Kina shoppar loss

Kina köper upp hela världen – det är en utsliten klyscha. Men i år kan uttrycket faktiskt sägas stämma. Under 2016 har företag från Kina nämligen köpt utländska tillgångar till ett värde av över 230 miljarder dollar. Det är en ökning med 185 procent jämfört med i fjol och för första gången någonsin har kineserna köpt utländska bolag för större belopp än amerikanerna, enligt data från Bloomberg.

De kinesiska investeringarna har under de senaste åren också ändrat karaktär. Till en början var det främst stora statliga ­företag som stod för uppköpen. De var på jakt efter naturresurser runtom i världen, dels för att hålla i gång produktionen av stål och ­betong på hemmaplan, dels för att förse landets ­exportindustri med energi och material. Men enligt information från Kinas handelsministerium är det numera små och mellanstora företag som ligger bakom den snabba ökningen av utländska förvärv.

– Många inhemska företag har svårt att hitta bra investeringsmöjlig­heter i Kina, men samtidigt har de ofta gott om likvida medel. De vill investera i utlandet som ett steg i ledet att förverkliga sin globala affärsplan, säger Benjamin Canvender vid analyshuset China Market Research Group.

Cavender, som har varit baserad i Shanghai i tio år, menar vidare att kinesiska företag behöver förvärva utländsk teknik för att röra sig uppåt i värdekedjan. En följd av att Kina ställer om sin gamla tillväxtmodell, som var baserad på export och statliga byggprojekt till en ekonomi med större andel service och konsumtion.

– Det pågår en tydlig trend att kinesiska företag köper till sig teknologi och expertis snarare än råvaror, säger han.

År 2013 bestod hälften av alla kinesiska utlandsförvärv av energi och råvaror i Australien, Afrika, Latinamerika och andra länder i Asien. Men intresset för europeiska och nordamerikanska företag har vuxit sig allt större. Bland de största kinesiska utlandsförvärven hittills i år finns en finsk utvecklare av mjukvaror och ett schweiziskt kemiföretag, vars know-how ska användas för att säkra Kinas matproduktion.

Investeringarna i sektorer som ”internet och programvaror”, ”hälsovård” och ”underhållning” har mångdubblats sedan 2013.

– Privata företag har mer frihet nu än ­tidigare. Förr blockerade kinesiska myndig­heter ofta affärer som innebar att företagens pengar lämnade Kina. Nu finns större förståelse från myndigheterna, som vill se en globalisering av såväl statliga som privata företag, säger Benjamin Cavender.

Trenderna har uppmärksammats av flera analytiker. Duncan Innes-Kerr, enhetschef vid Economist Intelligence Unit i Asien, sa tidigare i år att kinesiska myndigheter har minskat restriktionerna och förenklat pappersarbetet för att uppmuntra företag att investera utomlands.

Det har gjort det möjligt för ett växande antal kinesiska privata entreprenörer att ­investera i allt från franska modehus och amerikanska filmstudior till italienska fotbollslag. Danae Kyriakopoulou, ekonom vid Centre for Economics and Business Research i London, har noterat att detta slags förvärv är en del av de kinesiska företagens ambition att gå från Made in China till Designed in China. Det ger också företagen exponering mot utländska marknader i en tid då Kinas ekonomiska tillväxt är den lägsta på 25 år.

Det här är en nedkortad version av texten Kina shoppar lossKinesiska företag stor­­köp­er bolag i väst. Men nu försöker hela världen dämpa framfarten.. Prenumeranter kan läsa det genom att trycka på länken.