärlden Nr 15 2018, som kan läsas i sin helhet här: